• Anonym (Vad göra?)
    Sun 9 Feb 2020 22:17
    3007 visningar
    83 svar
    -1
    83
    3007

    5-åringens kompis har sett porr

    Min 5-åring berättade idag att hennes kompis på förskolan berättat att hon sett en film där en ?man stoppade snoppen i en mammas snippa? och att hon inte fick berätta för någon.

    Jag har pratat med min 5-åring, men undrar vad jag ska göra med informationen. Jag känner inte det berörda barnets föräldrar. Ska jag ringa dem ändå? Prata med förskolan? Låta det vara? Hur skulle ni agera?

    Barnet i fråga fick ett syskon för drygt 6 månader sedan, så det kan ju vara en film om hur barn blir till plus lite livlig fantasi. Eller så har hon råkat sätta på något. Eller så har någon visat henne detta. Det kan ju vara helt oskyldigt eller jätteilla.

  • Svar på tråden 5-åringens kompis har sett porr
  • Anonym (Ebba)
    Tue 11 Feb 2020 11:10
    #71
    +2
    Anonym (Vad göra?) skrev 2020-02-09 22:59:48 följande:
    Det var väldigt tydligt att kompisen berättat att hon sett snoppen i snippan. Min 5-åring hade aldrig hört om detta och var både äcklad och generad över att detta kan ske.
    Menar du att ditt barn aldrig har hört/läst om hur ett barn blir till? Eller menar du att hon aldrig sett det på film?

    Om hon aldrig har hört om hur bebisar blir till tycker jag du ska tala om det med henne.  Då blir det inte lika jobbigt att förklara och tala om liknande ämnen när de kommer upp.
  • Anonym (Vad göra?) Trådstartaren
    Tue 11 Feb 2020 12:26
    #72
    -1
    Anonym (Ebba) skrev 2020-02-11 11:10:48 följande:

    Menar du att ditt barn aldrig har hört/läst om hur ett barn blir till? Eller menar du att hon aldrig sett det på film?

    Om hon aldrig har hört om hur bebisar blir till tycker jag du ska tala om det med henne.  Då blir det inte lika jobbigt att förklara och tala om liknande ämnen när de kommer upp.


    Hon vet hur barn blir till men verkar inte ha föreställt sig att män stoppar sin snopp i kvinnors snippa. Jag vet ju inte heller hur grafisk kompisens beskrivning var. Men, ja, hon verkade äcklad och förvånad över att det fanns filmer med sånt innehåll.
  • Anonym (Sunt)
    Tue 11 Feb 2020 12:28
    #73
    Anonym (Ebba) skrev 2020-02-11 11:10:48 följande:

    Menar du att ditt barn aldrig har hört/läst om hur ett barn blir till? Eller menar du att hon aldrig sett det på film?

    Om hon aldrig har hört om hur bebisar blir till tycker jag du ska tala om det med henne.  Då blir det inte lika jobbigt att förklara och tala om liknande ämnen när de kommer upp.


    Barnet är 5 år. Såg du det? Det är nog långt ifrån alla 5-åringar som vet hur barn blir till. Och vilka filmer för 5-åringar visar hur det går till?
  • Anonym (Vad göra?) Trådstartaren
    Tue 11 Feb 2020 12:38
    #74
    -1
    Anonym (Ebba) skrev 2020-02-11 11:10:48 följande:

    Menar du att ditt barn aldrig har hört/läst om hur ett barn blir till? Eller menar du att hon aldrig sett det på film?

    Om hon aldrig har hört om hur bebisar blir till tycker jag du ska tala om det med henne.  Då blir det inte lika jobbigt att förklara och tala om liknande ämnen när de kommer upp.


    Förtydligande: jag tycker inte att det är jobbigt eller svårt att prata med mitt barn om detta, utan det andra barnets föräldrar.
  • Anonym (Ebba)
    Tue 11 Feb 2020 12:58
    #75
    +1
    Anonym (Sunt) skrev 2020-02-11 12:28:05 följande:
    Barnet är 5 år. Såg du det? Det är nog långt ifrån alla 5-åringar som vet hur barn blir till. Och vilka filmer för 5-åringar visar hur det går till?
    Japp, såg det. Jobbar på förskola med barn 1-3. Det är bra om man börjar tala med barnen om dessa ämnen så tidigt som möjligt, redan vid 3 års ålder går bra. Då på ett anpassat sätt såklart och vid nyfikenhet. Det finns mycket pedagogiska böcker om ämnet för att förenkla och för att ta upp ämnet på ett naturligt sätt. Att inte börja prata om det tidigt gör det oftast till ett större steg att ta senare när barnet är äldre, bättre att göra det till det naturliga det är. 

    Dessutom börjar barnen redan i 7 års åldern märka sexualiserad reklam och liknande. Att redan ha pratat om det i 5 års åldern på ett basic plan gör det lättare att börja prata om problematik inom ämnet. Du har ett ansvar som förälder att förbereda barnen och göra det lätt för dem att tala om dessa ämnen med dig så de vågar fråga dig även i äldre åldrar. Om de inte frågar dig kommer de att gå till kompisar eller internet och det är inte alltid så bra alternativ. 

    Nej filmer är inte så vanligt vad jag vet, det är inget jag hört om att det finns för barn och det var därför jag frågade om hon inte visste vad sex var över huvud taget eller om hon bara inte hade sett en film med det. 
  • Anonym (Sebbe­n)
    Tue 11 Feb 2020 13:04
    #76
    +3
    Anonym (Sunt) skrev 2020-02-11 12:28:05 följande:
    Barnet är 5 år. Såg du det? Det är nog långt ifrån alla 5-åringar som vet hur barn blir till. Och vilka filmer för 5-åringar visar hur det går till?
    Du skämtar?

    Det finns hur mycket pedagogiskt och fint som helst, både böcker och filmer. Man kan berätta själv med, så har jag alltid gjort. Nöjda och trygga barn efteråt, nu så vet de minsann för pappa och mamma har berättat. Bra känsla.


    ">

  • Tue 11 Feb 2020 15:02
    #77
    -2 +1
    Anonym (Vad göra?) skrev 2020-02-09 22:17:29 följande:

    Min 5-åring berättade idag att hennes kompis på förskolan berättat att hon sett en film där en ?man stoppade snoppen i en mammas snippa? och att hon inte fick berätta för någon.

    Jag har pratat med min 5-åring, men undrar vad jag ska göra med informationen. Jag känner inte det berörda barnets föräldrar. Ska jag ringa dem ändå? Prata med förskolan? Låta det vara? Hur skulle ni agera?

    Barnet i fråga fick ett syskon för drygt 6 månader sedan, så det kan ju vara en film om hur barn blir till plus lite livlig fantasi. Eller så har hon råkat sätta på något. Eller så har någon visat henne detta. Det kan ju vara helt oskyldigt eller jätteilla.


    Det jag reagerar på här är just att kompisen sagt att din dotter inte fick berätta det för någon. Det innebär att kompisen fått höra/förstått att det var något fel. Vi brukar prata hemma om bra och dåliga hemligheter - bra hemligheter är sånna man mår bra av och som känns bra i magen, dåliga hemligheter känns jobbiga och fel. Uppenbarligen bär detta barn på något som känns jobbigt och fel.

    Om det skulle varit exempelvis Bacillakutens program om hur barn blir till (
    ">

    ) så har jag svårt att tro att barnet skulle säga att det var något hemligt.

    Det kan vara nåt helt oskyldigt, det kan ha handlat om att barnet råkat trycka på play på storasyskonets dator som hon egentligne inte får röra (och därför var det en hemlighet, men et kan också handla om att barnet är utsatt för övergrepp (och ja, såklart är det ett övergrepp att visa en femåring porr!).

    Jag tycker att det rimligaste är att soc-anmäla. Tänk om det finns tio liknande "oskyldiga" incidenter som andra hört om men ingen anmäler för alla tänker att det är inte riktigt tillräckligt allvarligt? Hellre en gång för mycket än en gång för lite.

    Vi fick en kallelse till socialtjänsten på grund av orosanmälan en gång. Det handlade om att någon hört ett av våra barn berätta att det kommit blod ur rumpan flera gånger och den tolkade det som risk för någon slags övergrepp. Även om jag blev väldigt chockad och hann tänka tusen olika tankar innan mötet med soc var jag inte alls arg eller irriterad, snarare tänkte jag att det är något bra att det finns folk som reagerar och bryr sig (och vi fick samtal om att frågan var nedlagd eller avskriven eller vad det hette dagen efter mötet). Anmäl misstanke, varje gång, säger jag. Värre är det när en läser om nåt barn som utsatts för saker och folk omkring säger att de ju undrade eller tyckte det var nåt knepigt eller liknande, men inte gjort nåt. 
  • Anonym (:/)
    Tue 11 Feb 2020 15:14
    #78
    -1
    Wench85 skrev 2020-02-11 15:02:31 följande:

    Det jag reagerar på här är just att kompisen sagt att din dotter inte fick berätta det för någon. Det innebär att kompisen fått höra/förstått att det var något fel. Vi brukar prata hemma om bra och dåliga hemligheter - bra hemligheter är sånna man mår bra av och som känns bra i magen, dåliga hemligheter känns jobbiga och fel. Uppenbarligen bär detta barn på något som känns jobbigt och fel.

    Om det skulle varit exempelvis Bacillakutens program om hur barn blir till ( "> ) så har jag svårt att tro att barnet skulle säga att det var något hemligt.

    Det kan vara nåt helt oskyldigt, det kan ha handlat om att barnet råkat trycka på play på storasyskonets dator som hon egentligne inte får röra (och därför var det en hemlighet, men et kan också handla om att barnet är utsatt för övergrepp (och ja, såklart är det ett övergrepp att visa en femåring porr!).

    Jag tycker att det rimligaste är att soc-anmäla. Tänk om det finns tio liknande "oskyldiga" incidenter som andra hört om men ingen anmäler för alla tänker att det är inte riktigt tillräckligt allvarligt? Hellre en gång för mycket än en gång för lite.

    Vi fick en kallelse till socialtjänsten på grund av orosanmälan en gång. Det handlade om att någon hört ett av våra barn berätta att det kommit blod ur rumpan flera gånger och den tolkade det som risk för någon slags övergrepp. Även om jag blev väldigt chockad och hann tänka tusen olika tankar innan mötet med soc var jag inte alls arg eller irriterad, snarare tänkte jag att det är något bra att det finns folk som reagerar och bryr sig (och vi fick samtal om att frågan var nedlagd eller avskriven eller vad det hette dagen efter mötet). Anmäl misstanke, varje gång, säger jag. Värre är det när en läser om nåt barn som utsatts för saker och folk omkring säger att de ju undrade eller tyckte det var nåt knepigt eller liknande, men inte gjort nåt. 


    Precis så jag menade. Jättebra att prata med barn om bra och dåliga hemligheter också!
  • Anonym (Charl­ie)
    Tue 11 Feb 2020 22:31
    #79
    -1

    Jag har blivit utsatt för sexuella övergrepp när jag var barn. Pedofilen började visa mig porrbilder och porrfilmer när jag var runt 5-6 år, innan han så småningom blev fysisk. Detta är alltså första steget för att skapa en hemlighet mellan förövaren och barnet och för att nästa steg inte ska bli lika främmande och skrämmande. Det är ett vanligt tillvägagångssätt. Jag undrar varför en del vill vifta bort detta eller känner att man inget ska göra el säga. Det är ju ett litet barn som dessutom inte kan klara sig ur den eventuella situationen utan hjälp från andra vuxna. Det är väl bättre att reda ut detta ifall om flickan behöver hjälp? Om det inte är nåt så är det ju inget. Jag som förälder hade varit så enormt tacksam gentemot den personen som reagerat och brytt sig om mitt barn, även om det skulle visa sig vara helt oskyldigt.

    Ts Jag hade börjat m att kontakta föräldrarna. Jag hade kontaktat förskolan för att höra om de sett el hört något om inte annat så blir de ju mer uppmärksamma. Jag hade även kontaktat soc.

    Det kan ju vara så att det är flickans förälder/bonusförälder som är förövaren och då hjälper det inte att enbart prata m föräldrarna. När det handlar om sexuella övergrepp mot barn så är det faktiskt allra vanligast att förövaren är någon som bor tillsammans m barnet.

  • Wed 12 Feb 2020 00:07
    #80
    -1 +2

    Sluta urvattna ordet övergrepp tack. Olämpligt ? Ja, men knappast någon katastrof som barnet kommer ha men för livet av. Minsta lilla sak är inte övergrepp, det finns liksom en anledning att folk slutade ta metoo seriöst till slut.

  • Anonym (Vad göra?) Trådstartaren
    Wed 12 Feb 2020 06:20
    #81
    -1
    Vargaflickan skrev 2020-02-12 00:07:49 följande:

    Sluta urvattna ordet övergrepp tack. Olämpligt ? Ja, men knappast någon katastrof som barnet kommer ha men för livet av. Minsta lilla sak är inte övergrepp, det finns liksom en anledning att folk slutade ta metoo seriöst till slut.


    Säg det till lagstiftningen.

    sverigesradio.se/sida/artikel.aspx&artikel=7317719
  • Thu 13 Feb 2020 10:54
    #82
    -2
    Vargaflickan skrev 2020-02-12 00:07:49 följande:

    Sluta urvattna ordet övergrepp tack. Olämpligt ? Ja, men knappast någon katastrof som barnet kommer ha men för livet av. Minsta lilla sak är inte övergrepp, det finns liksom en anledning att folk slutade ta metoo seriöst till slut.


    Det är klart det är ett övergrepp om en vuxen människa visar porr för en 5-åring. Varför skulle någon göra det i annat syfte än att förgripa sig sexuellt på barnet? Nu vet vi ju inte om det är så det gått till, men högst märkligt att avfärda en sån hädelse som "olämplig".
  • Anonym (Ebba)
    Thu 13 Feb 2020 13:37
    #83
    Panduro skrev 2020-02-13 10:54:53 följande:
    Det är klart det är ett övergrepp om en vuxen människa visar porr för en 5-åring. Varför skulle någon göra det i annat syfte än att förgripa sig sexuellt på barnet? Nu vet vi ju inte om det är så det gått till, men högst märkligt att avfärda en sån hädelse som "olämplig".
    Ja, att medvetet visa porr är ju definitivt fel. Jag tror nog de flesta utgår utifrån att flickan råkat se porr eller en sexscen vilket inte vore fel på samma sätt. 

    Jag hade själv inte tänkt på att anmäla eller kontakta soc om jag fått höra det. Möjligen tala med föräldrar och förskola. Men med tanke på vad Anonym (Charl­ie) skrev så kanske det är rätt att anmäla ändå.

Svar på tråden 5-åringens kompis har sett porr