• TTV

    Sambon vill ha procentuell ekonomi

    Hej! Jag är intresserad utav era åsikter över en diskussion jag har tillsammans med min sambo just nu. 

    För någon vecka sedan berättade sambon att hon anser att vår privatekonomi-modell (eller vad man ska kalla det) är orättvis mot henne. 

    Vi har gemensamma kostnader som vi står 50/50 för (hyra, försäkringar och mat). Jag tjänar dock tre gånger mer än henne. 

    Hon vill nu att vi istället för att dela lika på våra gemensamma kostnader köra en procentbaserad metod. Dvs om jag tjänar 70% mer än henne en månad skall jag stå för 70% av kostnaderna och hon de resterande 30%. Vi båda har rörliga löner som baseras på upparbetade timmar så detta skulle variera från månad till månad, det skulle dock aldrig bli aktuellt att hon stod för större procentsats.  

    Min fråga är nu denna: Håller ni med henne? Är vår ekonomisituation orättvis mot henne? Hon kan inte förstå att jag inte går med på detta. 

    Jag bjuder henne självklart på merparten av saker som vi gör tillsammans, äter ute, ger bort presenter, köper dyrare jul och födelsedagspresenter, bjuder på kostnader vid resor. 

    Vi har vart sambos i 2,5 år. Inga barn, inte gifta, inte förlovade och valt dessa kostnader tillsammans, vid ett annat tillfälle där hon hade ett stabilare jobb. Ingen av oss är sjuka och jobben vi har är medvetna val som ingen har blivit forcerad in till.

    Finns fler nyanser till denna diskussion men jag vill inte göra inlägget för långt, jag kan delge mer information allt eftersom diskussionen fortlöper. 

    Vad säger ni?

  • Svar på tråden Sambon vill ha procentuell ekonomi
  • BeautifulLiz
    MRAKas skrev 2020-02-16 19:05:38 följande:
    Om man lever tillsammans som familj så borde det inte förekomma att någon accepterar att ens partner har 30.000 mer än en själv att spendera hur denne behagar.

    Hur nertryckt behöver man inte vara för att acceptera nått så vidrigt?
    Fast nu svarade du inte på det jag undrade över.

    Får person A inte göra dyrare spontaninköp utan att fråga person B? Om person A tjänar 30 000 mer i månaden.
  • MRAKas
    BeautifulLiz skrev 2020-02-16 19:47:54 följande:
    Fast nu svarade du inte på det jag undrade över.

    Får person A inte göra dyrare spontaninköp utan att fråga person B? Om person A tjänar 30 000 mer i månaden.
    Det gjorde jag visst. Läs igen.

    Person A har precis lika stor rätt att göra "dyrare spontaninköp" som person B, dvs ingen alls utan att först ha diskuterat saken med den andra.
    Precis fullständigt ointressant hur pengarna kommit in, utgifter ska båda vara överens om.

    Annars kör man enskild ekonomi o delar alla gemensamma utgifter rakt av, som polare....


  • Elle N

    Bara sett dina k lägg/svar, TS.

    Eftersom ni valt kostnaderna ihop ser jag inte alls varför hon ska vilja ha mer bara för att du börjat tjäna mer. Eller rättare sagt, jag kan se varför hon vill det, men inte varför hon tycker sig förtjäna det. Om hon hade gjort stora uppoffringar för dig och ditt jobbs skull... inte tagit sitt drömjobb, tagit hand om hem och barn mer för att du skulle kunna jobba mer, då hade det varit rimligt

    I nuläget ser jag inget som gör det rimligt.

    Om hon tjänar sämre idag än hon gjort tidigare och känner att hon har för lite att göra sig med j slutet av månaden skulle ni kunna se över de gemensamma kostnaderna igen. Behöver ni ha så många tv-kakaler, kan ni handla billigare mat eller ha färre tv-kakaler? Så länge du inte tvingar upp henne på en nivå som är för hög, som du själv talat om, så ser jag inget problem.

    Lite fult kan jag t o m tycka... pengarna ska gå till en lägenhet till er två, dvs hon kommer att få hälften om ni inte skrivit annorlunda juridisk.

    Vill inte låta pessimistisk, men är det såhär det ser ut nu skulle det inte förvåna mig om hon krävde hälften av allt om ni splittrade er, även om hon inte betalat för något av det. Jag har sett ett par där killen vägrade betala för något. Hon fick betala för att möblera hela deras gemensamma hem, inkl alla småsaker. Vid splitten tog han ändå hälfen med sig. Även om allt är bra nu, skydda dig så att det aldrig blir en risk!

  • BeautifulLiz
    MRAKas skrev 2020-02-16 20:20:29 följande:
    Det gjorde jag visst. Läs igen.

    Person A har precis lika stor rätt att göra "dyrare spontaninköp" som person B, dvs ingen alls utan att först ha diskuterat saken med den andra.
    Precis fullständigt ointressant hur pengarna kommit in, utgifter ska båda vara överens om.

    Annars kör man enskild ekonomi o delar alla gemensamma utgifter rakt av, som polare....
    Vi gör som du säger i sista raden, men vi är då rakt inte som ett par polare. Glad
  • Rudbeckius
    MRAKas skrev 2020-02-16 19:01:40 följande:
    Att den som tjänar mer ska betala mer av de gemensamma kostnaderna, men samtidigt ha enskilda ekonomier...

    Fullständigt dårskap.

    Den som tänker i de banorna är ute på djävligt tunn is, över väldigt djupt vatten.
    Det tyder på att personen i fråga har en riktigt vidrig värdegrund och världsuppfattning rent generellt.

    Jag får kalla kårar genom ryggraden när jag hör nått liknande.

    Därav mitt råd till TS att snabbast möjligt avsluta relationen om detta resonemang kommer i form av krav.
    Dårskap, vidrig värdegrund, kalla kårar och råd om att snarast avsluta relationen.
    Det låter ju som en välgrundad och balanserad analys...

    I rest my case. Jag hoppas TS är förståndig nog att förstå värdet i den sortens råd.
  • MRAKas
    Rudbeckius skrev 2020-02-17 08:48:36 följande:
    Dårskap, vidrig värdegrund, kalla kårar och råd om att snarast avsluta relationen.
    Det låter ju som en välgrundad och balanserad analys...

    I rest my case. Jag hoppas TS är förståndig nog att förstå värdet i den sortens råd.
    Det jag menar är att genom att ställa krav i denna anda väldigt tydligt hintar om att det finns en väldigt felaktig och snedvriden syn på rättvisa i denna persons grundvärderingar.
    Detta kommer med all sannolikhet enbart ta sig värre o grövre uttryck ju längre tiden går.

    Att kräva att man ska behöva betala mindre för något än någon annan med enda motivering att man tjänar mindre pengar än den andra, eller att den som har mer ska betala mer, är inget annat än simpelt offertänk, som i sina tur baseras på ren o skär avundsjuka.   

    Eller för att sammanfatta det kort, en vidrig grundvärdering.
  • möjligt
    MRAKas skrev 2020-02-17 10:30:45 följande:

    Det jag menar är att genom att ställa krav i denna anda väldigt tydligt hintar om att det finns en väldigt felaktig och snedvriden syn på rättvisa i denna persons grundvärderingar.

    Detta kommer med all sannolikhet enbart ta sig värre o grövre uttryck ju längre tiden går.

    Att kräva att man ska behöva betala mindre för något än någon annan med enda motivering att man tjänar mindre pengar än den andra, eller att den som har mer ska betala mer, är inget annat än simpelt offertänk, som i sina tur baseras på ren o skär avundsjuka.   

    Eller för att sammanfatta det kort, en vidrig grundvärdering.


    Och som en ironi just principen bakom Sveriges skattesystem. Efter förmåga kallas den principen :)

    Men den har ju sina brister
  • Bjoer
    TTV skrev 2020-02-14 16:20:06 följande:
    Vi båda gick en lika lång utbildning, 3 år. Min var ingenjör inom logistik och hennes inom inredning. Hon gick även inredare på gymnasiet. Därav målmedvetenheten. Hon har alltid velat bli och jobba med inredning. 

    Men ja, vi har haft helt olika värderingar när det kommer till vad vi värdesätter. Jag har haft en barndom som gjort att jag har värdesätter finansiell trygghet, det har vart vad jag jobbar emot.

    Hon har värderat annorlunda. 
    Intressant tråd och jag kan ärligt säga att jag inte läst hela eftersom den är för lång. Men jag tycker nog att den här delen är lite avgörande. Om att jobba både på jobbet och hemma är den klassiska "kvinnofällan" så är det här den klassiska "mansfällan". Män söker sig i större utsträckning till jobb som kanske inte är lika personligt tillfredsställande men som ger bättre ekonomiska möjligheter. Kvinnor värderar lycka på jobbet och att göra något meningsfullt högre. Med mindre lön som resultat. I snitt då. Sen hittar man och kvinna varandra och kvinnan vill få del av inkomsten mannen genererar men behålla sitt jobb som är personlighetsutvecklade, medan mannen har ett tråkigare eller mer riskfyllt jobb.

    Jag tycker nog ärligt man får stå sitt kast lite då. Det verkar dessutom inte gå någon ekonomisk nöd på henne utan det handlar mer om nån slags avundsjuka. Vilket är förståeligt, missförstå mig rätt! Men jag tycker nog man får gå lite utanför sina egna känslor där. Iaf. under tiden som man bara är sambo. Så fort det börjar komma in barn i bilden blir det självklart annorlunda, precis som du skriver.

    Att du sen sparar 2/3 till insats till gemensamt boende gör att det blir ännu svårare att förstå hennes position. Ditt sparande kommer ju gå till gemensamma utgifter. Om ni håller ihop tillräckligt länge. Att hon inte ser det, eller än värre, ser det men ändå vill att ditt sparande till gemensamt boende istället ska gå till henne som fickpengar, är lite oroväckande faktiskt.

    Själv har jag aldrig riktigt behövt fundera på det i praktiken. Min sambo idag tjänar i princip lika mycket som mig och tidigare, när hon tjänade något mindre var hon noga med att hon ville betala för sig själv och att vi skulle dela allt lika. Vi bygger hus nu och trots att min lägenhet har genererat pengar till kontantinsats har hon tagit ett lån från sin far på 800k för att täcka hennes halva, även fast jag erbjöd att ta den delen med mina lägenhetspengar. En sån attityd från min sambo gör ocskå mig mer villig att att dela med mig av mina pengar. Vi har börjat diskutera gemensam ekonomi mer nu eftersom vi jobbar på att skaffa en unge och tanken där är, istället för procentuellt fördelade utgifter, att vi snarare lägger in alla pengar på ett gemensamt konto och sen tar lika mycket var som fickpengar. Men då handlar det som sagt om när man är familj med barn OCH att vi tjänar i prinicp lika mycket.
  • MRAKas
    möjligt skrev 2020-02-17 12:23:39 följande:
    Och som en ironi just principen bakom Sveriges skattesystem. Efter förmåga kallas den principen :)

    Men den har ju sina brister
    Har jag någonsin påstått att jag anser att dagens marxistiska o feministiska vänstervridna ideologi som ligger till grund för landets nuvarande skattesystem inte är lika vidrigt?

    Som tur är börjar ju skiten monteras ner nu o mer sunt förnuft letar sig in.
    Efter 2022 lär vi få se en mängd stora steg i en sundare riktning, inte bara skattepolitiskt.

    Finns inget värre än den "offerkofta-politik" som de röd/gröna dårarna drivit till absurdum senaste mandatperioderna.
  • Amfitrite2
    BeautifulLiz skrev 2020-02-16 16:31:07 följande:
    Så om person A tjänar säg 30 000 mer i månaden än person B, så får person A inte göra dyrare spontaninköp utan att fråga person B?
    Tror du att någon öht går med på det?
    Alltså, utan att vara kuvad och nerkörd med skallen i ett par gamla gummistövlar?

    Utöver det så är det nog oftare lite äldre personer som inte vill baka ihop sina ekonomier.
    Jag hade gemensam ekonomi när jag var ung och gift. Idag skulle jag hellre leva ensam än att inte få ha mina pengar i fred.
    Ja, jag tror att alla normala människor går med på det faktiskt. Om jag tänker på mina föräldrar t.ex., så var min mamma alltid hemmafru. Men det var helt otänkbart att min pappa skulle ha sett på de pengar han tjänade som "sina". Jag kommer ihåg hur de satt vid köksbordet och diskuterade alla ekonomiska beslut, och räknade med sina miniräknare. Fina förebilder. 

    Med ditt sett att se det, så skulle min mamma ha varit tvungen att be min pappa om pengar varje gång hon skulle köpa en ny kjol t.ex.? För att hon inte tjänade några pengar? Och fått en hushållskassa av honom att handla livsmedel för, som hon måste redovisa till honom varje vecka eller månad? HUA! 
  • Elle N
    Amfitrite2 skrev 2020-02-17 13:45:05 följande:

    Ja, jag tror att alla normala människor går med på det faktiskt. Om jag tänker på mina föräldrar t.ex., så var min mamma alltid hemmafru. Men det var helt otänkbart att min pappa skulle ha sett på de pengar han tjänade som "sina". Jag kommer ihåg hur de satt vid köksbordet och diskuterade alla ekonomiska beslut, och räknade med sina miniräknare. Fina förebilder. 

    Med ditt sett att se det, så skulle min mamma ha varit tvungen att be min pappa om pengar varje gång hon skulle köpa en ny kjol t.ex.? För att hon inte tjänade några pengar? Och fått en hushållskassa av honom att handla livsmedel för, som hon måste redovisa till honom varje vecka eller månad? HUA! 


    Nu har jag inte läst allt och vet inte vem du svarade eller exakt vad den sa... men kopplat till TS kan man med ditt exempel tolka saker helt annorlunda.

    Tänk dig att din pappas lön till 2/3 gick till ett sparkonto som var till att köpa ett nytt hus till er familj. Din mamma hade tollgång till pengar för att köpa aölt behövligt till familjen, hade råd att köpa kjolar när hon ville osv. Men i och med att din pappa hade råd att sätta in 2/3 av lönen på sparkonto, lägga pengar till gemensamma kassan, till din mamma och få över en bit själv så skulle din mamma gå in och kräva att få del av pengarna till hus till ytterligare fickpengar... Skulle inte det vara lite ogint? Mot hela familjen och den gemensamma framtiden? Att säga att "jag vill hellre roa mig och lyxa upp vardagen extra än att vi kan köpa hus de närmsta åren"?

    Sen är det ett svårt exempel eftersom din mamma ju gjorde något för din pappa i att ta hand om hus och hem. Skulle det varit lika rättvist om din mamma bara städat, handlat och skött halva hushållet, och din pappa själv hade skött halva? Om de hade bidragit in lika mycket i tid och ansträngning, och din pappa utöver det sparade till hus till dem båda, eftersom han tjänade mer än din mamma. Skulle det då vara ok för din mamma att säga "sluta spara till boende till oss båda och ge mig av pengarna att spendera på nöjen!"
  • Kusinen
    Elle N skrev 2020-02-25 21:38:14 följande:

    Nu har jag inte läst allt och vet inte vem du svarade eller exakt vad den sa... men kopplat till TS kan man med ditt exempel tolka saker helt annorlunda.

    Tänk dig att din pappas lön till 2/3 gick till ett sparkonto som var till att köpa ett nytt hus till er familj. Din mamma hade tollgång till pengar för att köpa aölt behövligt till familjen, hade råd att köpa kjolar när hon ville osv. Men i och med att din pappa hade råd att sätta in 2/3 av lönen på sparkonto, lägga pengar till gemensamma kassan, till din mamma och få över en bit själv så skulle din mamma gå in och kräva att få del av pengarna till hus till ytterligare fickpengar... Skulle inte det vara lite ogint? Mot hela familjen och den gemensamma framtiden? Att säga att "jag vill hellre roa mig och lyxa upp vardagen extra än att vi kan köpa hus de närmsta åren"?

    Sen är det ett svårt exempel eftersom din mamma ju gjorde något för din pappa i att ta hand om hus och hem. Skulle det varit lika rättvist om din mamma bara städat, handlat och skött halva hushållet, och din pappa själv hade skött halva? Om de hade bidragit in lika mycket i tid och ansträngning, och din pappa utöver det sparade till hus till dem båda, eftersom han tjänade mer än din mamma. Skulle det då vara ok för din mamma att säga "sluta spara till boende till oss båda och ge mig av pengarna att spendera på nöjen!"


    Det är en ganska stor skillnad om pengarna till huset ligger på ett gemensamt konto än på ett privat och om huset kommer ägas av båda eller bara de som tjänat pengarna.

    Om man har gemensam ekonomi bör ju båda också bestämma över pengarna. Har man väldigt olika syn på vad pengarna ska gå till kanske man inte passar ihop eller åtmi stone ska ha spearerade ekonomier.

    Att hellre shoppa till sig själv än att se till familjens bästa är väl lika illa oavsett vem som fått i pengarna? Om en är extremt slösam med pengar är det ju rimligt att den andre tar srörre ansvar. Men det behöver ju i sin tur inte har att göra med vem som tjänar in pengarna.

    Den som Amfiditre citerade tyckte ju att det var självklart (som jag tolkar det) att den som tjänar mest har rätt att förfoga över de pe garna fritt utan insyn av den andre och trodde inte att någon skulke gå med på något annat. Men som Amfidrite skriver är det många par som görjust tså, attman ser pengarna som gemensamma och beslutar tillsammans om vad det ska gå till för familjens bästa. Den som tjänar mer behöver inye ha mer makt i det.
  • Amfitrite2
    Kusinen skrev 2020-02-26 07:45:06 följande:
    Det är en ganska stor skillnad om pengarna till huset ligger på ett gemensamt konto än på ett privat och om huset kommer ägas av båda eller bara de som tjänat pengarna.

    Om man har gemensam ekonomi bör ju båda också bestämma över pengarna. Har man väldigt olika syn på vad pengarna ska gå till kanske man inte passar ihop eller åtmi stone ska ha spearerade ekonomier.

    Att hellre shoppa till sig själv än att se till familjens bästa är väl lika illa oavsett vem som fått i pengarna? Om en är extremt slösam med pengar är det ju rimligt att den andre tar srörre ansvar. Men det behöver ju i sin tur inte har att göra med vem som tjänar in pengarna.

    Den som Amfiditre citerade tyckte ju att det var självklart (som jag tolkar det) att den som tjänar mest har rätt att förfoga över de pe garna fritt utan insyn av den andre och trodde inte att någon skulke gå med på något annat. Men som Amfidrite skriver är det många par som görjust tså, attman ser pengarna som gemensamma och beslutar tillsammans om vad det ska gå till för familjens bästa. Den som tjänar mer behöver inye ha mer makt i det.
    Precis så - tack för att du förklarade vad jag menade, så slipper jag själv! :)
  • Elle N
    Amfitrite2 skrev 2020-02-26 14:51:57 följande:

    Precis så - tack för att du förklarade vad jag menade, så slipper jag själv! :)


    Jag tror jag förstår! Och håller med till stor del...

    Det jag tänker på är att de har en halvgemensam ekonomi just nu där de delar lika på alla gemensamma saker, och utöver det sparar TS en massa till ett gemensamt boende, som jag förstår det som att sambon kommer att äga halva av. Detta är en rättvis uppdelning som många kör på, med bonusen för sambon att hon kommer att få ett halvt hus gratis längre fram. Huset är inte ett löfte utan en inriktning... en målsättning.

    De har inte har aldrig haft en helt gemensam ekonomi. Det är inte heller det sambon verkar uttrycka ett önskemål om. I stället vill sambon få av TS sparpengar att spendera...

    Hur är detta rättvist?
Svar på tråden Sambon vill ha procentuell ekonomi