• Anonym (Me)
    Thu 13 Feb 2020 00:27
    3388 visningar
    67 svar
    67
    3388

    Vad göra med fantasier man aldrig kommer att få uppleva?!

    Oj, är i en väldigt lik situation, t.o.m. så att jag funderat på att skriva inlägg på fl men det blev inte av haha. 
    Jag vet inte vad som hänt med mig men har plötsligt blivit jättekåt och tänker på sex konstant. Jag och min man går också igenom en svacka och har knappt haft sex på 2 år, och samtidigt som det började bli verklighet att vårt förhållande ev inte kommer att hålla (för några månader sen), så har jag blivit jättekåt och måste fixa mig själv ibland flera gånger om dan. Jag har inga specifika fantasier förutom att ligga med dominanta män som tycker att jag är supersexig.

    Senaste gången jag minns att jag var så här sex-fixerad var när jag var oskuld!
    Har normalt väldigt låg sex-lust.

    Jag fattar inte vad det beror på men jag har en teori... hur gammal är du? Jag är 32 år och har inga barn. Så jag undrar om det är min ålder i kombination med att min kropp (inte min hjärna) vill bli gravid och i kombination med ett knackigt förhållande som gör att jag känner som jag gör. Kanske skriker min kropp "hitta en man NU så att du kan bli gravid SNABBT innan det är för sent!" och det är ju lättare att hitta en man när man vill ligga hela tiden!!!

    Jag har också läst att många kvinnor når sin "sexual prime" när de är ca 35, till skillnad från män som når den när är i sen tonår.
       

  • Anonym (Me)
    Thu 13 Feb 2020 00:29
    #3
    Anonym (Maria) skrev 2020-02-12 23:33:05 följande:

    Jag har i alla år haft olika sexfantasier som jag vet att jag aldrig kommer att få leva ut, som säkert många med mig, och det har inte gjort så mycket. Det har liksom räckt med att tänka på det när jag onanerar och så kan jag gå tillbaka till att vara med maken efter det. Men nu, av någon anledning, har jag börjat tänkt mer och mer på det även vid stunder då jag inte ens är kåt t.ex när jag diskar, lagar mat, går i affären ja ni fattar...

    det har liksom funnits där i alla år men nu kommit i dunderstyrka och jag vet inte vad jag ska göra av det! Försökte att fantisera om det när jag och min man hade sex, tänkte att kanske det skulle kännas lite som att uppleva det då, men sånt funkar inte för mig. Jag är för "närvarande " med min partner under sex för att kunna "låtsas" att det är nåt annat.

    Det här kanske inte låter som nån vidare stor grej, men jag tycker det är skitjobbigt att nästan ständigt gå runt och tänka på sex, ett sex jag vet att jag förmodligen aldrig kommer få ha.

    Känner mig ganska äcklig också som går och kåtar upp mig i tid och otid...

    Min man och jag har haft lite av en svacka nyligen som vi håller på att jobba oss igenom. Kanske har nåt med det att göra tänker jag. Fast vi har haft fler än en svacka genom åren utan att jag blivit så här jävla knäpp!

    Alltså, dom fantasier jag har har inget att göra med ex barn, djur eller liknande, absolut inte!

    Anledningen till att jag aldrig kommer att få leva ut dom handlar då om att min man inte vill. Har aldrig frågat honom men han är väldigt öppen med vad han tänder på och vad han INTE tänder på så jag vet att mina fantasier definitivt inte vore nåt för honom.

    Hur får man bort såna här "besatta" sex tankar? ? För det är nästan så jag känner mig, besatt!

    Har ni nånsin haft nån fantasi ni inte kunnat släppa och som ni visste inte kommer kunna förverkligas? Och hur hanterade ni det?

    Det här har också gjort att jag heller inte kan uppskatta vårt vanliga sexliv vilket känns hemskt. Känns nästan som att jag lurar min man.

    Hoppas min text blev någolunda begriplig...

    Hur får man bort såna här tankar?!

    Tacksam för alla svar ni vill ge!


    Hur vet du att din man inte kommer gå med på det? Har du frågat honom rätt ut och förklarat hur du känner?
  • Anonym (Me)
    Thu 13 Feb 2020 10:29
    #17
    enable007 skrev 2020-02-13 08:31:10 följande:
    Inte haft sex i 2 år ! Huhh hur kan du hålla ???
    Vi har haft sex men väldigt sporadiskt.
    Men nä, det är inte lätt.
  • Anonym (Me)
    Thu 13 Feb 2020 10:34
    #19
    Anonym (Maria) skrev 2020-02-13 10:14:02 följande:
    Nej jag har inte frågat honom för rädsla av hur han ska reagera...En del saker vet jag att han absolut inte skulle vilja av den anledningen att han inte tänder på sånt. Och en del saker skulle han kanske inte bli äcklad/upprörd över men hans "moral" skulle säga emot. Han är ganska konservativ i mycket, säkert p.g.a uppfostran, och dom tankarna sitter djupt rotade. Sen är han ganska mycket äldre än mig(53)så en del saker som många idag inte skulle se som något vidare ovanligt skulle nog vara väldigt främmande för honom.
    Ok det är ju förståeligt. Men man vet ju inte förrän man pratat om det.
    Sen så är det ju faktiskt inte meningen att man ska leva ut alla fantasier, vissa är bättre som fantasier och fungerar inte alls i IRL. Jag har t.ex. fantasier om att bli våldtagen, inte fan vill jag bli det i verkligheten. Du pratar om att vara med en tjej, när det väl händer kanske det visar sig att du inte alls tänder på det utan tvärtom. Svårt att veta...

    Intressant förresten att din man också är lite äldre, min är 45 år.
  • Anonym (Me)
    Thu 13 Feb 2020 17:58
    #41
    Anonym (Maria) skrev 2020-02-13 17:40:50 följande:
    Ja 1 och 2 är ju mina alternativ. Att han skulle låta mig leva ut fantasier utanför vår relation är ett säkert Nej iaf. Och fick jag välja så vill jag att han ska vara delaktig. Men hur I hela friden lägger man ens fram nåt sånt här till sin partner liksom?! Ja det kan ju inte nån annan svara på...
    Låter kanske "omoget" men om jag varit dig hade jag köpt nåt gott att dricka, blivit full och sett till att min man också blev det, frågat honom om hans sexfantasier och sedan lite försiktigt berättat vad mina var.... jag hade absolut inte varit modig nog att göra det nykter m a o. 
  • Anonym (Me)
    Thu 13 Feb 2020 18:22
    #47
    Anonym (Maria) skrev 2020-02-13 18:12:48 följande:
    Haha, då är vi lika omogna Isåfall! Ska jag tala om mina fantasier så får det ske under lite onyktra former faktiskt. Då kan jag ju skylla på spriten om det skulle gå käpprätt...

    Visste din man om dina fantasier?
    Det är lite komplicerat. Jag började inte få dem förrän vårt förhållande blev dåligt så jag har inte berättat för honom att jag ens känner som jag gör just nu.
    Sen är mina fantasier om andra män, generellt, och involverar inte honom, så det vill jag ju verkligen inte berätta.
    Som sagt mitt liv och min relation är väldigt komplicerade just nu...

    Däremot i början på relationen för många många år sen så berättade jag för honom att jag tyckte om att bli dominerad och att jag ville att han skulle binda mig etc. Men jag behövde inte ens ta upp det, han var väldigt intresserad av mig o mina fantasier då så han bara frågade rakt ut.
  • Anonym (Me)
    Thu 13 Feb 2020 19:53
    #52
    Anonym (Anonym A) skrev 2020-02-13 19:42:35 följande:
    Jo, det är klart att inte alla började samtidigt. Men har du haft några intressen före puberteten? Både min man och jag har haft första fantasierna i 9-års-åldern, och jag har hört det av många andra, just 9, eller 10-års-åldern. Det kan då förstås vara mer lekfullt, vilja bli fastbunden vid indianlek, min man snodde ett hänglås och trodde att folk kunde förstå att det var något konstigt med det, jag hade en viss fixering vid smisk. 

    Det är inte säkert förstås att det är något annat om det är före puberteten, jag är bara nyfiken om det brukar vara så, och jag skulle också tro att det är mer av en riktig läggning - som då är svårt att bli av med - om det börjat tidigt. 
    Haha så det är inte bara jag som älskade att bli bunden av "indianer" och jagad av "poliser" när jag var, som du säger, knappt ens 10.
  • Anonym (Me)
    Fri 14 Feb 2020 23:54
    #64
    KimLinnefeldt skrev 2020-02-14 22:02:21 följande:

    Våga berätta. Du utgår ifrån att han inte kommer att vilja, men det kanske inte är så. Och även om han inte vill så kanske han vill vara med om att gå in i en gemensam fantasi. 

    Jag har också fantasier som aldrig kommer att förverkligas, men det är härligt att fantisera om dem. Det mesta har jag berättat för min kvinna, hon tog inte illa upp, blir upphetsad av en del av dem.


    Ja jag tror verkligen att vissa fantasier är bäst endast som fantasier. Alltså att vissa fantasier är det inte meningen att man ska leva ut. Om man ser väljer att leva ut dem finns det en stor risk för besvikelse. I fantasierna är ju trots allt alla omständigheter perfekta, vilket är omöjligt i verkligheten.
    Så kanske kan det i VISSA fall vara bäst att bara låta dem vara fantasier och istället använda dem genom att bara låta dem göra dig upphetsad... istället för att fixera på att få leva ut dem...
Svar på tråden Vad göra med fantasier man aldrig kommer att få uppleva?!