Hej, måste fråga er om råd! Vi har en 2,5-årig son som kommer in till oss varje natt och sover. Jag har sedan han föddes sovit i trosor och linne men min man sover naken. Jag tycker det är fel, speciellt nu när barnet är så pass stort, men pappan tycker jag har fel. Han menar bl a på att han sover ju med täcke, men grejen är att han ALLTID ska försöka dela sitt täcke med sonen (som dock inte vill det utan sparkar av det direkt). Blir villrådig, vad tycker ni?
Trams. Självklart kan man sova naken med sitt barn.
Låter snarare som om du misstänker att pappa är ute efter nåt sexuellt med ert barn i såna fall är det ett problem.
Men nakenhet är inte samma sak som sex.
[quote=80223150][quote-nick]Anonym (Anonym) skrev 2020-02-13 07:32:26 följande:[/quote-nick]För övrigt borde väl du sova med något slags nattlinne också då.[/
Ja? Trosor och linne funkar väl som ett slags nattlinne?
I trådstarten skrev du ju bara trosor. Svårt att veta vad mer du har isf.
Ett PS..
Varför känner du att det är fel?
Är nakenhet fel? Vad isåfall, och varför?
Jag anser att det är fel att lära barn att den nakna kroppen måste döljas inför närmaste familjen, i hemmet och definitivt inte i det egna sovrummet. Man hintar på så sätt att kroppar måste döljas, vilket leder till frågan om varför man måste dölja kroppen.
I övrigt tycker jag det är väldigt fel att säga åt en annan människa vad de ska eller inte ska ha på sig när de sover, efrersom det bör ingå i "den personliga sfären" som alla bör lära sig att man själv bestämmer över.
Tack för alla svar.
För det första. Det handlar INTE om sexuella tankar för då hade det SJÄLVKLART varit en ICKEFRÅGA! Det måste väl ändå alla hålla med om, oavsett vilken sida i frågan man står??!!
I övrigt kan jag konstatera att det verkar vara mer eller mindre 50/50 i frågan. Därmed släpper jag den. Jag ville veta om jag hade rätt eller om jag resonerar konstigt. För att få mig att stå på mig krävs mycket mer än 50/50.
Men, eftersom jag anser frågan avslutad då jag inte tror vi kommer så mycket längre i den nu, så kan jag delge några - i mitt tycke- intressanta detaljer (Jag ville inte det innan då jag ville ha helt objektiva svar):
1. JAG var den som fick min man att börja med att sova naken. Innan han träffade mig sov han alltid i kalsonger och T-shirt. Jag sov naken.
2. Han sa förut - självmant -att han skulle börja med kalsonger när lillen blev större. När jag sedan tagit upp det säger han att han vill kunna klämma på snorren. Blanda inte in något sexuellt i det! Majoriteten av män gör så. Dock tycker jag egentligen att det är en dålig ursäkt för att inte kunna klä på sig.
3. Han vill absolut INTE att JAG sover naken med sonen. Det har han uttryckligen sagt flera gånger, men då jag håller med så har det inte blivit en diskussion. Jag förbereder alltid kläderna på en byrå bredvid sängen när jag lägger mig, så det tar mig ca 10 sekunder att klä på mig efter att lillen börjar ropa. Trots det säger min man ca 1/3 av gångerna att han kan hämta honom så att jag hinner klä på mig. De gånger jag frågat om inte HAN måste klä på sig först så har jag inte fått något svar.
Men som sagt, efter att ha fått ventilera här, så fortsätter vi som innan. Jag med kläderna på eftersom det för mig känns bäst så, och min man så som han väljer att göra :)
Så att krama sitt lilla barn medans man själv är naken är på den andra sidan av skalan?
Varför?
Skammen man lär barnet (som brumma talar om) handlar ju inte om att man sover klädd eller naken utan att barnet märker att mamma sover naken men får jättebråttom att dra på sig kläder när barnet kommer på natten.
Duschar ni aldrig tillsammans med ert barn? Eller badar?
Så att krama sitt lilla barn medans man själv är naken är på den andra sidan av skalan?
Varför?
Skammen man lär barnet (som brumma talar om) handlar ju inte om att man sover klädd eller naken utan att barnet märker att mamma sover naken men får jättebråttom att dra på sig kläder när barnet kommer på natten.
Duschar ni aldrig tillsammans med ert barn? Eller badar?
Varför tycker sambon att bara du ska vara klädd?