Hej, måste fråga er om råd! Vi har en 2,5-årig son som kommer in till oss varje natt och sover. Jag har sedan han föddes sovit i trosor och linne men min man sover naken. Jag tycker det är fel, speciellt nu när barnet är så pass stort, men pappan tycker jag har fel. Han menar bl a på att han sover ju med täcke, men grejen är att han ALLTID ska försöka dela sitt täcke med sonen (som dock inte vill det utan sparkar av det direkt). Blir villrådig, vad tycker ni?
Tycker bara det verkar konstigt att han vägrar sova med kalsonger och vill dela täcke trots att ts påpekat att hon tycker att det är fel.
Men varför har det blivit sån moralpanik över nakenhet?!
Titta på äldre filmer så ser ni en helt annan bild. I tex Emil i Lönneberga ser vi Emil, ett barn, bada naken med Alfred, en vuxen. Detta visas sen på bio över hela landet utan att någon ens höjer på ett ögonbryn.
Men nu, nu är det helt plötsligt äckligt att vara naken i samma rum som sina egna barn.
Ja, Hujedamig!
Det som är riktigt fel i situationen är att du TS lyckas sexualisera att man sover med en tvååring. Dina tankar är inte normala, du är sjuk i huvudet och behöver hjälp.
Det som är riktigt fel i situationen är att du TS lyckas sexualisera att man sover med en tvååring. Dina tankar är inte normala, du är sjuk i huvudet och behöver hjälp.
Tack för alla svar.
För det första. Det handlar INTE om sexuella tankar för då hade det SJÄLVKLART varit en ICKEFRÅGA! Det måste väl ändå alla hålla med om, oavsett vilken sida i frågan man står??!!
I övrigt kan jag konstatera att det verkar vara mer eller mindre 50/50 i frågan. Därmed släpper jag den. Jag ville veta om jag hade rätt eller om jag resonerar konstigt. För att få mig att stå på mig krävs mycket mer än 50/50.
Men, eftersom jag anser frågan avslutad då jag inte tror vi kommer så mycket längre i den nu, så kan jag delge några - i mitt tycke- intressanta detaljer (Jag ville inte det innan då jag ville ha helt objektiva svar):
1. JAG var den som fick min man att börja med att sova naken. Innan han träffade mig sov han alltid i kalsonger och T-shirt. Jag sov naken.
2. Han sa förut - självmant -att han skulle börja med kalsonger när lillen blev större. När jag sedan tagit upp det säger han att han vill kunna klämma på snorren. Blanda inte in något sexuellt i det! Majoriteten av män gör så. Dock tycker jag egentligen att det är en dålig ursäkt för att inte kunna klä på sig.
3. Han vill absolut INTE att JAG sover naken med sonen. Det har han uttryckligen sagt flera gånger, men då jag håller med så har det inte blivit en diskussion. Jag förbereder alltid kläderna på en byrå bredvid sängen när jag lägger mig, så det tar mig ca 10 sekunder att klä på mig efter att lillen börjar ropa. Trots det säger min man ca 1/3 av gångerna att han kan hämta honom så att jag hinner klä på mig. De gånger jag frågat om inte HAN måste klä på sig först så har jag inte fått något svar.
Men som sagt, efter att ha fått ventilera här, så fortsätter vi som innan. Jag med kläderna på eftersom det för mig känns bäst så, och min man så som han väljer att göra :)
Jag tycker inte att nakenhet är fel, jag badar naken med min lille, kan gå naken efter duschen och så. Men det jag tänker på när man sover, särskilt som man är ju att han ofta kan få morgonstånd, kul för barnet att vakna med farsans stånd i ryggen, el varsom. Det handlar ju inte om något sexuellt medvetet men kan bli från så fel. Kalsonger på tycker jag.
Av respekt mot barnet så får han sätta på sig kalsongerna.
Underligt att han själv inte känner det.
Av respekt mot barnet så får han sätta på sig kalsongerna.
Underligt att han själv inte känner det.
Av respekt mot barnet så får han sätta på sig kalsongerna.
Underligt att han själv inte känner det.
Respekt mot barnet?
Utveckla gärna - hur är det respektlöst att sova naken? Jag lovar dig att en 2.5 åring inte tycker nakenhet är konstigt om ingen lärt barnet att det är "fel"..