Anonym (Liso) skrev 2020-02-13 23:24:53 följande:
Men oj! Var ni tillsammans länge du och denna man?
Jag förstår att det måste kännas att se han med någon annan när man känner sådär. Var det länge sen som ni bröt och när förstod du att han egentligen va den du ville ha? Väntade han på dig?
Ja man vill inte förstöra även om man vet vad det innebär för en själv!
Jag träffade honom ett år efter att jag gett upp hoppet på dotterns pappa. Sedan kom han in och "räddade" mig typ. Vi var tillsammans i nästan fyra år. Hann bli sambos, jag älskar honom, min dotter avgudar honom. Men så träffade jag en man som jag inte fattar riktigt vad jag ens såg hos mer än väldigt ytlig charm, jag blev av någon anledning jättekär i mr. ytlig charm, lämnade min drömman för Ytlig charm och det dröjde väl någon månad eller två bara innan jag fattade att jag hade gjort världens misstag. Ytlig charm hade/har flera och är konstant "på"alla kvinnor hela tiden. Jag förtjänade väl honom gissar jag. Ungefär som jag förtjänade dotterns pappa, fast han gav mig en underbar dotter så jag kan inte vara allt för hatisk mot honom.
Min drömman höll sig då undan mina försök att ta upp kontakten igen, jag blev väldigt patetisk och försökte tom. använda mitt eget barn som någon slags utpressning för att få tillbaks honom. "Hon saknar dig också. Här prata med henne" osv. Jag skäms när jag ens tänker på det. Det var riktigt lågt.
Det är c:a två år sedan nu, han har träffat någon annan (Trevlig tjej vad jag fått reda på) och skall gifta sig med henne.
Så jag har orsakat en hel del som är svårt att fixa. Som jag inte ens har någon rätt att försöka fixa känner jag. Kan inte skylla på min dotter heller, att jag måste försöka fixa för hennes skull. Det är för lågt, även för mig att använda henne som ursäkt. Så jaaa.... får väl försöka gå vidare med livet.
Det här låter som en dålig dramaserie, jag vet. Mitt liv är en dålig dramaserie.
