Extrem svartsjuka=Ingen hjälp?

Ta upp att du vill ha psykologsamtal via vårdgarantin. Du får då själv lista ut vilka psykologer som är knutna till din vårdcentral, men du får iaf 10 samtal på det sättet. Lättare om du hade fått en diagnos dock, har du det?

Jag lider av extrem svartsjuka. Så illa att jag har försökt söka hjälp för den. Jag riskerar att förlora min man över detta, men jag känner inte att jag blir lyssnad på. Ingen remiss från vårdcentralen till psykiatrin, ingen remiss till psykolog...får uppfattningen att de bara tycker jag är jobbig där.

Men jag vet inte vart jag skall ta vägen med detta. Just nu vet jag att han aldrig skulle vänstra, aldrig har vänstrat, att han älskar mig, att han inte håller på med något eller någon annan än mig, men rätt var det är spinner hjärnan igång.

Då ältar jag detta, söker igenom hans sociala medier, snor hans telefon, kollar hans e-mail och ibland har jag tom. spionerat på honom. Det är som en fix idé att han vänstrar. Jag skulle nog dö av sorg om han gjorde det men jag letar ändå. Jag hittar ingenting, ibland får jag för mig något och skriker på honom.

Han blir inte arg, säger inte ifrån och försöker lugna mig med att jag får kolla igenom allt, när jag vill och är han ifrån mig skickar han sms varje timme. Det lugnar mig litegrann men inte helt. Går den där timmen över med 10minuter blir jag jätteorolig och får för mig att han är med någon annan.

Som ni hör är jag helt störd och jag beter mig jobbigt mot min man. Men jag får ingen hjälp från vården. Behöver jag betala fulla kostnaden till en psykolog själv? Det kan ju bli jättedyrt.

Diagnossättare, gäsp.

Hur har du haft det tidigare i ditt liv, med relationer till föräldrar, partners och vänner? Skilsmässa, otrohet eller missbruk hos föräldrar? Vart och när kan du ha börjat ifrågasätta din egen tillit till andra?

Jag lider av extrem svartsjuka. Så illa att jag har försökt söka hjälp för den. Jag riskerar att förlora min man över detta, men jag känner inte att jag blir lyssnad på. Ingen remiss från vårdcentralen till psykiatrin, ingen remiss till psykolog...får uppfattningen att de bara tycker jag är jobbig där.

Men jag vet inte vart jag skall ta vägen med detta. Just nu vet jag att han aldrig skulle vänstra, aldrig har vänstrat, att han älskar mig, att han inte håller på med något eller någon annan än mig, men rätt var det är spinner hjärnan igång.

Då ältar jag detta, söker igenom hans sociala medier, snor hans telefon, kollar hans e-mail och ibland har jag tom. spionerat på honom. Det är som en fix idé att han vänstrar. Jag skulle nog dö av sorg om han gjorde det men jag letar ändå. Jag hittar ingenting, ibland får jag för mig något och skriker på honom.

Han blir inte arg, säger inte ifrån och försöker lugna mig med att jag får kolla igenom allt, när jag vill och är han ifrån mig skickar han sms varje timme. Det lugnar mig litegrann men inte helt. Går den där timmen över med 10minuter blir jag jätteorolig och får för mig att han är med någon annan.

Som ni hör är jag helt störd och jag beter mig jobbigt mot min man. Men jag får ingen hjälp från vården. Behöver jag betala fulla kostnaden till en psykolog själv? Det kan ju bli jättedyrt.

Det är ju inte för själva diagnosens skull. Utan för att få rätt hjälp.

Få människor kan hantera den extrema formen av svartsjuka genom att fundera lite på sin bakgrund i ensamhet.

Det är ju inte för själva diagnosens skull. Utan för att få rätt hjälp.

Få människor kan hantera den extrema formen av svartsjuka genom att fundera lite på sin bakgrund i ensamhet.