Fler som precis fått MA som vill försöka igen?

Hej, 

Det är tråkigt att höra om era händelser. Jag har själv varit med om ett missfall och ett MA. Jag fick konstaterat MA vid en tidig ultraljudsundersökning den 23 januari detta år. Jag tror jag skulle varit i vecka 9 eller 10 men troligen hade fostret dött i vecka 8. Jag hade inga riktig känningar på att något inte stod rätt till, förutom att jag mådde bra och själv mentalt börjat ifrågasatt om jag verkligen fortfarande var gravid, eftersom jag mådde så bra. Men resonerade som så att jag inte börjat blöda något och inte fått avsaknad av gravidsymptom, som ex. ömma bröst. Vid mitt första missfall började jag blöda och mina gravidsymptom försvann bara timmar efter. 

Två dagar efter undersökningen gjorde jag en medicinsk behandling med cytotec (trots alla mardröms-scenarier jag läst om). Det gjorde inte alls ont med det tog tid. Då jag var osäker om det hade satt igång ordentligt (tror inte tabletterna gav direkt effekt) var jag på ett återbesök en vecka senare. Där syntes lite rester kvar i livmodern men annars såg det fint ut. Fick alternativ att ta fler tabletter men valde att låta kroppen lösa det naturligt, vilket nog förmodligen gick fint och kroppen löste det veckan som kom. Jag tog ett gravtest exakt tre veckor efter som visade negativt. Måste ge en hyllning till kroppen som anpassar sig så snabbt. 

Nu har det gått 4 veckor + 1 dag sen behandlingen (och därmed första dag att räkna ifrån?) och jag hoppas att kroppen ska hitta tillbaka till sitt vanliga jag. Har känt av lite smärtor i magen senaste två dagarna och undrar om det är ägglossning på g men jag har aldrig riktigt haft koll på när jag har ägglossning.

Jag hoppas att jag får mens snart, eller inte. Det är delade känslor.. 

Onegemensamtbarn, funderar ni på att vänta ett tag eller tills nästa mens eller hur går era tankar? 

EllaLo, som du beskriver det låter det kanske som att allt inte står rätt till. Men inte ska du ge upp hoppet än! Förstår att det är jobbigt att vänta och inte veta. Jag hade inget som visade på mitt MA men vid mitt första missfall så blödde jag färskt blod, inte mycket men i kombination med att gravidsymptomen försvann anade jag att det var ett missfall på gång. Var på gyn fyra dagar senare som konstaterade det.

Hoppas att ni bearbetar det ni går igenom och tar tid för er. 

Samma till dig! Skönt att veta att det finns andra mer positiva historier om att ta  dess tabletter. Går det att se att hormonerna sjunkit med hjälp av gravtest, visar det då mindre starkt? Jag skulle definitivt testa mig iaf två veckor efter första dag för behnadling för att se hur kroppen reagerat. 

Jag tror att det räknas från första dagen en blöder, men är inte helt säker. 

Vi kommer nog bara fortsätta som vanligt tror jag. Jag har inte använt mig av Äl-stickor eller ägglossningskalender utan försökt följa min kropps variationer (tydligen med lyckade resultat), även om jag inte riktig har stor koll. Nu efter negativt gravtest har vi sex varannan, var tredje dag men det är oklart om och när kroppen kommer ge efter för ägglossning. Har läst att det kan ta upp till veckor innan det sker.. 

Tror att en ska vara försiktig med att stressa upp kroppen, även om en vill att det sa gå fort. Känner med dig!

Hej!

Hur lång tid tog det tills du slutade blöda? Och har du tagit gravtest efter för att se att du inte längre är gravid?

Hurra för er och lycka till!

Hej!

Hur lång tid tog det tills du slutade blöda? Och har du tagit gravtest efter för att se att du inte längre är gravid?

Hurra för er och lycka till!

Okej, vad bra! Ska du på återbesök för att se så att det inte finns rester? 
Kan vara skönt ifall du gärna vill fortsätta direkt efter och veta att det inte finns rester kvar. :)

Jag förstår hur jobbigt det är, känslan att inte veta och skapa katastrofscenarier i huvudet. Försök att underhålla dig till torsdag är nog mitt enda tips. Lättare sagt än gjort men för mig så kunde jag tänka på allt detta mer neutralt när jag var sysselsatt, även om en kanske bara vill ligga i sängen och gråta. En får se det som (även fast det är otroligt tråkigt) att kroppen vet vad den gör.. Att kroppen tar hand om sig i ett tidigt skede än i ett senare skede. Det svåra här är ju också att inse att en inte kan påverka, det var nog det hårdaste för mig, att släppa kontrollen även saker som inte kan påverkas. 

Skönt att du inte har ont iaf!

En läser ju så mycket om cytotec och skrapning att en blir mörkrädd, men jag tror att allt det där är otroligt individuellt. Låter ont att spola äggledarna!

Får jag fråga om detta är ert första barn, och hur länge ni försökt?

Stor kram, ta hand om dig och håll dig stark (det är helt okej att inte var det också!).

Hej!

Tråkigt att höra om ditt MA men fint att höra att ni fortsatt. Hoppas att detta är er månad! När beräknar du din mens? :)

Hur gick det för ditt MA, hur länge blödde du och när fick du tillbaka din ägglossning och mens? Är nyfiken för att jag själv inväntar min ägglossning och hoppas att kommer tillbaka snart.

Usch! Hoppas att du mår bättre idag och att den andra behandlingen går fint. 

Styrkekram till dig!

Ja, då förstår jag att det kan vara extrajobbigt! Se till att plocka lite energi från din  partner och gör det som du mår bra av just nu. 

Det är ju iaf en god nyhet om det inte blir som det var tänkt. Då är det kanske lättare att fortsätta hålla koll framöver. 

Jag var tvungen att googla pcos för jag har aldrig hört om det tidigare. Jag tycker att det låter helt absurt att det ska nollställas för en lyckas bli gravid, men det kanske är så?! Jag är inte så insatt i IVF men det känns som att det borde finnas hjälp att få även om man lyckats bli gravid, om den nu eventuellt inte fullföljs. Det låter onekligen som en lång och kämpig väg om det är så... Usch vad ledsen jag blir för dig. Hoppas verkligen att det inte är så utan att du kan få en remiss. En bra fråga att ta upp vid ditt besök på torsdag!

Hej, beklagar ditt missfall. Skönt att processen inte var fysiskt smärtsam, hoppas att kroppen tar hand om det sista på egen hand, det låter som att den kommer att gör det om det i övrigt gått smidigt.

Jag tycker inte att hela livet ska anpassas, men sen å andra sidan är min barnlängtan inte tillräckligt stark för att jag ska veta hur andra känner om detta. I min senaste graviditet började jag också tänkte framåt, att jag inte kan inleda ett nytt jobb eller att jag måste välja ett jobb där jag hinner arbeta på innan jag kommer tillräckligt långt in i graviditeten, och bad säger man till chefen om man väl blir gravid men bara jobbat i någon månad eller två. Att välja ett jobb i staden där jag bor och inte i en annan stad. Det är många tankar så jag förstår hur du tänker, men låt inte de tankar styra eller hindra dig från att göra det som känns bra just nu, och jag tycker inte att du ska känna att en provanställning är ett hinder utan istället köra på det om det känns bra! Vill sig en graviditet uppenbara sig under denna tid, hurra för det! Men vill den komma senare är det kanske också meningen. Det är som sagt så himla svårt att styra och jag känner igen maktlösheten.

Det verkar dock kämpigt att försökt ett tag och så få till en graviditet som inte stannat. Jag förstår frustrationen, men ge inte upp än!

Pratar du med din partner om dina tankar och känslor (varför jag ställer denna fråga är för att ibland kan det vara svårt att uttrycka sig till sin närmsta som också bearbetar, fast på sitt sätt)?

Det kanske är lite sent nu (men kanske är ett bra tips till andra) men jag började äta zinktillskott efter mitt ma då zink har en viktig funktion inom flera kroppsfunktioner, bland annat sårläkning (vilket kan vara bra när kroppen läker) men också för tillväxt (ex. celltillväxt) och reproduktionsförmågan hos män (därav tar min partner också).

Ta hand om dig!

Fint, då är det inte långt till BIM nu!

Trist med ägglossningen, men bra att du uppfattat det nu iaf! Då kanske det i framtiden blir aningen lättare att hålla koll. :)

Ha du en kort eller lång cykel på din mens?

Jag har alltid upplevt att min mens kommer ganska ofta, och att det är en kort cykel vilket också påverkar ägglossningen, denna kommer drygt någon vecka + 2-3 dagar efter första dagen för mens. Men innan jag började planera för barn så tänkte jag inte en enda tanke på det och trodde väl jag också att det var cirka 14 dagar efter mensens första dag. 

Ja, usch. En vaknar på morgonen med känslan att en ska bli förälder och alla känslor därtill, slår sig sedan ned i stolen och upplever ganska omgående att något inte helt stämmer. Helt surrealistiskt, utomkroppsligt (händer det här verkligen nu och med oss?). Nej fy, vad sorgligt det var. 

Tack för att du delade med dig av din historia! :)

Åh, men skolan är ju helt skev när det kommer till sex och reproduktion. Att inte vara mer öppen kring sex och samlevnad, skam och allt därtill skapar skeva förväntningar och föreställningar. Jag minns inte att en prata mycket om mens, ägglossning och allt därtill, men det kanske såklart var olika för olika skolor och lärosäten. Det är ju typ nu, när en planerar barn som en verkligen sätter sig in i sin reproduktionsförmåga och läser på om hur saker och ting fungerar, osv. Det är ju lite sorgligt att en (jag) inte varit mer delaktig i en av de viktigaste funktionerna i ens kropp.. Förrän nu. 

Härligt att höra att ni finns där för varandra! Och visst kan dessa forum vara en bra ventilation också. Inte ska du känna att det är dig det är fel på, det kommer kanske bara ta längre tid efter som det finns några hinder på vägen som måste tas förbi först. Den första indikationen på att ni är på rätt väg är ju att ni har blivit gravida, se det som en liten seger på vägen, att det går! :)

Ja, jag ser det också som så att det inte var menat denna gång men en får sysselsätta sig med andra saker som fyller på med energi, och så kanske det snart eller senare blir en bebis, oavsett ålder! :).

Det blir ljusare ute nu, fyll på med D-vitamin!

Kram på dig!

Hej EllaLo, 

Tråkigt att det var ett mf på gång men måste ändå vara skönt att vara på undersökning och få ett svar. Skönt att kroppen tar hand om sig själv och förhoppningsvis så går allt smidigt och att kroppen anpassar sig tillbaka inom en rimlig tid!

Kram!

Hej alla!

Vas segt med långdragna processer, jag hoppas att era kroppar återgår till det normala snarast. Ge det dock tid, det är ju en omställning för kroppen.

Vad gäller tester har jag inget svar, har dålig koll på det tyvärr. Jag försöker kartlägga mitt livmoderhalssekret. 

Min status är följande: 

Tre veckor efter cytotec testade jag negativt på gravtest (16 feb). Var lite osynkad när det kom till ägglossningen, testar inte utan känner bara av kroppen och tror jag hade den någon gång mellan 19-23 feb. Fick vad jag trodde en nidblödning den 28 feb. Kände också av ett illamående som jag känt vid två gånger i min graviditet innan när jag ska äta. Trodde jag var gravid igen och tog ett test några dagar senare men den visade negativt. 

På kvällen den 3 mars (35 dagar efter cytotec) fick jag en kort stund mensvärk och började jag blöda rött blod men som bara varade i 1,5 dag för att bytas ut mot lite spottings i två dagar. Trodde jag skulle få en rejäl mens denna gång men så blev det tydligen inte. 

Nu tror jag mig precis haft ägglossning (igår kväll, 12 dagar efter mens) och hoppas att vi kanske prickat in något!

Hej ni tappra!

Hoppas ni mår bra och att ni kämpar på, i de tider som dessa också..

För mig så saknar jag mens sen någon vecka tillbaka. Jag började tempa i mitten av mars och nu sen min ägglossning som jag förstått det på, har temperaturen legat högre än vanligt. Är inne på 16e dagen med hög temperatur och vad jag läst så är 18 dagar av förhöjd temperatur en graviditet. 

Jag har inte velat testa än även om det är flera saker som säger mig att jag är gravid. Att testa känns mer definitivt och så länge jag inte får det helt bekräftat så känns det inte lika dåligt om detta inte skulle gå vägen. Men det är säkert bara skitsnack ändå.. Kommer väl vilja testa mig om jag skulle börja blöda.. bara för att veta.. Lite svårt att glädjas än, en kommer ju vara konstant orolig fram till halva graviditeten typ, om inte längre. 

Hade också en nidblödning fem dagar efter ÄL. Har haft det mina senaste två graviditeter, är det "vanligt" att få vid flera graviditeter? Känns som att det antingen kan bli eller inte, men varje gång känns märkligt.

Ta hand om er!

Hej, nej har faktiskt inte testat.. Velar mellan att testa och ringa in till BM för att få ett tidigt ultraljud eller att avvakta och göra ett privat i vecka 6 eller 7. Men vet inte vad det egentligen skulle ge eftersom det fortfarande är så tidigt och allt kan hända efter det. Har inte bestämt mig än.. Avvaktar lite. Borde vara någonstans i vecka 5 nu, så ännu tidigt. 

Åh, lycka till! Då är det bara att "ligga i" nu i dagarna!
Visst tempar du? Hur fungerar det för dig?