Min man ska på fest med middag i helgen, vilket jag inte alls tycker känns okej i dessa tider. Jag och mina vänner har valt att inte träffas under dessa tider. Jag handlar även all mat över nätet och umgås bara med familjen här hemma, jobbar hemifrån osv.
Men allt detta jag gör känns helt förgäves när min man väljer att leva på precis som vanligt? Vad tycker ni?
Allt jag hade denna vår är inställt.
Med sorg i hjärtat har jag och hela min släkt och vänkrets ställt in 50-årsfester, dyra jubileumsresor, släktträffar, påskträff, studentfirande, konserter, teater, kompetensutvecklingskurser osv.
Jag har en aktivitet kvar som vi gör via Skype istället för att träffas, 7 personer.
Bara för att få det jobbet pissat på av idioter som din man.
SKÄMS! SKÄMS FÖR SATAN!
Men hur många personer involverar denna fest med middag då? Tycker ändå det spelar lite roll.
När precis allting annat är inställt kan det ju kännas segt att även ställa in minsta middag eller dylikt...
Allt jag hade denna vår är inställt.
Med sorg i hjärtat har jag och hela min släkt och vänkrets ställt in 50-årsfester, dyra jubileumsresor, släktträffar, påskträff, studentfirande, konserter, teater, kompetensutvecklingskurser osv.
Jag har en aktivitet kvar som vi gör via Skype istället för att träffas, 7 personer.
Bara för att få det jobbet pissat på av idioter som din man.
SKÄMS! SKÄMS FÖR SATAN!
Kan bara meddela att ute på dejtingsajterna o sexsajterna är det en hel del (karlar iaf) som ändå vill träffas nu. Kan gärna ha ses o ha sex om några dagar, typ. Apropå att ses öht menar jag. Om det nu tillför nåt till tråden.
Låt honom festa loss. Under den rasande Digerdöden brukade adeln i Europa anordna dekadenta, gränslösa fester som ett stort fuck you till allt och alla, inklusive pesten.
....sen dog de förstås, men vilken gest!
....sen dog de förstås, men vilken gest!
Min man ska på fest med middag i helgen, vilket jag inte alls tycker känns okej i dessa tider. Jag och mina vänner har valt att inte träffas under dessa tider. Jag handlar även all mat över nätet och umgås bara med familjen här hemma, jobbar hemifrån osv.
Men allt detta jag gör känns helt förgäves när min man väljer att leva på precis som vanligt? Vad tycker ni?