Jag tänker innan värkar, vattenavgång och slempropp. Fanns det något som du i efterhand kan se var ett tecken på att det var dags? :) Eller var allt bara helt som vanligt?
Nepp, allt var som vanligt tills värkarna satte igång. Hade inga Braxton-Hicks heller.
Nej, ingenting innan
Första barnet blev jag dålig i magen samma morgon, sen började värkarna efter det. Var på BF +6
Han kom samma dag
Andra barnet inget innan utan värkarna började bara på natten
På morgonen såg jag blodslem i trosan. Hade fått en nidblödning under natten. Inte så mycket, men blandat blod och slem liksom. Klockan 12 var jag helt slut och gick och la mig. Sov till 18.00. Klockan 21 kom första värken och sen eskalerade det under natten. Klockan 13 dagen därpå var hon ute.
Så det jag märkte dagen innan var nidblödning och enorm trötthet. Kroppen behövde sova och samla energi, tydligen.
Trött och lite nedstämd nästan! Lite uppgiven. Har vänner som också känt så men inte kommit på det förrän i efterhand.
Jag fick en oemotståndlig lust att skura golv. Det låter helt sjukt och var det också, att helt plötslig var det enda jag tänkte på var att skura golv.
Med första barnet hade jag kanske lite extra ont i ryggen kvällen före, när jag tänker på det så här i efterhand. Med andra barnet fanns det inga tecken alls, hur jag än försöker hitta några.
GUD VAD INTRESSANT! Tack för alla era svar! 27 dagar kvar för mig... :)
Förlossningen med första barnet startade med att vattnet gick. Jag hade inte haft några förvärkar eller någonting innan så jag var helt oförberedd. Det var dessutom 9 dagar innan bf och jag var helt säker på att gå över tiden minst en vecka eftersom jag hade läst så mycket om att de flesta förstagångsföderskor gör det. När jag sedan tänker tillbaka på dagarna innan förlossningen startade kom jag ihåg att jag var kissnödig typ hela tiden och gick på toa mycket oftare än jag brukade. Det startade typ 2-3 dagar innan vattnet gick. Jag kopplade det inte alls till att förlossningen var nära utan trodde att jag började få urinvägsinfektion och började dricka en massa citronvatten, haha! Jag åkte tom ut i skärgården där pappan till barnet jobbade och tyckte att hålla mig hela pendeltågsresan var den största utmaningen med den resan. Jag lyckades ta mig ut utan att kissa ner mig (men det var nära!) och vi hade en jättemysig sommardag ute på ön och jag sov även över där. På natten gick vattnet och knappt 9 timmar senare låg jag på förlossningen med en liten bebis på bröstet! När jag tittar på bilder från dagen på ön ser jag hur låg min mage var så bebisen hade sjunkit ner rejält och låg antagligen och pressade mot urinblåsan vilket gjorde att jag var så kissnödig hela tiden. Det var iaf ingen urinvägsinfektion. :)
Förlossningen med första barnet startade med att vattnet gick. Jag hade inte haft några förvärkar eller någonting innan så jag var helt oförberedd. Det var dessutom 9 dagar innan bf och jag var helt säker på att gå över tiden minst en vecka eftersom jag hade läst så mycket om att de flesta förstagångsföderskor gör det. När jag sedan tänker tillbaka på dagarna innan förlossningen startade kom jag ihåg att jag var kissnödig typ hela tiden och gick på toa mycket oftare än jag brukade. Det startade typ 2-3 dagar innan vattnet gick. Jag kopplade det inte alls till att förlossningen var nära utan trodde att jag började få urinvägsinfektion och började dricka en massa citronvatten, haha! Jag åkte tom ut i skärgården där pappan till barnet jobbade och tyckte att hålla mig hela pendeltågsresan var den största utmaningen med den resan. Jag lyckades ta mig ut utan att kissa ner mig (men det var nära!) och vi hade en jättemysig sommardag ute på ön och jag sov även över där. På natten gick vattnet och knappt 9 timmar senare låg jag på förlossningen med en liten bebis på bröstet! När jag tittar på bilder från dagen på ön ser jag hur låg min mage var så bebisen hade sjunkit ner rejält och låg antagligen och pressade mot urinblåsan vilket gjorde att jag var så kissnödig hela tiden. Det var iaf ingen urinvägsinfektion. :)
Gud vad sjukt att du skriver detta, haha! Jag har precis idag ringt till min BM och sagt att jag sedan två dagar tillbaka är kissnödig heeela tiden. Att jag blir kissnödig igen direkt efter att jag har kissat och att det strålar lite vasst ner i underlivet stötvis till och från. Så jag har fått remiss för uvi-prov imorgon. Vi får se om det är uvi, bebis eller bara fixering eller något :p
Gud vad sjukt att du skriver detta, haha! Jag har precis idag ringt till min BM och sagt att jag sedan två dagar tillbaka är kissnödig heeela tiden. Att jag blir kissnödig igen direkt efter att jag har kissat och att det strålar lite vasst ner i underlivet stötvis till och från. Så jag har fått remiss för uvi-prov imorgon. Vi får se om det är uvi, bebis eller bara fixering eller något :p
Njae... Kraftiga förvärkar kvällen innan men det hade jag till och från ett par veckor innan. Andra barnet.
Igångsatt med första så där var det bara sjukdomssymtom innan (havandeskapsförgiftning).
Jag fick kraftig diarré 2-3 dagar innan med alla mina barn.
Nej dagen innan märktes inget. Min första vaginala förlossning började med glesa värkar (6-8 minuter mellan) i 36 timmar. Sen åkte vi in för jag var så trött, hade inte sovit. De gav en "sovdos" så jag fick vila först och sen tog hål på hinnan + värkstimulerande. Tog nästan ett dygn inne på sjukhus innan barnet kom, så från första värk 50 timmar ungefär. Det var kämpigt. Vid andra förlossningen började den med värk i ryggen, kändes som en stor ballong som satt och tryckte mot ryggen. En konstig känsla. Sen gick vattnet efter ett par timmar och jag fick värkar. Tog totalt 12 timmar från första värk så det var en lättare förlossning.
Både mina förlossningar började med vattenläckage. Den första var jag osäker på om det var det eller att jag kissade på mig, den andra så kände jag igen känslan och det kom lite hela tiden, utan att forsa så som man ser att det gör på tv. Med första så kom värkarna igång två och ett halvt dygn senare, med andra 18-20 timmar senare . Innan vattenläckage kände jag inget särskilt