Värre att föda barn under Covid-19 än på 1800-talet

Orkar inte läsa allt, men vill inflika några saker.

Lustgas funkar inte på alla. Hade noll effekt på mig. Det finns annan smärtlindring som funkar bättre. Min man var inte med under den veckan jag sattes igång och senare fick katastrofsnitt. Han besökte mig nån timme per dag för han tog hand om vårt äldre barn och hade 16 mil att åka. Det gick det med. Man både orkar och klarar av mycket mer än man tror. Och är man gravid så måste barnet ut. Nånstans, på nåt sätt och det gör dom också. Det blir inte alltid som man tänkt, men ut kommer dom. Och då kvittar det hur det gick till när man sitter där med sitt efterlängtade barn.  

Eller så har man förståelse, men inser oxå att vården inte kan anpassa sig efter irrationella rädslor. 

Jag är en av de som hade väldigt mycket förlossningsrädsla efter min första förlossning, som gick helt åt helvete. Det tog 5 år av terapi innan jag kom över tröskeln, och vågade bli gravid.

Trots det så insåg jag både då och nu att vården kan inte anpassa sig efter min känsla, och barnet kommer att födas, vare sig man vill det eller inte. Och mycket riktigt, det planerade ks flög ut genom dörren eftersom sonen bestämde sig att komma i vecka 29. Utan både lustgas och pappan på plats.

Och tänk, det gick det oxå. Väldigt bra faktiskt. 

ibland får man faktiskt bita ihop och göra det bästa av rådande situation. Trots att man är en snöflinga.

Ryggbedövning skulle jag inte ta för allt smör i Småland. Jag är av åsikten att det är lite grann att "fuska". Lite fegisvarning. Enligt mig.

Nedlåtande?! Vafan tror du man MEDVETET försöker vara det?! Jag hade två högriskgraviditeter som båda slutade i snitt varav ett katastrofsnitt där både jag och barnet var mycket nära döden. Skulle JAG inte ha förståelse för att folk är rädda? Jag av alla liksom?! Får man inte skriva NÅNTING numer på F.L om ens egna upplevelser av en förlossning? Och vafan vet du om jag har bestående förlossningsskador? Det är nu så att jag råkar ha det!! Men skrev inte om det utan försökte poängtera det positiva som faktiskt kommer av en förlossning för 99,999% av alla- ett levande barn. Men se det var ju fel det med!!

Usch!

Går du runt och berättar det till dina kompisar/svärdöttrar/kollegor om det också? Antar det! För att här i tråden har ingen ens frågat/diskuterat ryggbedövning, men du kunde inte låta bli.

Så elakt och trångsynt.

Du har inte tänkt på att du hade kanske mycket tur med dina nästan smärtfria förlossningar?

Känner igen ditt sätt att tänka från när jag hade fruktansvärt mensvärk varje månad, proppade mig full med smärtstillande. Och vissa var så duktiga som du och sa stolt "Jag tycker att det är onödigt med smärtstillande när man har mens, det beror på egen inställning " osv.

Efter jag födde mitt första barn slutade det göra ont vid mens.

Tänk på att det inte är precis likadant hos alla!!!!!

Angående tråden:

Lustgas är ju bra, men det viktigaste är ryggbedövning, den hjälper ju verkligen alla.

Så det är verkligen inte som på 1800 talet.

Lustgas är väldigt individuellt, stor risk att just du skulle hatat den.

Med första barnet tog jag lustgas för tidigt. Då kändes det som att dricka två glas champagne: superhärligt, jag blev fnittrig , pratglad och positiv.

När värkarna kom igång ordentligt, då hjälpte lustgas att få bort det onda i ett par sekunder (till nästa inandning) , men då blev jag inte lullig längre.

Samma vid andra barnet: började med lustgas när jag var långt gången, och fick ingen champagneeffekt.

Min man provade också lustgasen, och tyckte att han blev äckligt illamående och inte det minsta lullig.

Så vi hoppas att de Som inte får ta lustgas skulle ändå inte gillat den.

Däremot kunde förlossningskliniker gå ut med tydliga förklaringar varför de gör si eller så i coronatider.

Snälla rara ts och alla ni andra som inte förstår vad lustgas kan orsaka för alla som är i rummet. Aerosol smittspridning är inget ngn vill ha, det kan jag lova. Snälla läs på innan ni yttrar er om saker ni inte förstår er på.