Hur acceptera ett liv utan sex?

Brukade gilla sex innan förlossningen och känner en viss sorg över att aldrig kunna njuta av det igen. 9 månader har gått och känns fortfarande som om man skulle kunna rulla in en lastbil i mumindalen. Har även fått kommentarer om att det inte känns så mycket, så det är inte bara i mitt huvud. Är liksom helt öppet, ser skitfult ut och har dessutom hemorrojder som aldrig kommer försvinna. Är numera ensamstående och mitt ex har redan gått vidare. Har alltid tänkt att skaffa en kk om jag nånsin skulle bli singel igen, men kommer ju aldrig hända eftersom jag känner mej äcklig och självkänslan är på bottens botten när det kommer till sex. Så måste hitta ett sätt att acceptera ett liv utan.