Uppfostran och barn. HJÄÄÄLP !

Mina barn & jag

Jag har två barn, en kille på 14 och en tjej på 12

De bor hos sin mamma på heltid men skall bo hos mig på halvtid

Min son har autism och är en såklallad hemmasittare, min dotter har ADHD

Sonen har varit hemmasittare i drygt 2 år nu och ?bor? istort sett hela tiden på sitt rum med sin dator där han finner sin trygghet

Mamma låter honom styra det mesta i huset och mamma springer som en husa mer eller mindre mellan köket och hans rum för att servera mat, passar inte det som serveras så kutar hon ned och gör någonting annat, hon låter honom även äta massor med godis och låter honom även dricka alldeles för mycket Coca Cola och annan läsk ?
Han borstar knappt sina tänder och än mindre tvättar sig, har dock blivit lite bättre på att duscha sista tiden, stinker dock inte mumma i hans rum som sällan städas och än mer sällan våttorkas med trasa, varken hyllor, bord eller golv.
Vägrar att gå till tandläkaren dessutom.
Han får undervisning i hemmet 2 dagar i veckan nu men det är mest att de sitter och spelar spel tillsammans när hans stödperson / lärare är där.
Huset består dessutom av både hund och kanin så golven är mer som soptipp än ett normalt hemmagolv.
Dottern har haft svårt i skolan sista året pga elever med taskig uppfostran som betér sig illa och hon har haft det vårt med kompisar

Hon har nu bytt klass och funnit en vän som hon passar bra med, de leker och träffas och vännen sover ofta över.

Jag har försökt med alla medel att försöka få mina barn att vara hos mig men de båda vägrar, mamma påstår att jag kräver för mycket av mina barn vilket jag såklart inte tycker att jag gör, det jag ?kräver? är enl mig sunt förnuft, tex att man hänger upp jackan på kroken och att man ställer sina skor bredvid varandra när man kommit innanför dörren
Hos mamma släpper man jackan på golvet direkt innanför ytterdörren, sparkar av sig skorna så de landar där de landar om man nu inte går in med skorna förstås !

Hela situationen hos mamman är oerhört stressad, mamman har även hon typiska symptom på ADHD men är ej utredd, slarvig ostrukturerad, stressad och kan hela tiden hoppa från en sak till den andra, detta gör såklart att barnen känner av detta och själva blir stressade. Dottern tar Melatonin (för sömn) och Atarax  (för oro) när hon var med mig och min sambo på semester så slutade hon med båda tabletterna efter någon dag och det var väl lite krångel första dagarna men det gick snabbt över och hon var hur go som helst utan medicin sedan.
Jag ser oftast att barnen är mycket lugnare med oss efter någon dag än hos mamma.
Huset ser ofta ut som en riktig soptipp, skitiga golv överallt, saker över bänkarna och disk över hela bänken och spisen, även på sonens rum kan det stå en hög tallrikar sedan en vecka tillbaks med glas.
Mitt i detta ostädade KAOS så kan man få för sig att börja måla om och så ??.
Mamman är själv sjuklig och ofta mycket trött, jobbar halvtid och vill oftast sova när hon kommer hem vid lunch då hon är helt slut efter någon timme på arbetet.
Sonen vågar dessutom inte vara ensam i huset så det krävs att någon finns där när mamma arbetar, hon har stöd några timmar i veckan och en släkting som hjälper till ibland, hon ringer ofta mig och säger typ, när kan du ta XXXX, och vilka dagar ???
Jag driver ett eget företag med anställd personal och kan oftast inte vara hemma från arbetet vilket hon skiter i, det är lika mycket MITT ansvar enl henne.
Jag vill såklart träffa mina barn och hjälpa henne men hon ser barnen som speciella och att de skall behandlas efter det, jag ser att mina barn behöver TYDLIGHET, STRUKTUR & ORDNING OCH REDA
Jag har på alla sätt försökt att få hjälp att få barnen att vara hos mig men utan resultat, på Soc står man alltid som TVÅA som kille och har inget att hämta, och någon annan att prata med finns inte vad jag vet.
Vad jag än säger när jag kommer till dom så blir det bara fel och mamman pustar och suckar.
Jag har 1000 ggr pratat med mamman om att hon MÅSTE prata med vår dotter om att hon måste sova hos mig ibland men utan framgång.
Att tjata om att jag skall betala går såklart bra men att låta mig rå om mina barn är stört omöjligt.
Snart är barnen uppvuxna och det känns som att en stor del av mina barns barndom är som bortblåst från mig.
Detta är bara ett litet axplock ur vårt KAOTISKA liv som vi har och jag vet inte vad jag skall ta vägen snart  ellerl göra längre och livet känns både tomt och meningslöst.

Anders