Äta det som serveras eller ge annan mat?

Mitt ena barn får något annat från början.
Mitt andra barn får äta det som serveras, om det inte är så att det är något hon absolut inte tycker om, då gör jag något annat åt henne redan från början.
På samma sätt som jag inte lagar något åt mig själv som jag absolut inte tycker om, så ser jag alltid till att det finns något på bordet som alla äter oavsett.

Ingen här har behövt äta något som de inte tycker om, vuxna som barn. Ja, det har serverats tre olika rätter.

Sonen äter numera så gott som allt.

Själv är jag uppvuxen med att det som serveras ska ätas upp, det är rätt mycket som jag fortfarande har stark avsmak för.

Ofta räcker det med enkla modifieringar - t ex gör vi hemmagjord pizza eller gratäng lägger jag ingen ost på pojkens del, då han inte gillar ost. Beställer vi köpepizza brukar vi samtidigt beställa lite kycklingvingar åt honom (tror jag har stans enda unge som inte gillar pizza). Har helt slutat laga en del saker, t ex potatismos, då varken barn eller make är så förtjusta i det. 'Tvingar' mig själv att äta ärtor, då det är de andras favorit, fast jag inte gillar dem, men mixade med majs funkar det helt ok.

Så, försöker modifiera maten, istället för att laga 2 rätter eller ge annat alltför ofta.

Nu har jag bara en 2-åring, men hon får nästan alltid samma mat som vi äter. Om hon inte äter ordentligt en måltid tänker jag att hon tar igen det nästa. Undantaget om hon är sjuk eller ätit dåligt en längre period. Eller om hon är hos farmor/mormor! De har alltid korv och köttbullar att plocka fram...

Hos oss har det varit lite komplicerat pga selektiv ätning hos 2 av de 4 barnen. Dock inte alltför svår. Det har varit en blandning av att se till att servera sånt alla äter, servera olika rätter eller samma rätt på olika sätt och helt enkelt låta barnen prova om det går att äta och sedan klara sig på efterrätten och nattmackorna. Det har varierat både med ålder och med humör.

Vi lagar ju ingen mat som någon i familjen absolut inte klarar av.

Jag lagar bara mat som jag vet att barnet äter. Annars skulle jag naturligtvis laga två rätter.

Mat som de verkligen avskyr slipper de, då gör vi annat. Mina barn är väldigt smala, långt under medelkurvan, och därför är det svårt att vara stenhård.

Dottern är nu åtta år. Hon ska smaka på saker, men behöver inte äta om hon inte tyckerom maten. Lagar jag en rätt som helt och hållet består av något hon ogillar får hon annan mat. Ogillar hon en del av rätten får hon pilla bort/låta bli att ta det hon ogillar. Man kan inte tycka om allt. Samma gäller oss vuxna.

Tycker alltid att denna diskussion är spännande. Det finns väl ingen vuxen som lagar mat till sig själv som den inte vill äta, varför ska barnen tvingas göra det? Om jag inte gillar tomater köper jag ju inte det till mig själv, varför ska jag göra nåt annat mot barnen??

Här lagar vi mat som de flesta gillar, men man kan få nåt annat om jag vet i förväg att det inte funkar. Annars smakar man och äter av det man kan.