Ung o söt vs äldre o vre

Tycker ni att när man träffades i tonåren / ung ålder (säg upp till 25) kände inga fördomar mot det andra könet och fann en lugn stämning o trivsam stämning (jmf latcha m kompisarna eller föreningskamrater)?

På senare år känns klimatet värre och precis som att enorma klippavsatser bildats. Dejtingappar känns som enda bryggan men öser på med bensin på elden m ytterst tillfälliga gemenskaper.

Åsikter o ideér på att bygga förståelse? Hänga nykter på krogen o lära sig snacka eller våga sätta sig m nån i parken / bussen (corona tider dock)?