Förhållningssätt till partners tidigare barn och kostnader

Tack för din åsikt! Vi tjänar ungefär lika, så där kommer vi inte att jämka. Och jag har ju köpt det faktum att driftskostnaderna är högre på grund av paketdealen. Återstår nu att se om fajten ska tas angående matkostnaderna. :)

Och det finns desperata kvinnor som tar snåla män som varken vill ta hand om eller försörja sina egna barn , utan dumpar över minst en del ansvaret på sin aktuella tjej/sambo/fru osv.

Problemet är med din och liknande resonemang att för varje bonusförälder som inte vill betala för sina bonusbarn finns det en biologisk förälder som inte heller vill betala för sina egna barn.

Annars kommer inte ens upp frågan...

Jag är själv uppvuxen i en bonusfamilj. Min styvfar fick tre barn på halsen, han hade inga egna. De fick ett gemensamt barn. Han jobbade som ett as och man delade lika då mamma jobbade inom vården och hade sämre inkomst.

Vi syskon ser oss alla som helsyskon och och tillsammans med min styvfar är vi en familj. Han engagerar sig i alla barnen lika mycket.

Man får göra som man vill men i min värld tjafsar man inte om pengar på det här sättet. Inte inom familjen.

Frågan var om det var rättvist. Jag säger Ja.

Ts, jag förstår dig. Jag har utflyttade barn och min sambo har tre "vuxna" barn som fortfarande hemma (och inte hjälper till). Dom var lite yngre när vi träffades, och när vi flyttade ihop var det inte ens tal om att jag skulle betala mat mm för hans barn. Han tyckte inte att jag skulle vara med på det. Å det är ju helt rätt. Han hade aldrig behövt betala något för mina barn om det hade varit tvärtom. Däremot köper jag ibland någon tröja, träningsplagg el annat emellanåt till dom.

Jag har slutat plocka efter dom, tex disk som ställs i diskhon istället för diskmaskinen får stå kvar mm mm.

Jag har själv varit bonusmamma som betalat hälften, och ibland met än hälften. För MIG kändes det naturligt att aldrig räkna på dina/mina kostnader utan ha gemensam ekonomi fullt ut.

MEN, jag skulle aldrig förvänta det av en eventuell ny partner. Om jag flyttade ihop med en ny hade jag INTE velat dela rakt av utan betalat kostnaderna för mig och mina barn. Sedan hade min nya partner kunnat betala för mina barn vid frivilliga tillfällen - tex om de självmant valt att köpa presenter, ta med dem på aktiviteter osv.

Barn har två föräldrar som betalar för dem, det skall inte krävas en tredje.

TS, jag tycker absolut inte att man måste fortsätta med ngt för att man gjorde så när man startade relationen. Det finns väl en massa andra saker som ändras under relationens gång, så varför inte detta?

Nej jag anser inte att du ska betala för hans son och extra kostnaderna det drar med sig.

Men det är ju svårare att backa på något som blivit en etablerad vana, för självklart bråkar mannen med dig eftersom det blir en försämring för honom när du inte vill ställa upp längre.

Vi hade strikt uppdelat när särkullarna kom på umgänge. Maken stod för deras kostnader, även för rummen de upptog. Han stod även för hushållsskötseln under umgänget.

Fast han är inte snäll mot sin son. Det är inget bra att växa upp bortskämt och inte kunna hålla rent runtomkring sig och laga mat osv.

Han är myndig om några månader.