Hårsnodden bakom sängen

Vi har varit tillsammans i 12 år och jag har aldrig haft anledning att misstänka otrohet. Svartsjuka existerar inte i vårt förhållande men olustkänslan satte sig som en knytnäve i magen när jag drog fram sängen för att dammsuga och hittar en hårsnodd jag VET med säkerhet inte tillhör mig. Eller vår 4-åriga dotter heller för den delen.

När jag frågade om han känner igen tofsen så sa han bara nej kort och gott och inget mer, det var liksom som att det fanns inget mer att säga när jag påpekade att jag tyckte det kändes märkligt. Han höll med om att det var märkligt sen avtog diskussionen.

Hur hade ni tänkt och känt? Tagit upp det igen? Bara gilla läget?