Är det egoistiskt eller oegoistiskt att skaffa barn?

Intressanta svar, känns som att man kan se det ur olika perspektiv och beroende på det vinkla det det både egoistiskt och oegositiskt. Kan tex längtan va egositisk och narcissismen i att barnet är en förlängning av en själv vara egoistiskt samtidigt som att ge en själ en kropp och att sedan stötta denna människa genom utvecklingen vara oegoistiskt?

Att barnet visar en att man är en tillräckligt bra ledare och stöttar en i "ledarrollen" vara egositiskt, och att man kan visa upp sin lilla grupp med vackra lydande avkommor men samtidigt att ge all sin energi till det lilla barnet som tex vakennätter, tid, energi och pengar vara oegoistiskt?

Någon nämner miljön.. att ta över denna redan överbefolkade jord med multipla avkommor av ens egna gener istället för att låta alla ha varsin avkomma ( bara ett exempel)

Är det egoistiskt att skaffa tex 5barn om ens fysiska och mentala förmågor endast räcker i tid och energi till tex 2 barn? Barn behöver uppfostrand, extremt mkt närhet och uppmärksamhet för att bli en välutvecklad vuxen.

Förstår föräldrar hur mycket uppnärksamhet från vuxna och speciellt anknytningspersonen ett barn behöver? Är det studerat och genomtänkt innan barnaskaffandet så att det är uträknat att detta finns tillgängligt sedan till det lilla barnet? Är det tex egoistiskt att skaffa barn om man inte ens har funderat på vad ett barn behöver psykologiskt?

Tack för alla svar. Hoppas detta är något man analyserar innan graviditeten av varje barn på denna jord.