Normalt utvecklingsbeteende?

Låt henne sköta det där själv! Man behöver inte lära barn att krypa. De lär sig själva att ta sig fram. En del sitter på rumpan och hasar, en del kryper, en del ålar.

Mina har ålat sig fram platt på magen. Sedan har de lärt sig krypa strax innan eller efter att de lärt sig gå. De har haft kompisar som aldrig krupit utan rumphasat och sedan gått.

Panik? För att hon ligger på mage? Kan hon inte vända sig?

Om hon faktiskt kan vända sig, så är det inte panik hon skriker av. Hon skriker för att hon är frustrerad. Hon försöker göra något men klarar inte av det. Det kommer att inträffa varje gång hon håller på att lära sig något nytt. Men - det är inte ditt problem utan hennes. Hon löser det, bara hon får tid på sig.

Det vet man aldrig förrän efteråt. Det finns barn, som funderar några dagar, och sedan kommer de på hur man gör. Så finns det barn, som aldrig kommer på det. I stället lär de sig att sitta och stå, och så börjar de gå efter några månader, utan att ens ha lärt sig krypa.

Om man läser om utvecklingsstadier, så läser man om hur den genomsnittliga babyn gör. I vilken ordning och hur fort det går. Det står sällan om de barn som kastar om ordningen, hoppar över något stadium eller är ovanligt tidig/sen.

Ett av mina barn började hasa fram på mage vid 5 månader, kröp vid 7 månader och gick vid 9 månader. Hans lillasyster hasade fram vid 8 månader, kröp vid 12 månader och gick vid 17 månader. Båda var fullt normala.