Min tjejmiddag vs hans killmiddag

Men du får väl skylla dig själv om du åker och kompletteringshandlar eller dukar för att han ska ha gäster?

Har man ens tjej/killmiddagar när den andra är hemma med barnen? 

För att det är Corona tider, då tar man inte barnen och åker hem till sina äldre föräldrar eller andra människor.

Jag har egentligen inget emot att hjälpa till. Ber han mig åka och handla vill jag självklart hjälpa till. För att jag vill att han ska ha det bra och få en lyckad kväll. Det som stör mig är att han inte verkar tänka så om mig. Göra det där lilla extra och outtalade för min skull. För att visa att han värnar om mig. Det gör mig lite ledsen. Han styr inte heller upp disk så om jag inte vill ha ett berg som stör en vecka så måste tyvärr jag ta tag i det. Tycker det är respektlöst

Såvida inte sambon har någon npf-diagnos som gör det svårt att avläsa socialt samspel etc så borde inte det behövas. Systemet med tjänster och gentjänster lär man sig redan som barn. Har man make/maka och barn brukar man vara intresserad av att se till att de man älskar har det bra. Har man Asperger el dyl kanske man behöver klara instruktioner i förväg om att man förväntas ställa upp och hjälpa sin sambo eller att hon förväntar sig att man inte sitter och spelar när man ska ta hand om barnen (men helt ärligt, det tror jag inte är läget annat än för barn/tonåringar).

Men kanske saknar sambon självinsikt, kanske har han blivit lite lat, kanske har han börjat ta sin fru för given. Vill han inte göra på Ts vis (varför skulle han, det funkar ju bra för honom eftersom TS täcker upp) så kan ju TS göra på hans vis de närmaste gångerna och se om det gör att han upplever saker på ett annat sätt.

Nix, för allmän hyfs och omtanke behövs ingen tankeläsning.

Det kan väl knappast räknas som storverk att handla det man själv behöver till sina gäster, att duka och städa upp efter sig. Eller att ta hand om barnen istället för att spela på datorn när partnern har gäster?

Vad jag kan se så har inte TS krävt att han på millimetern ska ställa upp med samma service som hon gör. Det behövs bara lite omtanke om ens partner för att förstå att det är en bra idé att hålla barnen undan, och att det vore trevligt för frun att komma ut i köket och se att diskmaskinen redan är i gång.

Jag fattar verkligen inte förhållanden där man inte vill hjälpa varandra. Ska man verkligen behöva uttala klart och tydligt allt man önskar och behöver hjälp med? ?Var snäll och håll upp dörren åt mig nu när du går igenom först, för jag har händerna fulla av tunga kassar?

Men hon skriver ju att hon har informerat den hon bor med, men att han inte ser skillnaden. De har tydligen kommit överens om att han ansvarar för barnen under hennes bjudning, men så går han ändå och spelar på datorn och låter barnen springa ut och störa. Att ta hand om sina egna barn när man ska ansvara för dem kan knappast räknas som varken en tjänst eller ett storverk.

Nej, män är ju per se idioter som behöver direkta instruktioner om minsta lilla grej. 

Intressant inlägg. Och detta är ju en del av det känslomässiga arbetet kvinnor (i mer utsträckning än män) gör per automatik medan männen räknar med att kvinnan ska förklara för honom vad han ska göra istället för att det kommer naturligt.

Någonstans måste man faktiskt kunna kräva av sin partner att han tänker till. Att han för ett inre resonemang -ah hon ska ha fest ikväll, hade jag velat ha springande barn som härjade om det var min kväll? Hmm förmodligen inte, alltså får jag se till att detta inte sker på hennes kväll-.