• Fri 22 May 2020 18:41
    9656 visningar
    156 svar
    156
    9656

    FSH-stimulering med sprutor utan IVF?

    Jag har efter två Letrozol-kurer (enkel och dubbel) inte reagerat alls och har nu istället blivit ordinerad Bemfola-sprutor och Ovitrelle. Ska inte göra IVF i detta läget utan blir alltså bara FSH-stimulerad eftersom jag inte reagerat på Letrozol. Jag har PCOs och har troligtvis bara ägglossat två gånger i mitt liv (senaste gången i februari).

    Är det någon som har erfarenhet av Bemfola-sprutor eller någon annan typ av follikelstimulerande sprutor utan IVF? Hur var er resa?

    Tacksam för erfarenheter!

  • Svar på tråden FSH-stimulering med sprutor utan IVF?
  • Sat 23 May 2020 22:46
    #3
    Ellifant skrev 2020-05-23 09:46:48 följande:

    Hej! Jag har med pcos och mens typ två -tre gånger om året av mig själv och min man har lite få och slöa simmare. Jag har testat 9 kurer pregotime ( typ samma som letrozol) och då både enkel, dubbel och trippel. (Endast på trippeldos som jag fick fram ägg)

    men det blev inget och gick över till sprutor ( gonel-F Och ovitrielle) gjorde 4 omgångar innan det var dax för Ivf.

    När vi gjorde vår första Ivf försök så fick jag endast 2 blåsor som utvecklades och vi fick avbryta behandlingen ( har man pco ska man få ut många) men jag tvinga min man till sex hela den veckan fast vi inte fick ägglossningsprutan och två veckor efter var där ett plus på testet. Det visa sig att både blåsorna hade tagit sig men bara en hade ett tickande hjärta som är min son på 2år i dag. Från att jag tog första kuren tabletter till att jag var gravid tog det 2 år

    Slutet av föra året var jag hos gyn igen för att diskutera eventuella syskon och han tyckte att ska vi ha fler så måste vi börja nu för detta kan ta tid. Och jag fick testa letrozol trippel dos för första gången. Jag gjorde tre kurer

    Första med ovitrelle.

    Andra med både letrozol, gonel-f,ovitrelle och insemination.

    Tredje, Var Gyn läkaren på semester så vi gjorde kur utan att han kolla äggen (samråd med Gyn) och där fastna lillebror som kommer i september.

    Så min erfarenhet är att det händer när man minst anar det. Men att det är en skit tuff resa man går igenom och jag önskar dig all lycka <3


    Stort tack för ditt svar! Det verkar verkligen som att det bara så PANG när det inte riktigt gick som det skulle för dig, men så gott att höra!

    9 kurer Pergotime låter så otroligt mycket och länge innan ni fick gå över till annan hjälp. Jag har ju bara hunnit med två försök med Letrozol och redan nu så går vi över till annat. Vad jag förstod i början av vår resa så planerade man för sex cykler med Letrozol men antar att man ville gå vidare för att jag inte reagerade alls på varken enkel eller dubbel. Men precis som du skriver så är ju trippel något som många får så man kan ju undra varför jag inte fick testa det innan sprutor. Men nu är vi här och nu är det bara att se framåt!

    Du skrev att du genomgick fyra omgångar med Gonal-f och Ovitrelle innan IVF. Hur reagerade du då? Fick du bra med ägg och ägglossning men ingen graviditet eller funkade det inte alls? Hur resonerade man kring antalet omgångar innan IVF?

    Er resa för syskon låter ju verkligen som en berg-och-dal-bana! Så mycket hormoner och kämp alltså! Men vad härligt att ni blev gravida med ett efterlängtat syskon till slut.
  • Sat 23 May 2020 23:16
    #4
    Anonym (Syskonförsök) skrev 2020-05-23 22:11:46 följande:

    Hej!

    Jag har precis påbörjat en liknande resa. Har sedan tidigare ett barn som blev till tackvare Pergotime. Har av okänd anledning (ev PCOs, ej konstaterad) ingen/ytterst få ägglossningar. Är nu igång med syskonförsök och då Pergotime avlistats fick jag börja med Letrozol som inte funkade alls. Har nu gått över till Gonal-F (också syntetiskt FSH) och hoppas det ska ge bättre resultat! Är inne på andra sprutdagen och ska göra VUL fredag, har du kommit igång med din behandling än?


    Tack för ditt svar! Så spännande att även du fått testa sprutor efter Letrozol. Hur många omgångar provade du och hur stor dos innan det blev dags för sprutorna? Hur resonerade man i övergången? Jag är inte helt säker på varför det blev så här för mig. Trodde åtminstone att jag skulle få testa trippel dos innan det blev tal om annan hjälp. Men jag har inte reagerat som jag ska och har dessutom utvecklat cystor som stannat kvar sedan ägglossningen i februari. Ska punktera en cysta nu på måndag innan sprutstart.

    Jag ska alltså ta första sprutan på måndag 25/5 och ta en om dagen i fyra dagar, alltså mån-tors. Har också VUL på fredag 29/5. Hur ser ditt schema ut? Vilken cykeldag är du på nu?
  • Sun 24 May 2020 21:54
    #6
    Anonym (Syskonförsök) skrev 2020-05-24 20:43:14 följande:

    Jag hann bara ta en omgång med lägsta dosen, så blev väldigt förvånad över att vi inte testade högre dos först... Men min läkare sa att med den utveckling hon såg (lite utvecklade blåsor men alldeles för tunn slemhinna - utvecklingen sinsemellan ?hängde inte ihop?) var hon rätt övertygad om att resultatet troligtvis skulle bli detsamma med högre dos och att vi bara skulle slösa tid. Kanske var hon så säker då det var henne jag gick till även när jag fick Pergotime (som jag direkt reagerade bra på).

    Min cykel är helt upp och ner, har allt mellan 14-65 dagars cykler och ägglossar aldrig/mycket sällan på egen hand så min läkare tyckte inte att vi behöver invänta mens utan kör på direkt. Är på cd 12 men det säger tyvärr inte så mycket med tanke på min cykel... Började med Gonal-F i fredags och ska köra på tom torsdag 28/5 och sedan avgör väl resultatet på vul på fredagen hur vi fortsätter. Har ni diskuterat fortsättningen något?

    Vad jobbigt med cystor, är det något du märker av?

    Har du tagit Ovitrelle tidigare eller blir detta första sprutan? Jag är hemskt nålrädd men redan tre dagar in börjar jag vänja mig, så det är verkligen en snäll spruta.


    Oj, bara en dos? Väldigt märkligt att läkare och kliniker både säger och gör SÅ olika alltså! Kan det ha att göra med din ålder då? Att man inte vill slösa tid? Jag själv fyller 34 i sommar och jag tror att man resonerar så i mitt fall, att det inte är lönt att prova sig fram för länge om man faktiskt märker att det inte funkar. Sen är ju varken en omgång eller två länge alls med tanke på hur länge många kvinnor får kämpa... Så lite mystiskt är det ändå.

    Skönt att få träffa samma läkare som du tidigare haft. Vi träffar olika varje gång vilket är lite sådär men har blivit bra bemött av alla och har känt mig trygg med både information och beslut.

    Jag har bara haft koll på mina cykler sedan jag slutade med p-piller i september och jag fick bara två ostimulerade cykler innan vi startade upp i februari och de var 44 dagar och 122 dagar. Så jag antar att mina också är som en berg-och-dal-bana. Men jag är i alla fall på cd 12 idag så vi är ju synkade på så sätt! Då har vi ju även VUL på cd 17 båda två. Skillnaden är att du tar sprutor i sju dagar medan jag tar i fyra dagar. Kul att följas åt!

    Det var ett överraskande beslut att det skulle bli sprutor nu så nej, vi diskuterade inte hur planen ser ut framöver. Men vad jag har förstått så kan man höja dosen på sprutorna en hel del så kanske är det fortsättningen... Får höra mig för på fredag. Har ni diskuterat en plan?

    Har haft massa olika hormonella symptom men vet inte alls om det beror på cystorna eller om det bara är min kropp som försöker fatta vad som händer med all stimuli! Lite läskigt är det ju att behöva in på operation för att punktera men det är bara att bita ihop och köra på.

    Tog inte Ovitrelle med Letrozol-doserna så det blir första gången jag tar den ifall det blir en bra äggmognad nu. Har du tagit den tidigare? Jag är inte spruträdd så på det planet känns det lugnt men lite nervös är man allt.

    Hur har er klinik resonerat kring graviditet, Corona och allt förresten?
  • Mon 25 May 2020 15:30
    #8
    Anonym (Syskonförsök) skrev 2020-05-25 08:45:10 följande:

    Jag fyller också 34 i år så åldern kan säkert vara en faktor. Vad roligt att vi ligger så lika i behandlingen, håller tummarna att det ser bra ut för oss båda på fredag!

    Nej, vi har inte heller diskuterat någon plan vidare. Gissar att det beror på hur väl kroppen svarat på nuvarande dos. Jag har ju äggblåsor som påbärjat utveckling och en bra äggreserv så hoppas att en låg dos kan ge resultat - men kör bara 50 resp 37,5 IE (varannan dag) i nuläget så är kanske lite väl lågt efter att läst runt lite. Vilken dos ska du ta?

    Tagit Ovitrelle tidigare och den kändes ungefär som Gonal-F sprutan så det känns faktiskt rätt lugnt.

    Vi har inte diskuterat ev graviditet kontra corona. Jag går privat, men vet att landstingets fertilitetsrelaterade vård helt pausat i nuläget- varken ägglossningsstimuleringar eller utredningar görs. Har ni pratat något om det? Rent krasst är det kanske själviskt att vilja bli gravid trots rådande läge men jag känner att vänta inte är ett alternativ. För det första vet man ju inte hur länge situationen pågår, och som tidigare nämnt har man ju inte åldern på sin sida... Tanken på att vänta okänd tid på att ens få dra igång en behandling som också den kan ta okänd tid känns helt otänkbar.


    Jag har också en bra äggreserv och en massa vilande blåsor som bara väntar på den där väckningen ;) Jag ska ta 75 varje dag i fyra dagar.

    Vi har lyft frågan och eftersom det inte finns några rekommendationer som säger att man bör avstå från graviditet så kör min klinik på. Jag känner helt och hållet som du där, att det är otänkbart att vänta. Det jag känner är tråkigt och jobbigt nu är väl att min man inte kommer kunna vara lika delaktig i alla undersökningar och så om/när jag blir gravid. Eftersom man tillämpar besöksförbud överallt och anhöriga inte är välkomna på vårdbesök. Det blir en sorg att inte kunna dela. Har ni tänkt på det?

    Sen är det ju klart ifall man skulle bli sjuk, man vet ju inte hur man själv hade klarat det. Jag är någorlunda i riskgrupp (låter dumt med 'någorlunda' men ser det inte som något definitivt) då jag har högt blodtryck och lever med en typ av takykardi (troligtvis utlöst av stress). Går på betablockerare dagligen. Så det tänker man naturligtvis också på. Men att avstå nu och bara vänta ut detta är som sagt otänkbart.

    Jag tror precis som du att ultraljudet på fredag kommer visa hur det står till och sen får vi se vilken väg vi tar därifrån. Om jag får tro så blir det nog IVF om sprutorna inte fungerar. Ska höra mig för om den processen, kön osv. på fredag, om jag kommer ihåg :)
  • Mon 25 May 2020 21:56
    #10
    Anonym (Syskonförsök) skrev 2020-05-25 20:49:14 följande:

    Intressant det där också hur det skiljer sig mellan doserna, men de har säkert någon bra anledning...

    Skulle jag bli gravid i coronatider måste jag säga att jag är glad över att vi redan har ett barn där min man fick vara delaktig vid barnmorskebesök, KUB, RUL och förlossning. Även om det såklart känns skittufft och sorgligt att tänka sig ett scenario där den andra föräldern inte får vara delaktig ???? Om vi skulle ha turen att göra det igen känns det på något sätt ganska ok eftersom det är andra gången. Jag har till och med nästan försonats med tanken att jag eventuellt skulle kunna behöva föda utan min man (om corona hänger kvar och han skulle vara sjuk samtidigt ????) och aktivt gjort valet att vi kör ändå. Men som sagt, jag tror inte jag hade känt likadant om de hade varit första barnet.

    Undrar hur många sprutförsök man gör innan man går över till annan behandling? Det måste jag kolla fredag! Och om det är något steg innan IVF, kanske insemination? Går ni privat eller via landstinget? Nackdelen för oss är ju att vi redan har ett barn och därmed dår bekosta allt själva - vilket innebär att om det går så långt som till IVF blir rätt kostsamt. Det känns absolut värt det om det skulle komma dit men hade ju vart skönt att slippa av det - och andra - skäl.


    Vi går genom landstinget här i Malmö där vi bor och just med Corona-pandemin så är det ändå ganska lugnt här nere vad jag har förstått. Men det blir ju ändå lite så. En sorg över att inte kunna dela upplevelsen, troligtvis den största i livet, med sin partner. Vi önskar oss 'bara' ett barn dessutom så det är ju once in a lifetime-grejer detta ju. Vi har inte pratat om det så djupt ännu, mer löst liksom men får tänka att man får hitta andra kreativa sätt att dela allt när det väl kommer så långt. Min man gillar att bli överraskad och jag är ganska bra på både överraskningar och presenter så vi ska nog kunna lösa det på något sätt. Det är det jag intalar mig just nu i alla fall. Undantaget är ju att FÖDA utan min man, det går INTE! Var bor ni och vart går ni?

    Från början var planen att vi skulle prova Letrozol under sex cykler och den planen kraschade ju ganska rejält där efter två omgångar så kan ju lika gärna bli så med sprutorna också. Om man nu gör upp en sprut-plan vill säga... Vad jag minns så skulle insemination nog inte vara ett alternativ för oss eftersom det gav lika hög chans för graviditet som Letrozol/sprutor, men vad vet jag, kanske blir det att prova det med. Tiden får utvisa hur det blir!

    Usch, vad kämpigt att behöva bekosta hela processen på egen hand. Det måste vara otroligt stressande och påfrestande utöver själva resan med hormoner, väntan, smärta och allt. Vi får verkligen hoppas att det inte går så långt som till IVF!

    Ikväll tog jag första sprutan. Var alldeles spänd och tvekade väldigt länge. Mannen hejade på och sa flera gånger typ "Men bara tryck in den nu, bara gör det så är det över" (haha!) men det kändes liksom helt fel att sticka sig själv?! Men till sist gjorde jag det och det gick bra. Imorrn kommer det nog kännas lättare. Har du haft några biverkningar eller känningar efter sprutorna? Har själv märkt av en varm känsla i stick-området nu sen jag tog den.
  • Tue 26 May 2020 10:59
    #12
    Anonym (Syskonförsök) skrev 2020-05-25 22:22:07 följande:

    Nej, jag har full förståelse. Låter fint att hitta alternativa vägar att inkludera din man om det skulle bli så. Jag kan tänka mig att vårdpersonalen gärna ställer upp lite mer än vanligt i dessa tider och kanske kan hjälpa till så man kan filma eller dyl. Att föda ensam är ju verkligen ett worst case-scenario som med största sannolikhet aldrig kommer inträffa.

    Ja, pengabiten är lite sur. Inte nog med att man inte kan få barn på naturlig väg och all oro och smärta det innebär - så ska man behöva betala för det också ????

    Heja, nu är ni igång! Grymt jobbat att du tog den sjölv också! Min man tar faktiskt sprutan på mig, jag försökte på egen hand men det tog liksom stopp - kändes så onaturligt. Men det funkar bra att han tar det även om det är liiite jobbigt för kontrollbehovet. Första kvällen jag tog sprutan fick jag galet ont i typ äggstockarna på ena sidan magen och blev lite nervös över om det skulle vara så varje kväll men vet inte om det var en slump eller bara första gången kroppen reagerade men efter det har jag inte fått ont igen. Jag känner mig rätt öm på magen (och börjar bli rätt prickig ????) efter sticken, tror nackdelen med att min man tar sprutorna är att vinkeln inte blir hundra och det blir rätt ömt när har drar ut den. Men det känns ändå skönt att göra något hyfsat konstruktivt och få upp hoppet om att det här kanske kommer göra susen!


    Jamen, precis! En helt onaturlig grej att behöva sticka sig själv! Men som du säger så känns detta lite mer 'ordentligt' och konkret än tabletterna så vi får verkligen hoppas att det ska bli resultat på fredag!

    Då hörs vi av igen på fredag efter våra ultraljud :)
  • Fri 29 May 2020 15:18
    #14
    Anonym (Syskonförsök) skrev 2020-05-29 13:52:06 följande:

    Hur har det gått för dig? Hopps bättre än för mig!

    Blåsan som var typ 10 mm sist var oförändrad, hade tillkommit en till på 10 plus massor av småblåsor... Slemhimnan var däremot 6 mm så det var iaf något positivt. Ska testa att sänka dosen med Gonal-F något och tillbaka på VUL onsdag. Förhoppningen är att endast 1-2 av blåsorna växer till sig och inte resten, i så fall måste vi avbryta försöket ???? Samtidigt finns en risk att dosen istället är för låg och allt avstannar. Känns lite hopplöst just nu, sannolikheten att hitta rätt dosering nu eller framtida gånger känns svår... Frågade hur vi gör nästa gång och det var lite oklart - antingen Gonal-F direkt (frågan är då hur man gör doseringsmässigt ????) eller testa Letrozol igen (antar högre dos än denna cykel isf) tillsammans med Metformin som tydligen kan förbättra resultatet av Letrozol för vissa kvinnor, efter en snabb googling verkar det däremot framförallt gälla kvinnor med högt BMI, jag är normalviktig...


    Hej, du! Det verkar inte bättre än att vi helt är i fas med varandra! Jag har nämligen inte heller fått någon reaktion. Slemhinnan var på 7,5 mm typ och största blåsan jag hade var strax under 10 mm. Så nu ska jag fortsätta med Bemfola, samma dos, i fem dagar till och sen ska jag också på VUL på onsdag.

    I mitt fall tänker man också att det är en bättre approach att långsamt och försiktigt stimulera med låg dos för att få 1-2 äggblåsor att växa till sig istället för att höja dosen. Man vill inte riskera att det blir en explosion och alldeles för många äggblåsor på samma gång. Skulle det dock inte bli någon reaktion tills nästa gång kanske man provar att höja dosen, det beror helt på vad man ser då.

    Beklagar att det är så oklart om behandlingsplanen framöver för dig! Låter konstigt att man överväger att hoppa fram och tillbaka mellan Letrozol och Gonal-F? Det är oklart efter onsdag för mig också men som jag förstod det idag så är man ganska hoppfull med den här behandlingen, så länge man hittar rätt dos. Att man har så stor äggreserv jublar man ju för i detta läget så tacksam får man vara för det! Dessutom så verkar det på min klinik vara så att man kan göra akut-beslut angående IVF om en kraftig oväntad reaktion sker vid en kommande doshöjning. Om typ 5-10 ägg (exempel från läkaren, ingen riktlinje) mognat kan man istället för att avbryta försöket besluta om äggplock och IVF direkt. Att man liksom 'halkar in på ett bananskal-IVF'. Det låter för bra för att vara sant men jag är såklart lättad över och tacksam för det om det skulle bli ett sånt utfall framöver.

    Jag känner mig trygg med att de tar det lite lugnt och förbereder min kropp istället för att ta till drastiska åtgärder direkt. På så sätt hinner kroppen kanske ifatt. Jag äter LCHF-kost (har ca 6-7 kg övervikt) och hoppas att det hjälper kroppen i balans med hormonerna. Jag provade tidigare Metformin för vikten (hade över 10 kg övervikt då) och det som var mest positivt med dem var att mitt blodsocker höll sig någorlunda stabilt eftersom jag upplevde mig mindre hungrig och sötsugen. Har dock inte gått på dem sedan i höstas och vet inte tillräckligt mycket för att ge råd men känns det som något som du skulle kunna tänka dig att prova? På vilket sätt skulle dem, i maskopi med Letrozol, fungera bättre? Varför skulle man sänka sprut-dosen när du inte fått en reaktion? Många frågor!!!

    Nu väntar några dagar till med sprutor för oss båda i alla fall tills VUL på onsdag!

    Har din klinik något uppehåll i sommar förresten? Min klinik har stängt fyra-fem veckor vilket innebär att vi måste ta en paus där ifall det inte går vägen nu i juni. Känns sådär men det är bara att acceptera.
  • Fri 29 May 2020 17:02
    #16
    Anonym (Syskonförsök) skrev 2020-05-29 16:25:56 följande:

    Nej men vad synkade vi är! Det låter ju hoppfullt att kunna gå direkt på IVF om du skulle bli för stimulerad för naturlig befruktning! Någon sådan chans har ju inte jag i det här läget så för mig gäller finjusteringen. Jag tror sänkningen beror på att jag hade så pass många fler blåsor sen sist, även om endast ett par såg ut att börja mogna. Min läkare sa att risken var överhängande för överstimulering om vi fortsatte med samma dos så får lita på henne... Jag tror att anledningen att de överväger att testa med Letrozol igen är om resultatet på onsdag inte är något vidare (avstannat/överstimulering), det är väl lättare att få in rätt dos där - om det väl biter vill säga...

    Låter skönt att kunna landa i det läget, det är garanterat det klokaste för både kropp och huvud...Vi diskuterade inte Metformin närmare utan hon nämnde det i förbifarten som ett alternativ- enligt henne reagerat vissa patienter bättre på Letrozol om de samtidigt äter Metformin. När du tog det alltså inte av ägglossningsskäl utan rent viktmässigt? Jag har ingen övervikt så har inget sådant behov men är villig att testa typ allt ???????

    Tiden hos läkaren är nästan alltid för kort så man hinner sällan ställa alla frågor, hoppas på att kunna reda ut lite frågetecken på onsdag. Jag tror kliniken har öppet (dock begränsade tider) över sommaren men inte 100, det ska jag kolla då också! Förstår att en ev paus känns tung, men förhoppningsvis kommer det hör vara sista behandlingen så att dwt blir ett icke-problem! ????????


    Aha, överstimulering behöver man vara rädd för så kanske bäst att de drog i bromsen lite. Hade ju kanske varit svårare att ta ett sexförbud än att inte få någon reaktion alls? Vad jag läst så kan man testa med Letrozol många cykler och i olika dos så om Metformin skulle ge en liten skjuts där så är det kanske bara att köra på.

    Jomen, precis. Jag testade Metformin under kanske 6 månader för att komma till rätt med mitt sockersug och för att stabilisera vikten inför 'skaffa-barn-processen'. Nu gick jag visserligen inte ner så många kilon med den men som sagt, jag upplevde att den hjälpte en hel del på vägen. LCHF är det jag märkt har varit vändningen för mig. Det ska stabilisera hormonnivåerna oavsett om man har övervikt eller ej och rekommenderas till kvinnor med PCOs. Jag fick ju egen ägglossning efter bara 4 veckor i februari så får tänka att jag gör vad jag kan på egen hand utöver alla hormoner. Om det blir en paus i sommar kanske kroppen reder det själv, vem vet :)

    Nu får vi hålla helg, ta våra jäkla sprutor och bara hålla tummarna för onsdag! Ha det gott så hörs vi.
  • Tue 2 Jun 2020 08:15
    #18
    Anonym (Syskonförsök) skrev 2020-06-02 07:13:50 följande:

    Hur går det för dig? Här vaknade jag med en brun flytning i morse så nu har nästan allt hopp övergett mig ???? Vi sänkte dosen på Gonal-F sist för att undvika överstimulering men risken fanns att allt skulle stanna av, och känns som det är vad som hänt... För en brun flytning innan äl känns ju inte normalt? Så deppigt när kroppen inte svarar som önskat ????


    Men nej, hoppet ska ju vara det sista som försvinner. Tänker att det kan finnas en annan förklaring? Hur bruk pratar vi? Som i lätt ljusbrun eller rejält brun som i gammalt blod? Allt brunt behöver väl inte nödvändigtvis vara blod? Är det inte för tidigt för spottings och mens ändå? Vi är väl på cd 21 idag bara?

    Jag mår bra. Har haft en del känningar i magen tycker jag och i helgen började jag få lite rimligare flytningar och det har hållt i sig. Mina har varit lite åt det färgade hållet också, men mer åt gula och röda hållet vissa dagar.
Svar på tråden FSH-stimulering med sprutor utan IVF?