• Anonym (Kvinnan)

    Partner som lägger sig i ens klädsel..

    Påbörjar inlägget med att jag VET att i de allra flesta förhållanden så lägger man sig inte i den andres klädsel, jag vet det.

    Men jag undrar om det finns kvinnor här vars män bestämt/försökt bestämma över er klädsel och hur ni isåfall löst problemet tillsammans/hur du själv tagit tag i problemet? Har det kunnat lösas ens på ett vettigt sätt eller är det bara att bita i det sura äpplet (om det är uteslutet att lämna, menar jag)? Skulle uppskatta råd (förutom att lämna, återigen).

  • Svar på tråden Partner som lägger sig i ens klädsel..
  • Avenia
    Anonym (Kvinnan) skrev 2020-05-23 00:29:39 följande:

    Fast så är det inte. Vi har varit tillsammans i 9 år och gifta i 6 år, plus en dotter. Så det är inte en ny relation där kontrollbehovet ökar lite i taget. Han har alltid varit sådan, men tycker det har blivit jobbigare den senaste tiden då han är så bestämd.


    Det är HANS problem, som HAN ska göra något åt.

    Tyvärr blir en del kvinmor om du, och tror att det är upp till dem att lösa det. Om han är bestämd, då ska du vara ännu mer bestämd i att strunta i hans åsikter.

    Vad för kläder vill han inte att du använder? Vad händer om du gör det ändå?

    Tycker du det är sunt att vara i en sån relation? Tycker du inte att du kan kräva att han slutar, annars lämnar du?
  • Anonym (Kvinnan)
    Xenia skrev 2020-05-23 14:46:16 följande:

    Då får du vara minst lika bestämd.

    Vilket föredöme är du för din dotter som alltid viker dig? Kvinnor ska alltid vara undergivna och lyda mannen? När det gäller småsaker kan man vika sig för husfridens skull. Men det här är ingen småsak. Det gäller din integritet, din självständighet och din dotter.

    Du har tre val som jag ser det.

    1) Gör ingenting och det kommer aldrig att sluta, troligen att bli värre. Det kommer att bli bråk när din dotter blir tonåring. Hon kommer antingen att bli lika kuvad som du eller rymma till kompisar eller killar.

    2) Sluta att vara så konflikträdd och säg ifrån. Det blir jobbigt men det är värt det. För din dotters skull och dig själv. Vad kan han göra om du står på dig och går ut klädd i kläder som DU valt? Slå dig? Finner du dig i det? Varje gång han kräver att du byter kläder så säger du "jag bestämmer själv vad jag ska ha på mig" utan att ingå i någon mer diskussion.

    Du kan också säga att du inte orkar längre utan föreslå familjeterapi. Tvivlar på att de skulle säga att lösningen är att du lyder din man. Snarare skulle de väl undra om hans kontrollbehov "bara" beror på att det är ok i er kultur eller om han har andra issues. Vägrar han? Ja, då är det dags för alt 3.

    3) Du säger att du inte orkar längre med hans "lydnadskrav" och flyttar med din dotter (till dina föräldrar eller någon väninna). I bästa fall blir det en väckarklocka för honom och han lovar att sluta. Då gäller det för dig att sätta stopp så fort han återfaller. 

    Du måste också kallt räkna med att han inte vill ändra på sig och att du då inte kan återvända. Så länge du ser den möjligheten som helt utesluten är du i hopplöst underläge.

    Har du ingen du kan anförtro dig åt? Mamma, syster, väninna? Låter tungt att inte ha någon att bolla tankar med (förutom internet).

    Du kan visst ringa till Kvinnojouren bara för att prata också. De har säkert annat att svara än "Flytta hit!"

    Jag tycker också du borde skriva dagbok. Hur ofta händer detta, vad hotar han med om du inte lyder? En vuxen kvinna ska inte behöva lyda sin man.


    Tack så mycket, uppskattar verkligen dina tips/alternativ.

    Eftersom jag inte vill lämna så återstår bara dina två första alternativ. Det andra alternativet har jag testat, alltså att säga emot men det funkar ju inte utan slutar ändå med att han får som han vill.

    Familjeterapi är inget alternativ, tror inte han vill höra vad "horor" anser om hans åsikter så deras åsikter hade han ändå skitit i, om han nu hade gått med på att söka dit. Han är som sagt lite speciell när det kommer till kvinnosyn (men en jättefin man annars som jag trivs med).

    Känns som att det låter som att jag inte vill ta emot tipsen jag får, men är verkligen inte så utan jag uppskattar era svar, perspektiv samt erfarenheter. Som jag skrev tidigare så pratade jag med honom idag när han inte var arg och det funkade inte, enda alternativen verkar vara att lämna eller acceptera och lämna vill jag inte. Var naiv när jag skapade tråden då jag tänkte att det kanske kunde lösas på något sätt, men uppenbarligen inte. Tack till er som skrivit iallafall.
  • pyssel
    Anonym (Kvinnan) skrev 2020-05-23 17:01:39 följande:

    Tack så mycket, uppskattar verkligen dina tips/alternativ.

    Eftersom jag inte vill lämna så återstår bara dina två första alternativ. Det andra alternativet har jag testat, alltså att säga emot men det funkar ju inte utan slutar ändå med att han får som han vill.

    Familjeterapi är inget alternativ, tror inte han vill höra vad "horor" anser om hans åsikter så deras åsikter hade han ändå skitit i, om han nu hade gått med på att söka dit. Han är som sagt lite speciell när det kommer till kvinnosyn (men en jättefin man annars som jag trivs med).

    Känns som att det låter som att jag inte vill ta emot tipsen jag får, men är verkligen inte så utan jag uppskattar era svar, perspektiv samt erfarenheter. Som jag skrev tidigare så pratade jag med honom idag när han inte var arg och det funkade inte, enda alternativen verkar vara att lämna eller acceptera och lämna vill jag inte. Var naiv när jag skapade tråden då jag tänkte att det kanske kunde lösas på något sätt, men uppenbarligen inte. Tack till er som skrivit iallafall.


    Varför "funkar det inte"? Är du rädd för honom? Om man inte är rädd stannar det ju inte vid att säga emot utan det är att "göra emot" som ska till. Vad hindrar dig från att "göra emot"?
    #inteensamaldrigglömd
  • GGN
    Anonym (Kvinnan) skrev 2020-05-23 17:01:39 följande:

    Tack så mycket, uppskattar verkligen dina tips/alternativ.

    Eftersom jag inte vill lämna så återstår bara dina två första alternativ. Det andra alternativet har jag testat, alltså att säga emot men det funkar ju inte utan slutar ändå med att han får som han vill.

    Familjeterapi är inget alternativ, tror inte han vill höra vad "horor" anser om hans åsikter så deras åsikter hade han ändå skitit i, om han nu hade gått med på att söka dit. Han är som sagt lite speciell när det kommer till kvinnosyn (men en jättefin man annars som jag trivs med).

    Känns som att det låter som att jag inte vill ta emot tipsen jag får, men är verkligen inte så utan jag uppskattar era svar, perspektiv samt erfarenheter. Som jag skrev tidigare så pratade jag med honom idag när han inte var arg och det funkade inte, enda alternativen verkar vara att lämna eller acceptera och lämna vill jag inte. Var naiv när jag skapade tråden då jag tänkte att det kanske kunde lösas på något sätt, men uppenbarligen inte. Tack till er som skrivit iallafall.


    Men varför gör du inte bara som du vill? Vad kan hända?
  • Anonym (val)

    Du har ju bara två val. 

    Acceptera hans krav och inse att din dotter kommer att bli hunsad och kontrollerad pga er kultur. 

    Lämna och skapa ett liv för dig och din dotter. 

    Jag förstår att lämna är svårt, särskilt om du lever med nära och kära omkring dig som är väldigt traditionella. Då riskerar du ju att kanske förlora alla och bli helt ensam och får bygga upp din tillvaro igen. 


    Men det kan vara värt det! Det finns hjälp att få och det finns fler kvinnor i din sits som är helt utelämnade till sig själva. Ni kan stötta och hjälpa varandra. 

  • Anonym (Kvinnan)
    pyssel skrev 2020-05-23 17:14:06 följande:

    Varför "funkar det inte"? Är du rädd för honom? Om man inte är rädd stannar det ju inte vid att säga emot utan det är att "göra emot" som ska till. Vad hindrar dig från att "göra emot"?


    Det funkade inte att diskutera saken med honom menar jag.

    Jag är inte rädd men har aldrig testat gå emot då jag ändå inte vill veta konsekvenserna. Är som du kanske förstår rätt så konflikträdd.

    Vet att det kanske låter helt sjukt men det känns som att passera en gräns genom att bara gå ut när han tydligt sagt att jag inte får. Jag hade snarare hoppats på att kunna övertala honom så han förstår själv, och inte gå emot (för det kommer ju inte leda till att han ändrar sig). Men som sagt har jag insett efter att jag skapade tråden att det nog inte är möjligt.
  • pyssel
    Anonym (Kvinnan) skrev 2020-05-23 18:15:52 följande:

    Det funkade inte att diskutera saken med honom menar jag.

    Jag är inte rädd men har aldrig testat gå emot då jag ändå inte vill veta konsekvenserna. Är som du kanske förstår rätt så konflikträdd.

    Vet att det kanske låter helt sjukt men det känns som att passera en gräns genom att bara gå ut när han tydligt sagt att jag inte får. Jag hade snarare hoppats på att kunna övertala honom så han förstår själv, och inte gå emot (för det kommer ju inte leda till att han ändrar sig). Men som sagt har jag insett efter att jag skapade tråden att det nog inte är möjligt.


    Det som händer efter ett tag, det går olika snabbt, är att den kontrollerande partens begränsningar av offret blir internaliserade av offret själv. Dvs offret själv drar de gränser förtryckaren förespråkar och varje litet motstånd maler hen ofta själv ner med att "det inte kommer gå" och liknande. Situationen är inte lättare när det finns ett visst, eller stort, godkännande av kontroll av kvinnan inlemmat i kulturen. Jag tror du insett faran i att ta ditt motstånd längre. Rigga en flyktväg när du gör det.
    #inteensamaldrigglömd
  • Anonym (inte löst)

    Inte löst det. Tjugo år senare hör jag fortfarande "ska du gå ut så där" ibland och blir fortfarande trött och sur när jag hör det.
    Vi har olika syn på vad som är acceptabelt klädd. Det handlar inte om att han skulle gilla burka och jag avklippta shorts. I hans värld är man välklädd i typ tajta syntetbyxor och struken blus, i min är det mer klass i ofärgad linnetunika inkl skrynklor. Typ. Jag tycker inte bättre om /delar av/  hans garderob än han om min men jag håller vanligen tyst, oavsett vad jag tycker om t-shirtar med rocktryck eller liknande.

  • Jemp
    Anonym (Kvinnan) skrev 2020-05-23 17:01:39 följande:

    Tack så mycket, uppskattar verkligen dina tips/alternativ.

    Eftersom jag inte vill lämna så återstår bara dina två första alternativ. Det andra alternativet har jag testat, alltså att säga emot men det funkar ju inte utan slutar ändå med att han får som han vill.

    Familjeterapi är inget alternativ, tror inte han vill höra vad "horor" anser om hans åsikter så deras åsikter hade han ändå skitit i, om han nu hade gått med på att söka dit. Han är som sagt lite speciell när det kommer till kvinnosyn (men en jättefin man annars som jag trivs med).

    Känns som att det låter som att jag inte vill ta emot tipsen jag får, men är verkligen inte så utan jag uppskattar era svar, perspektiv samt erfarenheter. Som jag skrev tidigare så pratade jag med honom idag när han inte var arg och det funkade inte, enda alternativen verkar vara att lämna eller acceptera och lämna vill jag inte. Var naiv när jag skapade tråden då jag tänkte att det kanske kunde lösas på något sätt, men uppenbarligen inte. Tack till er som skrivit iallafall.


    Det är en jättefin man som tycker att du och er dotter är lägre stående varelser utan bestämmanderätt?

    Googla normaliseringsprocess, för det verkar vara precis vad du är utsatt för.

    Jag ser två alternativ, beroende på om han riskerar att bli farlig eller inte.

    1) ta på dig det du vill, gå ut. Han har ingen bestämmanderätt över dig. Är du rädd för konsekvenserna så undvik det, gå direkt till punkt 2 istället.

    2) lämna, ta hjälp av kvinnojour vid behov.
  • Anonym (789)

    Antar du visste detta om honom när ni började träffas? Varför fortsätta från början då?

    Och han visste väl förmodligen också hur du klädde dig då? Varför skulle det ändras?

    Jag kommer ju aldrig klä mig annorlunda oavsett civilstatus. Konstigt om man ändrar sig för en man faktiskt.

Svar på tråden Partner som lägger sig i ens klädsel..