Bäst liv för katt? Inne/Ute?

Det är ju olika beroende på individen!

Eftersom det finns 150 000 hemlösa katter i Sverige så skaffar man naturligtvis en katt från katthem/förening. Då får man veta från dem, som är experter, vad just den katten verkar ha för behov. Och ibland tar man fel.

Såhär kan det vara: En katt är född ute och har varit hemlös hela sitt liv, i ca 6 år. Man tror att han kommer ha behov av att vara utekatt för att det är det han är van vid. Men det visar sig att han efter tillvänjningstid älskar att bo inne, älskar närhet och bus. Vid några försök att få gå ut, i trygg utemiljö, har han blivit rädd och vänder helst in igen. Sen visar det sig att katten har nedsatt njurfunktion och en tandsjukdom. Då låter man honom få vara innekatt så man inte riskerar hans hälsa, och så satsar man på att göra hans liv så bra det går, med lek, stimulans, närhet, gos, och en bra kattkompis, om han vill ha det.

Denna katt bor i lägenhet och inne. Han fanns redan och han led. Skulle jag inte skaffat honom, bara för att jag bor i stan?

En annan katt har varit hemlös en tid men är mycket tam och trygg. Ingen ägare går att finna trots efterlysningar och polisanmälan om upphittad katt. Han är en slöfock och vill bara ligga på soffan och i sängen och slappa. Sover jämt. Vill gosa ibland men bits ofta, är oförsiktig och hårdhänt mot människor. Men vid ett par försök att gå ut i trygg utemiljö blommar han ut, blir en helt annan katt. Lekfull, glad, jagar, klöser, buser, blir världens gosigaste och tillgivnaste när han väl väljer att gå in.
Denna katt vore det oförsvarligt att ha inomhus. Han blir apatisk, ger upp på livet.

Man kan inte säga att det ena eller det andra är rätt. Katter är lika olika som vi! Vissa av oss vantrivs med vissa livsstilar.