Hjälp mig med kollegan inför morgondagen!!

Är ni reklamutdelare eller jobbar på McDonalds eller liknande?

Bara tonåringar beter sig som ni gör..... dags att växa upp.

Vadå, det tror jag väl iofs inte?

Det beror väl på vad ni tjafsade om. Om det var något viktigt eller något som bara är att släppa.

Be om ursäkt för din del i "tjafset" och se om ni kan lägga det bakom er.

Egentligen inget viktigt. Han missförstod mig och kände väl sig lite "påhoppad" av en ganska oviktig sak jag sa. Han blev därför arg, jag blev istället ledsen för att han inte förstod mig och heller inte ville lyssna.

Om det är ett missförstånd, släpp det. Ska ni gå vidare i relationen och t ex skaffa barn måste ni kunna lösa tjafs och samarbeta ofantligt mycket bättre än så här.

Han blev arg och du blev ledsen.

"eftersom jag verkligen ville att han skulle förstå att han gjort fel så pratade jag inte med honom. Vi hade ögonkontakt flera gånger och det kändes som om han bara ville komma fram o prata med mig, men det gjorde han inte"

"Jag ville såklart mer än allt annat att han skulle komma fram"

De här fraserna visar bara alltför tydligt hur barnsligt ni beter er. Ni beter er inte alls vuxet eller moget. Ingen av er vill ta initiativ till att bli sams - varför? "förlorar" man då eller vad är grejen? 

Ta tag i saken, vad spelar det för roll att du gjorde det sist? Gör det igen, lös tjafset men sen säger du när det är löst "om det blir nåt mer tjafs är det inte bara mitt ansvar att ta tag i det"

Sen tycker jag nog ni ska fundera över varför ni ens hamnade i "tjafs". I min vuxenvärld hamnar man inte ens där utan man löser saker konstruktivt. 

Är det för mycket att återigen igen JAG ska behöva lösa detta med honom. Jag har egentligen inget att be om ursäkt över.

Vill inte vara för på och göra det för enkelt för honom. Han borde egentligen vara den som kommer till mig kan jag tycka. Därav mitt inlägg här. Ska jag ha is i magen och se ifall han löser detta med mig eller ska jag bara vika mig.

Ja,jo. Jag håller med dig. Tycker också detta är barnsligt. Vill liksom inte bara vika mig för honom "varje gång" utan att han visar att han faktiskt kan göra detsamma?

Jag tänker att många killar inte fått lära sig att prata om känslor och att det anses vara ett tecken på svaghet. Att det kan vara lättare för dig som tjej att gå fram till honom och prata ut om det som hände. 
Det var en ganska töntig grej o ett missförstånd enligt dig. 
Men det som jag tänker vilar under ytan är mycket större...
Och det är frågan hur ska ni ha det med eran relation?
Personligen har jag inget intresse för kk, eller dejting där man inte är seriös och planerar för en framtid tillsammans....
Så det jag tycker att du borde ta upp det på agendan också...

Det låter som att ni båda antagligen har skuld till er despyt, men om du känner att det är han som är skyldig dig en ursäkt så får du helt enkelt vänta på honom. Du kan ju bara styra sig själv.