Jag är den hemskaste mamman

Sonen ramlade på golvet. Känner mig så hemsk. Det är ju inte som att jag slängde eller tappade honom. Jag höll ju koll. Jag satt precis bredvid honom och lekte.

Sonen 6 månader satt i babysittern framför mig, jag satt på golvet och åt min macka samtidigt som vi lekte. På en sekund sköt han upp med fötterna och ramlade ut ur babysittern så han slog i pannan i trägolvet. Jag hann inte fatta vad som hände.

Han gav ifrån ett överrasknings skrik men blev lugn efter några sekunder. Blev lite röd där han slog sig. Inget mer med det. Han var normal efteråt. Det och världens skuldkänslor slår mig. Jag vill nästan spy för det känns så läskigt att han är så liten och slog sig.

Nu har det gått en timme och nu börjar han skrika till riktigt kraftigt för att sluta när jag ammar/bär honom och börja igen när jag lägger ner honom. Men jag vet inte om det beror på smällen eller för att det håller på att växa ut tänder (han har varit lite skrikig över tänderna i några dagar)

Jag vet inte vad jag ska göra. Akutmottagningen är stängt här. Bvc ringer inte upp förens imorgon och 1177 var inte till någon hjälp alls.

Vet inte varför jag skriver. Jag vet att olyckor händer. Men känner mig så skyldig. Vill bara gömma mig under täcket och gråta för att jag är anledningen till att mitt barn skadades. Hur vet jag om han fått hjärnskakning? Tänk om smällen lämnar permanenta skador?

Sådant händer oss alla! Det går inte att förebygga allt, och det låter ju inte alls som om du varit oförsiktig. Vad sa de på Vårdguiden? 

Försök ta det lugnt! Du har gjort ditt bästa och är inte en dålig mamma. Om bebisen visar symtom och du är orolig tycker jag absolut att du ska åka till akuten. Jag tror inte att det är någon fara med din bebis, men hellre åka en gång för mycket än en gång för litet.

Jag tror vi är många som råkat ut för liknande. Glömmer aldrig när min son ramlade ner från skötbordet när jag för ett ögonblick vände mig om. Kissade på mig i panik och jag skrek och grät lika mycket som han nästan. Han hade tur och klarade sig men det kunde ju med lite otur gått värre. Skuldkänslorna satt i flera månader.

Kolla att pupillerna regaerar på ljus/mörker, kolla så ungen inte kräks eller sover för många timmar, kolla så ungen äter som hen ska.

Oftast går det bra.

Fall från en babysitter som står på golvet och andra typer av fall från samma höjd är i nästintill alltid ofarliga. Barn som lär sig sitta ramlar och slår sig i huvudet, barn som lär sig gå ramlar och slår sig i huvudet.

Du är ingen hemsk mamma, det är bara otroligt obehagligt första gången det händer med första barnet. Du kommer att vänja dig med att barnet gör illa sig, för det kommer dina barn göra massor av gånger. Det viktiga är att förhindra farliga fall, alltså från hög höjd.

Jag kommer fortfarande ihåg första gången äldsta barnet slog ordentligt i huvudet för snart 15 år sen. Så det är en stor grej och sånt man minns, men det är sällan farligt.