Följas åt till ny graviditet efter MA/Missfall/Avbruten graviditet
Fick missfall i somras och vi försöker. Hoppas på ett plus nu
Fick missfall i somras och vi försöker. Hoppas på ett plus nu
Hej kära ni. Nu är jag tillbaka, nån kanske minns mig, jag hade ett MA i juni, blev gravid i oktober - och nu är jag tillbaka. Det blev alltså ett till MA, fick veta idag.
Jag känner mig bara så TRÖTT. Nu börjar hela jävla cirkusen om igen. Orkar inte med all denna väntan. Vänta på nästa undersökning och tabletter, blöda i flera veckor, vänta på mensen, vänta på ägglossning... vänta, vänta, vänta.
Tack snälla ni. Det känns bra att ha er att prata med. <3
Tänkte precis på en annan sak med den här gruppen. Hur hemskt tragiskt det än är för oss alla som drabbas av de här upprepade missfallen så känns det ändå bra att se att man inte är ensam. Förut visste jag inte om NÅN som drabbats av missfall och när jag fick mitt andra på raken så kände jag mig så otroligt nedslagen. Vad är oddsen för det liksom? Men doktorn på gym så att det ändå är väldigt vanligt och i den här gruppen blir det synligt, man är inte ensam.
Fy så jobbigt, beklagar att du/ni fick gå igenom det. :( Ja, du har rätt. Mitt i eländet får man ändå försöka hitta ljusglimtar och kämpa vidare.
ÄL+2 idag. Första ägglossningen sen första mensen efter mitt MA.
Kunde inte tro att så många känslor kan få rum i en samtidigt. Att man slungas mellan att hoppas på graviditet, att tänka att det inte alls tagit, till att redan se sig som gravid och nojja över missfall....
Nån annan som är runt ägglossning nu?
Efter ett missfall i 12de veckan och 5 månaders försök så är jag äntligen gravid igen. Har så blandade känslor. Känns så overkligt. Är glad men samtidigt orolig, jag hoppas verkligen det går bra denna gången.
Hej på er! Hur mår ni alla?
Jag har några deppiga dagar. Har nästan slutat blöda efter min cytotec-behandling för mitt andra MA på 4 månader.
Nu i dagarna har grannarna haft babyshower. Stor "it's a girl"-banderoll på väggen. Jag blir så avundsjuk. Även om det kan ha tagit hur många år som helst för dom... dom kanske haft 20 missfall... det går ändå inte in i hjärnan, just nu ser jag bara gravida och för mig är det självklart att dom fått en frisk graviditet direkt. Att dom aldrig ens varit i närheten av ett missfall. Vet att det inte är så, men är så bitter just nu.
Grattis!! Och beklagar. Det måste varit tufft. Jag hoppas också det går bra! Försök att låta dig glädjas. :)
Grattis till er!! Hoppas det smittar oss andra <3
Kan någon hjälpa mig att tyda? Vilken dag hade jah ägglossning?
Igår vaknade jag och kände mig gravid. Super mkt molnande värk i nedre delen av magen och mådde illa efter jag åt frukost och kände av lite illamående resterande av dagen.
Har gjort gravtest idag och tycker inte jag ser något men ägglossningstesten är fortfarande ganska starka. Idag hade jag ytterst lite illamående men super mycket molande värk. 9:e månaden efter kampen efter missfall
Mens idag igen... trots vi haft sex varannan dag hela månaden, varför?! :(
4 månader nu sedan vårat andra ma.
Gråter varje gång mensen kommer, så även idag. Fan!
Mens idag igen... trots vi haft sex varannan dag hela månaden, varför?! :(
4 månader nu sedan vårat andra ma.
Gråter varje gång mensen kommer, så även idag. Fan!
Jag fick mf i juni och har idag äntligen plussat igen :) Nj hoppas vi att filuren stannar :)
Nu har jag rosa på pappret när jag gick på toa och mensvärk
Andra missfallet nu :(
Fick ett MA som upptäcktes i november, skulle då varit i vecka 10 och vi hade sett två hjärtan (tvillingar) ticka i v 6 som måste ha stannat strax därefter 3. Tog väldigt hårt på mig psykiskt. Kände mig lurad av min egen kropp som inte kunde fatta att det var över. Fick genomgå en cytotec behandling. Jag var väldigt öppen om min MA och det som gav mig tröst är att man är verkligen inte ensam!!!
Nu ger jag er andra lite hopp då vi plussade imorse, hoppas allt går vägen denna gång. Båda ggr jag har blivit gravid så har jag tagit bisolvon (tillfällighet eller inte?) Just nu är jag bara så himla tacksam att vi är fertila, har varit så orolig att tiden springer iväg och jag blir 34 iår.
Kram till er alla
Hej! Ts här.
När jag startade tråden förväntade jag mig att det skulle ta lång tid att bli gravid igen, om ens alls.
Det var verkligen en jobbig tid efter avbrytandet.
Fick min mens ganska precis en månad efter avbrytandet. 2 veckor efter det hade jag äl.
Fatta chocken när jag sedan plussade två veckor senare.
Efter det följde en otroligt jobbig tid med oro och ren rädsla inför kub, som blev vår dom förra gången. Bröt ihop när jag kom in på undersökningen. Och med pandemin får man ju gå på allt själv också.
Nu är jag i vecka 31 med en tillsynes helt frisk flicka med bf I april.
Så håll hoppet uppe ni som kämpar! Plötsligt händer det och även ni får era änglabebisar <3