• Sat 20 Jun 2020 17:28
    16286 visningar
    637 svar
    637
    16286

    Följas åt till ny graviditet efter MA/Missfall/Avbruten graviditet

    Tänkte att det måste ju finnas fler som kämpar med barn men just varit med om en misslyckad graviditet. Här tänkte jag att vi kan följas åt när vi letar efter våra nya cyklar, nya plus och känslor och oro inför att bli gravida igen.

    Vi kämpar med syskon till sonen på 5 år.

    Blev gravida I mars efter 11 månaders försök. Men fick avbryta förra torsdagen pga fosterskador. Hoppet är inte ute, utan vi vill försöka direkt igen.

    Jag känner mig stressad för allas våra åldrar. Vill inte ha för länge mellan barnen, men verkar inte ha något val. Jag är 34, maken 37.

    Nu är jag på sluttampen med avbrytandet med spottings och väldigt väldigt svagt graviditetstest. Så snart hoppas jag att kroppen hittar tillbaka.

  • Svar på tråden Följas åt till ny graviditet efter MA/Missfall/Avbruten graviditet
  • Tue 13 Oct 2020 11:13
    Danni 83 skrev 2020-10-10 22:02:53 följande:

    Jag var på akutgyn i onsdags och de gjorde vul, kunde se hjärtaktivitet men det var lite långsamt och fostret var två veckor mindre än vecka 8 som jag var i, vilket är i princip omöjligt för då hade jag plussat samma dag jag blivit gravid. Men hoppet är ju det sista som överger en... fick ny tid att komma på fredag den 16/10 men kan nog avboka den för blödningen som jag har och haft i snart två veckor ökade nu sista dygnet för att eskalera nu ikväll. Även fått molvärk. Så nu är det väl bara att vänta på en fors.

    Ledsen igen nu... skulle vara i v9 och såg liksom de magiska 12 veckorna inom räckhåll.

    Fyller 37 i december och läser mycket om fertiliteten osv som går ner. Usch, nu känns det tungt. Har tre fina söner men hade så gärna fått fler barn. Och ett med min nuvarande pojkvän. Får se om vi orkar försöka i november eller om vi väntar en månad.

    Ta hand om er


    Beklagar! <3

    Jag har också barn sedan innan ocv visst är man tacksam, men nog gör det ont att det kanske inte blir fler, det känner jag. Hoppet är ju det sista som lämnar en, men ibland kan jag tänka om det verkligen är värt allt att få missfall på missfall :(
  • Tue 13 Oct 2020 11:44
    Undrandee skrev 2020-10-13 11:13:01 följande:

    Beklagar! <3

    Jag har också barn sedan innan ocv visst är man tacksam, men nog gör det ont att det kanske inte blir fler, det känner jag. Hoppet är ju det sista som lämnar en, men ibland kan jag tänka om det verkligen är värt allt att få missfall på missfall :(


    Ja man är så tacksam, men sorgen finns ju där ändå. Blir väl lättare att hantera med tiden. Jag tänker också så, vet inte om jag orkar börja om nu, gå igenom tiden mellan äl och bim, hoppas på plus, kanske få, gå igenom v5, 6, 7.... usch så deppigt det är.

    Det gick åt skogen iallafall, fick mf och var på akutgyn igen igår, kroppen verkar sköta det själv och har fått ut det mesta. Fick tidigt mf i maj i v5 och så nu igen i v9, läkaren sa att det var otur men man tänker ju mycket på ålder och att jag dras med 10 -15 kg för mycket som ju också är en risk.

    Gråten kommer och går, är på jobbet idag, har varit hemma nästan en vecka, men känner mig sårbar och känslig.

    Hoppas ni har en så bra dag som det går.
    Mamma till tre hjärtan 2007, 2010 och 2014
  • Tue 13 Oct 2020 11:56
    Danni 83 skrev 2020-10-13 11:44:23 följande:

    Ja man är så tacksam, men sorgen finns ju där ändå. Blir väl lättare att hantera med tiden. Jag tänker också så, vet inte om jag orkar börja om nu, gå igenom tiden mellan äl och bim, hoppas på plus, kanske få, gå igenom v5, 6, 7.... usch så deppigt det är.

    Det gick åt skogen iallafall, fick mf och var på akutgyn igen igår, kroppen verkar sköta det själv och har fått ut det mesta. Fick tidigt mf i maj i v5 och så nu igen i v9, läkaren sa att det var otur men man tänker ju mycket på ålder och att jag dras med 10 -15 kg för mycket som ju också är en risk.

    Gråten kommer och går, är på jobbet idag, har varit hemma nästan en vecka, men känner mig sårbar och känslig.

    Hoppas ni har en så bra dag som det går.


    Beklagar förlusten <3 ta hand om dig!

    Jag är mitt i den jobbiga väntan mellan äl och bim...äl+5 idag. Försök 4 efter missfallet i v 10 i juni :(

    Misströstar redan och försöker ställa in mig på ännu ett blankt test...
  • Tue 13 Oct 2020 11:58
    Danni 83 skrev 2020-10-13 11:44:23 följande:

    Ja man är så tacksam, men sorgen finns ju där ändå. Blir väl lättare att hantera med tiden. Jag tänker också så, vet inte om jag orkar börja om nu, gå igenom tiden mellan äl och bim, hoppas på plus, kanske få, gå igenom v5, 6, 7.... usch så deppigt det är.

    Det gick åt skogen iallafall, fick mf och var på akutgyn igen igår, kroppen verkar sköta det själv och har fått ut det mesta. Fick tidigt mf i maj i v5 och så nu igen i v9, läkaren sa att det var otur men man tänker ju mycket på ålder och att jag dras med 10 -15 kg för mycket som ju också är en risk.

    Gråten kommer och går, är på jobbet idag, har varit hemma nästan en vecka, men känner mig sårbar och känslig.

    Hoppas ni har en så bra dag som det går.


    Jag förstår dig. Jag har hagt 3 missfall nu sedan 2019. Tar dels någrs månader för oss att plussa, och sedan får vi ändå inte behålla. Har aldrig gått längre än vecka 7 nu under missfallen. Ska boka in oss för utredning imorgon. Nu är jag bara 29 år men jag har diabetes som kan göra att vi får missfallen, så jag försöker jobba på det och göra det ännu bättre. Har aldrig haft problem med missfall innan!

    Hoppas du får må bättre snart!
  • Tue 13 Oct 2020 12:35
    Nykär15 skrev 2020-10-13 11:56:48 följande:

    Beklagar förlusten <3 ta hand om dig!

    Jag är mitt i den jobbiga väntan mellan äl och bim...äl+5 idag. Försök 4 efter missfallet i v 10 i juni :(

    Misströstar redan och försöker ställa in mig på ännu ett blankt test...


    Tack, detsamma. Hoppas verkligen ni får plus och att det går bra hela vägen. Man vill ju inte hoppas på för mycket men har svårt att tänka på något annat också. Jag håller tummarna för er.
    Mamma till tre hjärtan 2007, 2010 och 2014
  • Tue 13 Oct 2020 12:39
    Undrandee skrev 2020-10-13 11:58:29 följande:

    Jag förstår dig. Jag har hagt 3 missfall nu sedan 2019. Tar dels någrs månader för oss att plussa, och sedan får vi ändå inte behålla. Har aldrig gått längre än vecka 7 nu under missfallen. Ska boka in oss för utredning imorgon. Nu är jag bara 29 år men jag har diabetes som kan göra att vi får missfallen, så jag försöker jobba på det och göra det ännu bättre. Har aldrig haft problem med missfall innan!

    Hoppas du får må bättre snart!


    Tack. Usch vad tungt med tre missfall, jag har också gått igenom tre nu, det första var mellan andra och tredje sonen 2013. Sen ett nu i maj och så nu. Man vet att det är stor risk men den här gången tänkte jag att det borde verkligen gå bra nu. Men nej... hoppas du får hjälp i utredningen, finns det något man kan göra för att minska risken vid diabetes? Håller alla tummar för oss framöver.
    Mamma till tre hjärtan 2007, 2010 och 2014
  • Tue 13 Oct 2020 13:31
    Danni 83 skrev 2020-10-13 12:39:28 följande:

    Tack. Usch vad tungt med tre missfall, jag har också gått igenom tre nu, det första var mellan andra och tredje sonen 2013. Sen ett nu i maj och så nu. Man vet att det är stor risk men den här gången tänkte jag att det borde verkligen gå bra nu. Men nej... hoppas du får hjälp i utredningen, finns det något man kan göra för att minska risken vid diabetes? Håller alla tummar för oss framöver.


    Ja som kvinna så blir man ju så arg och besviken på sin egen kropp vid missfall! Jag kunde acceptera det första, men dom två senaste har tagit hårt på mig. Nu sista gången var jag skeptisk redan när jag plussade, men tänkte och läste att endast 1 % drabbas av tre missfall i rad, så jag höll hoppet uppe. Nu vet jag inte om jag vågar hoppas på ett 4e försök... men jag antar att jag måste våga om jag nu vill ha flera barn. Tungt just nu, då min väninna precis fått sitt 7e barn oplanerat trots skydd. Vill inte visa min bitterhet men är svårt!

    Nja det enda en diabetiker kan göra är att ha stenkoll på sitt blodsocker, vilket är ett heltidsjobb verkligen! Riskerna för missbildningar i just tidig graviditet vid höga blodsocker är större och kan drabba hela fostret så som hjärt missbildningar, hjärnan.. ja i stort sett allt, tyvärr. Just därför jag tagit mina missfall så hårt tror jag eftersom jag förstår att min kropp sannolikt aborterar pgr min sjukdom som jag kan förbättra själv. Man blir så efterklok :(
  • Tue 13 Oct 2020 18:04
    Undrandee skrev 2020-10-13 13:31:55 följande:

    Ja som kvinna så blir man ju så arg och besviken på sin egen kropp vid missfall! Jag kunde acceptera det första, men dom två senaste har tagit hårt på mig. Nu sista gången var jag skeptisk redan när jag plussade, men tänkte och läste att endast 1 % drabbas av tre missfall i rad, så jag höll hoppet uppe. Nu vet jag inte om jag vågar hoppas på ett 4e försök... men jag antar att jag måste våga om jag nu vill ha flera barn. Tungt just nu, då min väninna precis fått sitt 7e barn oplanerat trots skydd. Vill inte visa min bitterhet men är svårt!

    Nja det enda en diabetiker kan göra är att ha stenkoll på sitt blodsocker, vilket är ett heltidsjobb verkligen! Riskerna för missbildningar i just tidig graviditet vid höga blodsocker är större och kan drabba hela fostret så som hjärt missbildningar, hjärnan.. ja i stort sett allt, tyvärr. Just därför jag tagit mina missfall så hårt tror jag eftersom jag förstår att min kropp sannolikt aborterar pgr min sjukdom som jag kan förbättra själv. Man blir så efterklok :(


    Det är så lätt att tänka att man gjort något tokigt och kunde gjort saker annorlunda. Graviditeten i maj var ganska oplanerad, den här gången var jag mer förberedd. Men ändå upptäckte jag att jag druckit örtte som jag trodde var bara svart, det ska man vara försiktig med. Drack max två koppar kaffe om dagen men även det är ju också en förhöjd risk. Man letar liksom orsaker. Det är bra att vara medveten och försiktig men med allra största sannolikhet så var det ju något fel med fostret och celldelningen. Förstår att det är tufft att hålla koll på blodsockernivån. Tänker att vi får hålla tummarna att vi plussar igen och att det går vägen nästa gång <3
    Mamma till tre hjärtan 2007, 2010 och 2014
  • Tue 13 Oct 2020 18:31
    Danni 83 skrev 2020-10-13 18:04:02 följande:

    Det är så lätt att tänka att man gjort något tokigt och kunde gjort saker annorlunda. Graviditeten i maj var ganska oplanerad, den här gången var jag mer förberedd. Men ändå upptäckte jag att jag druckit örtte som jag trodde var bara svart, det ska man vara försiktig med. Drack max två koppar kaffe om dagen men även det är ju också en förhöjd risk. Man letar liksom orsaker. Det är bra att vara medveten och försiktig men med allra största sannolikhet så var det ju något fel med fostret och celldelningen. Förstår att det är tufft att hålla koll på blodsockernivån. Tänker att vi får hålla tummarna att vi plussar igen och att det går vägen nästa gång <3


    Åh ja man tänker så mycket...åt vegetarisk sushi sist och extra mycket ingefära...läste sen att det inte alls var bra...:/ missfallet kom ju flera veckor senare och jag såg ju hjärtat slå i v 7...så troligen var ju nåt annat fel, hade även för högt TSH ..blev gravid så fort att jag inte hann ta prov när vi väl bestämt oss att försöka. Har ju bara en äggledare efter X för 11 månader då blev chock att det gick så fort... man skyller gärna på sig själv men sällan att man faktisk orsakar det själv.
  • Wed 14 Oct 2020 06:26
    Nykär15 skrev 2020-10-13 18:31:22 följande:

    Åh ja man tänker så mycket...åt vegetarisk sushi sist och extra mycket ingefära...läste sen att det inte alls var bra...:/ missfallet kom ju flera veckor senare och jag såg ju hjärtat slå i v 7...så troligen var ju nåt annat fel, hade även för högt TSH ..blev gravid så fort att jag inte hann ta prov när vi väl bestämt oss att försöka. Har ju bara en äggledare efter X för 11 månader då blev chock att det gick så fort... man skyller gärna på sig själv men sällan att man faktisk orsakar det själv.


    Verkligen. Läkaren jag träffade på gynakuten tog sig tid att förklara och var väldigt fin. Han sa att det är ju väldigt svårt att själv orsaka missfall om man inte använder sig av mediciner. Han sa att i andra länder så tar ju kvinnor till drastiska åtgärder ofta med fara för sitt egna liv för att avsluta oönskade graviditeter. Då räcker det nog inte att äta lite ingefära eller dricka någon kopp örtte. Men man vill ju bara skapa alla förutsättningar för att det ska gå vägen.
    Mamma till tre hjärtan 2007, 2010 och 2014
Svar på tråden Följas åt till ny graviditet efter MA/Missfall/Avbruten graviditet