Forum Barnlängtan - Planerar barn
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Följas åt till ny graviditet efter MA/Missfall/Avbruten graviditet

    Lör 20 jun 2020 17:28 Läst 13 gånger Totalt 637 svar
    Lör 20 jun 2020 17:28

    Tänkte att det måste ju finnas fler som kämpar med barn men just varit med om en misslyckad graviditet. Här tänkte jag att vi kan följas åt när vi letar efter våra nya cyklar, nya plus och känslor och oro inför att bli gravida igen.

    Vi kämpar med syskon till sonen på 5 år.

    Blev gravida I mars efter 11 månaders försök. Men fick avbryta förra torsdagen pga fosterskador. Hoppet är inte ute, utan vi vill försöka direkt igen.

    Jag känner mig stressad för allas våra åldrar. Vill inte ha för länge mellan barnen, men verkar inte ha något val. Jag är 34, maken 37.

    Nu är jag på sluttampen med avbrytandet med spottings och väldigt väldigt svagt graviditetstest. Så snart hoppas jag att kroppen hittar tillbaka.

  • Sön 14 feb 09:21 #543

    Sitter och funderar ihjäl mig just nu, det är 7,5 veckor sen min graviditet avslutades och ingen mens än. Har fått provera (eller vad det nu heter) utskrivet förut för att jag hade mycket blödningsproblem, men tog dom aldrig pga avskyr tabletter och biverkningar. Nu blir jag kluven hur jag ska göra, vill få igång en normal menscykel så fort som möjligt och frågan är om det går fortast med tabletterna eller att låta det komma igång av sig själv? Hur skulle ni ha gjort?

  • Sön 14 feb 09:45 #544
    Annha354 skrev 2021-02-13 13:35:27 följande:

    Jag är gravid vad jag tror, men en viss del av mig tror att jag håller på att få Missed Abortion. Har haft det en gång vilket gör att jag känner mig så lurad av min egen kropp. Hur upptäckte ni att det var MA? Vad var era första symtom på att det sket sig!? Jag är i v11 nu. Fortfarande illamående men mindre än för några veckor sedan. Denna misstänksamheten plågar mig så!


    Jag hade inga symptom alls på att det hade "skitit sig"

    Vi upptäckte det på det inbokade NIPT testet i vecka 11

    Så det kom som en chock.
  • Sön 14 feb 14:05 #545
    Undrandee skrev 2021-02-13 16:28:45 följande:

    Jag har haft 2 MA. Och såhär i efterhand så hade jag inga symptom på att det stannat av vad jag minns, inget jag la märke till alls! Vi upptäckte det båda gångerna via VUL :(


    Ja det är det jag bävar för skall hända. Drygt två veckor kvar till KUB ultraljud. Men kan inte slappna av. Mår jag mindre illa en dag så tänker jag direkt att det skitigt sig. Tack för svar!
  • Sön 14 feb 14:10 #546
    Rosahimmel86 skrev 2021-02-14 09:45:49 följande:

    Jag hade inga symptom alls på att det hade "skitit sig"

    Vi upptäckte det på det inbokade NIPT testet i vecka 11

    Så det kom som en chock.


    Åh fy så tufft för er.

    Det är svårt att vara glad innan man har ett besked att det ser bra ut.

    Jag tror hela tiden att allt redan är kört!

    Tack för svar!
  • Sön 14 feb 23:08 #547
    Annha354 skrev 2021-02-14 14:05:22 följande:

    Ja det är det jag bävar för skall hända. Drygt två veckor kvar till KUB ultraljud. Men kan inte slappna av. Mår jag mindre illa en dag så tänker jag direkt att det skitigt sig. Tack för svar!


    Jag hade mer en stark magkänsla vid mitt andra MA. Jag bara visste redan när jag plussade att det inte skulle gå vägen... jätte hemskt att så blev även fallet :(

    Det ända du kan göra är att vänta och intala dig själv att du kan inte påverka ett eventuellt missfall. Jag har haft jätte svårt att inte lägga skulden på mig efter varje förlust och jag kan verkligen relatera till din oro!
  • Mån 15 feb 04:50 #548


    Fick ett MA som upptäcktes i november, skulle då varit i vecka 10 och vi hade sett två hjärtan (tvillingar) ticka i v 6 som måste ha stannat strax därefter 3. Tog väldigt hårt på mig psykiskt. Kände mig lurad av min egen kropp som inte kunde fatta att det var över. Fick genomgå en cytotec behandling. Jag var väldigt öppen om min MA och det som gav mig tröst är att man är verkligen inte ensam!!!

    Nu ger jag er andra lite hopp då vi plussade imorse, hoppas allt går vägen denna gång. Båda ggr jag har blivit gravid så har jag tagit bisolvon (tillfällighet eller inte?) Just nu är jag bara så himla tacksam att vi är fertila, har varit så orolig att tiden springer iväg och jag blir 34 iår.

    Kram till er alla
  • Mån 15 feb 07:21 #549
    Smurfem skrev 2021-02-15 04:50:12 följande:

    Fick ett MA som upptäcktes i november, skulle då varit i vecka 10 och vi hade sett två hjärtan (tvillingar) ticka i v 6 som måste ha stannat strax därefter 3. Tog väldigt hårt på mig psykiskt. Kände mig lurad av min egen kropp som inte kunde fatta att det var över. Fick genomgå en cytotec behandling. Jag var väldigt öppen om min MA och det som gav mig tröst är att man är verkligen inte ensam!!!

    Nu ger jag er andra lite hopp då vi plussade imorse, hoppas allt går vägen denna gång. Båda ggr jag har blivit gravid så har jag tagit bisolvon (tillfällighet eller inte?) Just nu är jag bara så himla tacksam att vi är fertila, har varit så orolig att tiden springer iväg och jag blir 34 iår.

    Kram till er alla


    Stort grattis till plusset. Hoppas det går vägen denna gången <3
  • Mån 15 feb 08:53 #550
    Smurfem skrev 2021-02-15 04:50:12 följande:

    Fick ett MA som upptäcktes i november, skulle då varit i vecka 10 och vi hade sett två hjärtan (tvillingar) ticka i v 6 som måste ha stannat strax därefter 3. Tog väldigt hårt på mig psykiskt. Kände mig lurad av min egen kropp som inte kunde fatta att det var över. Fick genomgå en cytotec behandling. Jag var väldigt öppen om min MA och det som gav mig tröst är att man är verkligen inte ensam!!!

    Nu ger jag er andra lite hopp då vi plussade imorse, hoppas allt går vägen denna gång. Båda ggr jag har blivit gravid så har jag tagit bisolvon (tillfällighet eller inte?) Just nu är jag bara så himla tacksam att vi är fertila, har varit så orolig att tiden springer iväg och jag blir 34 iår.

    Kram till er alla


    Stort Grattis :)
  • Mån 15 feb 13:36 #551

    Hej! Ts här.

    När jag startade tråden förväntade jag mig att det skulle ta lång tid att bli gravid igen, om ens alls.

    Det var verkligen en jobbig tid efter avbrytandet.

    Fick min mens ganska precis en månad efter avbrytandet. 2 veckor efter det hade jag äl.

    Fatta chocken när jag sedan plussade två veckor senare.

    Efter det följde en otroligt jobbig tid med oro och ren rädsla inför kub, som blev vår dom förra gången. Bröt ihop när jag kom in på undersökningen. Och med pandemin får man ju gå på allt själv också.

    Nu är jag i vecka 31 med en tillsynes helt frisk flicka med bf I april.

    Så håll hoppet uppe ni som kämpar! Plötsligt händer det och även ni får era änglabebisar <3

  • Mån 15 feb 13:42 #552
    PelloBello skrev 2021-02-15 13:36:24 följande:

    Hej! Ts här.

    När jag startade tråden förväntade jag mig att det skulle ta lång tid att bli gravid igen, om ens alls.

    Det var verkligen en jobbig tid efter avbrytandet.

    Fick min mens ganska precis en månad efter avbrytandet. 2 veckor efter det hade jag äl.

    Fatta chocken när jag sedan plussade två veckor senare.

    Efter det följde en otroligt jobbig tid med oro och ren rädsla inför kub, som blev vår dom förra gången. Bröt ihop när jag kom in på undersökningen. Och med pandemin får man ju gå på allt själv också.

    Nu är jag i vecka 31 med en tillsynes helt frisk flicka med bf I april.

    Så håll hoppet uppe ni som kämpar! Plötsligt händer det och även ni får era änglabebisar <3


    Grattis! Önskar mig själv samma tur snart.

    Tyvärr, har jag tappat greppet om att tänka positivt och ställer in mig på att det blir inte fler barn för min del. Kanske mitt sätt att inte bli så ledsen igen som jag blivit vid mina missfall, vet ej.

    Min kropp verkar inte vilja bli gravid helt enkelt.
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll