Forum Barnlängtan - Planerar barn
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Följas åt till ny graviditet efter MA/Missfall/Avbruten graviditet

    Lör 20 jun 2020 17:28 Läst 0 gånger Totalt 628 svar
    Lör 20 jun 2020 17:28

    Tänkte att det måste ju finnas fler som kämpar med barn men just varit med om en misslyckad graviditet. Här tänkte jag att vi kan följas åt när vi letar efter våra nya cyklar, nya plus och känslor och oro inför att bli gravida igen.

    Vi kämpar med syskon till sonen på 5 år.

    Blev gravida I mars efter 11 månaders försök. Men fick avbryta förra torsdagen pga fosterskador. Hoppet är inte ute, utan vi vill försöka direkt igen.

    Jag känner mig stressad för allas våra åldrar. Vill inte ha för länge mellan barnen, men verkar inte ha något val. Jag är 34, maken 37.

    Nu är jag på sluttampen med avbrytandet med spottings och väldigt väldigt svagt graviditetstest. Så snart hoppas jag att kroppen hittar tillbaka.

  • Lör 18 jul 2020 10:36 #81

    Hallå alla! Jag vill gärna hänga med och följas åt. Jag fick utomkvedshavandeskap för 3 månader sedan, en av de absolut värsta sakerna jag varit med om och fick operera bort ena äggledaren. Jag och sambon har inga barn sedan tidigare. Vi är 27 och 34 år. Vi har försökt i 1,5 år nu och varje månad känns som en berg och dalbana.

    Känner så igen vad Annha354 skriver om att man har två helt okej veckor runt ÄL (är de bara jag dock som tycker att sexet blir så trist och "påtvingande" även om vi såklart vill..? <3) Sedan går man och tänker och tänker och överanalyserar ALLT?

    Jag gjorde ett grav test imorse och såg ett svagt streck (vågar inte ens bli glad). Det är 5 dagar efter BIM. Är så orolig att jag har utomkveds igen.. Känner lite konstig "smärta" på vänster sida. Vill åka till gyn och göra hcg och se så jag inte har utomkveds igen, men dem har stängt en vecka nu tom 27/7.. Är så orolig. <3

  • Mån 20 jul 2020 10:09 #82
    Annha354 skrev 2020-07-17 11:40:00 följande:

    Åh stackars dig! Hoppas du får din MR snart och att det visar bra eller något lätt fixat så att du snart kan försöka igen.


    Ja det hoppas jag med.

    Läkaren jag har hon har visat mina bilder i det internationella röntgen forumet för att det är så ovanligt det jag har.

    Läkarna är i alla fall överrens om att det jag har kommer från mitt senaste missfall och har inte funnits där innan.

    Jag har ett stort område med blodkärl och vener i livmodern som läkarna inte vet riktigt hur vi ska göra med.

    Det går att leva med sade läkaren

    Men eftersom vi vill skaffa barn så blir det mera komplicerat.

    Och det är ju just det vi vill
  • Mån 20 jul 2020 10:12 #83
    Nykär15 skrev 2020-07-17 12:57:01 följande:

    Fy vad ledsamt! Vet hur det är, hade massor med strul efter ett MA 2016...operationer, utredningar och väntan på att läka... hoppas MR kan hjälpa att hitta felet och kunna hjälpa kroppen.


    Jasså, får jag fråga vad det var som hände dig?

    Läkaren jag har, hon har visat mina röntgen bilder på det internationella forumet för röntgenläkare och bett om åsikter.

    Hon säger att det här fallet är väldigt ovanligt.

    Känns inte jättekul - och jag hoppas bara att vi kan skaffa barn.

    Att det går att göra någonting åt det jag har.

    Jag hoppas så himla mycket
  • Mån 20 jul 2020 10:42 #84
    Rosahimmel86 skrev 2020-07-20 10:12:56 följande:

    Jasså, får jag fråga vad det var som hände dig?

    Läkaren jag har, hon har visat mina röntgen bilder på det internationella forumet för röntgenläkare och bett om åsikter.

    Hon säger att det här fallet är väldigt ovanligt.

    Känns inte jättekul - och jag hoppas bara att vi kan skaffa barn.

    Att det går att göra någonting åt det jag har.

    Jag hoppas så himla mycket


    Vår lilla dig i v 12+5 så jag fick föda på sjukhuset, allt verkade gå bra och komma ut. Efter 2 veckor fick jag akut störtblödning på jobbet och fick åka in, blev inlagd och akut operation pga rester. Hamnade på CIVA efter då blödningarna inte slutade, de diskuterarade att kanske behöva ta bort livmodern vilket jag vägrade!! Efter op bad jag om ultraljud och man såg fortfarande rester men de sa de skulle komma ut. Det gjorde de inte och återigen fick jag störtblödning på jobbet och blev inlagd för koll, de bestämde att jag skulle göra en hysteroskopi där man går in med kamera, fanns op-tid först 3 veckor senare så blev sjukskriven pga blödningarna. Efter sen operationen var de rädda att jag skulle få adherenser (sammanväxningar) så jag fick östrogen i 6 veckor och efter det gjordes en hydrosonografi. Då såg äntligen livmodern ok ut men slemhinnan behövde vila. Kroppen var i obalans och utredning visade att jag även hade hypotyreos som ökar missfallsrisken...så tog 3 månader att få ner värdet i bra nivå.

    8 månader efter vårt MA blev jag äntligen gravid och det gick hela vägen <3

    Denna gången blev jag gravid fort men hade tyvärr för högt TSH och nu blev det ju MA igen i v 10 :(

    Men nu kom ju allt ut fort när jag fick Cytotec och eftersom jag nu jobbar på gyn fick jag massor med hjälp och kontroller så det känns bra.

    Är nu på äl+5 men tror inte kroppen är redo bli gravid, så väntar på mens om 9 dagar och hoppas på att min cykel är normal.

    Mitt TSH är iaf lågt nu och ska ta nya prover om 3 veckor så det är bra. Hoppas kunna bli gravid igen...är ju 43 och har bara en äggledare kvar då vi även fick ett x i höstas när jag blev gravid trots spiral...
  • Tis 21 jul 2020 05:05 #85
    Nykär15 skrev 2020-07-20 10:42:03 följande:

    Vår lilla dig i v 12+5 så jag fick föda på sjukhuset, allt verkade gå bra och komma ut. Efter 2 veckor fick jag akut störtblödning på jobbet och fick åka in, blev inlagd och akut operation pga rester. Hamnade på CIVA efter då blödningarna inte slutade, de diskuterarade att kanske behöva ta bort livmodern vilket jag vägrade!! Efter op bad jag om ultraljud och man såg fortfarande rester men de sa de skulle komma ut. Det gjorde de inte och återigen fick jag störtblödning på jobbet och blev inlagd för koll, de bestämde att jag skulle göra en hysteroskopi där man går in med kamera, fanns op-tid först 3 veckor senare så blev sjukskriven pga blödningarna. Efter sen operationen var de rädda att jag skulle få adherenser (sammanväxningar) så jag fick östrogen i 6 veckor och efter det gjordes en hydrosonografi. Då såg äntligen livmodern ok ut men slemhinnan behövde vila. Kroppen var i obalans och utredning visade att jag även hade hypotyreos som ökar missfallsrisken...så tog 3 månader att få ner värdet i bra nivå.

    8 månader efter vårt MA blev jag äntligen gravid och det gick hela vägen <3

    Denna gången blev jag gravid fort men hade tyvärr för högt TSH och nu blev det ju MA igen i v 10 :(

    Men nu kom ju allt ut fort när jag fick Cytotec och eftersom jag nu jobbar på gyn fick jag massor med hjälp och kontroller så det känns bra.

    Är nu på äl+5 men tror inte kroppen är redo bli gravid, så väntar på mens om 9 dagar och hoppas på att min cykel är normal.

    Mitt TSH är iaf lågt nu och ska ta nya prover om 3 veckor så det är bra. Hoppas kunna bli gravid igen...är ju 43 och har bara en äggledare kvar då vi även fick ett x i höstas när jag blev gravid trots spiral...


    Oj vilken resa!

    Den påminner mycket om min

    Jag förlorade 1,7 liter blod vid skrapningen

    Sen fick jag störtblödning efter ett par veckor och dom gjorde ultraljud och trodde det var rester kvar - fick cytotec.

    I April kom ytterligare en störtblödning som inte slutade.

    Blev inlagd i tre dagar och läkarna sade samma sak till mig "slutar inte blödningen får vi operera bort livmodern"

    Tack och lov slutade den och jag åt cyklokapron (blodstillande) i en månad.

    Var på ultraljud i maj och fick min diagnos AVM

    Men läkaren trodde detta skulle kunna gå tillbaka av sig självt så ingen åtgärd vidtogs mera än ett ultraljud som jag var på häromdagen.

    Då såg dom att läget fortfarande är oförändrat så därför får jag nu MR röntgen.

    Men det kan dröja 8 veckor innan jag får remissen.

    Sjukhuset har mycket att göra just nu.
  • Tis 21 jul 2020 10:42 #86
    Rosahimmel86 skrev 2020-07-21 05:05:44 följande:

    Oj vilken resa!

    Den påminner mycket om min

    Jag förlorade 1,7 liter blod vid skrapningen

    Sen fick jag störtblödning efter ett par veckor och dom gjorde ultraljud och trodde det var rester kvar - fick cytotec.

    I April kom ytterligare en störtblödning som inte slutade.

    Blev inlagd i tre dagar och läkarna sade samma sak till mig "slutar inte blödningen får vi operera bort livmodern"

    Tack och lov slutade den och jag åt cyklokapron (blodstillande) i en månad.

    Var på ultraljud i maj och fick min diagnos AVM

    Men läkaren trodde detta skulle kunna gå tillbaka av sig självt så ingen åtgärd vidtogs mera än ett ultraljud som jag var på häromdagen.

    Då såg dom att läget fortfarande är oförändrat så därför får jag nu MR röntgen.

    Men det kan dröja 8 veckor innan jag får remissen.

    Sjukhuset har mycket att göra just nu.


    Usch ja...det är vidrigt vara i den karusellen och helt oviss om framtiden. Jag tyckte det var värst under månaderna när vi inte FICK försöka :(

    Då kom vi liksom aldrig ur vår förlust...allt var så mörkt.

    Nu känns det helt annorlunda och har fått så mycket stöd o hjälp på jobbet så det går inte att jämföra...

    Men sen vet jag inget om framtiden och tro om det...hoppas ju att man lyckas bli gravid igen, men vet inte om jag vågar hoppas eller drömma för mycket...
  • Ons 22 jul 2020 12:22 #87

    Hakar på tråden då jag känner mig nedstämd efter mf 8 juni. Hade en lång cykel efter det och trodde jag hade blivit gravid direkt. Men jag hade fel. Blödningen kom på cd 38.

    Nu är jag på cd 8 och får förhoppningsvis äl i nästa vecka. Men den här gången känner jag mig inte speciellt glad och inte speciellt sugen på sex. Jag är bara trött och nedstämd.

    Vi har ett barn sedan innan som är 14 månader, jag är 41 år. Så jag ska vara glad om den går en gång till. Men just nu försöker jag bara hitta orken. Missfallet kändes inte så hårt när det väl inträffade. Det har kommit nu efteråt. Har inte haft några komplikationer så jag vet att jag egentligen ska vara glad för det och bara köra på.

    Det hjälper lite att läsa om andra då man inte känner sig så ensam i det.

  • Ons 22 jul 2020 18:32 #88

    Rosahimmel86 - jag kan inte ens föreställa mig hur det måste kännas att ha allt hängande på paus och inte veta... jag hoppas verkligen det går snabbare än förväntat med remiss så ni kan komma vidare och förhoppningvis få klartecken att köra igen. Håller tummarna för dig.

    För egen del har väntan på nytt försök i augusti tagit sin början...

  • Sön 26 jul 2020 14:33 #89

    Humöret har stigit och efter negativt äl test imorse testade jag nu på eftermiddagen pga molvärk och då har jag positivt äl test. Så nu väntar vi på BIM 9/8. Blir ju klart några försök till de närmaste dagarna :)

  • Sön 26 jul 2020 15:18 #90

    Hej! 


    Efter över en månads oro och ledsamhet fick jag äntligen Cytotec igår mot mitt MA. Jag tror jag skulle varit i v.10 och fostret dog enligt läkaren v.6-7 men jag tror det var tidigare än så. 


    Känner mig just nu lättad över att det fått ett slut och att behandlingen gick bra, inga stora blodmängder och inte ondare än mensvärk. 


    Vi kommer vänta en mens och sen börja om. Det var bådas första graviditet. Jag fyller 35 i slutet av året så jag har den stressen över mig också. Jag blev gravid på första försöket så jag hoppas den turen håller i sig en gång till. 


    Jag har en fråga också, är det normalt att ha ont dagen efter Cytotec? Det är som en kraftig mensvärk som kommer och går. Jag blöder inte särskilt mycket heller. Är förstås orolig att inte allt kommit ut och att det ska gå massa extratid till det också. 

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll