• Anonym (ledsen)

    Min mans kommentar om min kropp...Överreagerar jag?

    Så...Är gift med en man som jag har ett gemensamt barn med. När jag var gravid sa han att han tyckte mina bröst var väldigt stora och hade de suttit på en annan kvinna så hade det inte vart hans förstahandsval. 
    Har just nu pms och är extremt deprimerad...tog upp diskussion med min man vad han tycker om mina bröst. De har ju krympt litegrann sedan jag slutade amma, Han sa att han tycker om dem, att de är normal storlek men åt det större hållet. Och idag sa han att hade de gravidbrösten jag hade, suttit på en annan kvinna så hade han inte blivit lika hård, men med mig så blev han galet upphetsad av mig då jag hade de brösten...för att han älskar mig, säger han. men indirekt sa han ju att mina gravidbröst var fula.?
    Jag frågade han om han hade tyckt om min rumpa på en annan kvinna. Han sa, mmm ja din rumpa är jättefin. Frågade han samma sak om brösten, han sa "varför inte?"...Kunde fasiken inte låta bli att bli ledsen. Varför inte lovorda brösten med? Han säger ju jämt (ljuger?) att de är så fina, men denna kommentar sårade mig och nu vet jag inte om jag överreagerade?

    Han sa att han gillar inte stora bröst, de skall få plats i handen. Att stora bröst är som två tumörer.

    Sen kom vi till min mage...har barn sen innan och min mage är väldigt rynkig och hängig...tyvärr.. Han har alltid sagt att han tycker den är fin och gullig och att han inte bryr sig om den. Nu frågade jag om han hade gillat den magen på en annan kvinna. Nej, sa han.

    Han sa att jag kan se ut hursomhelst, han älskar mig ändå. Men varför sa han också då att mina gravidbröst var något som han accepterade då, för han visste att de skulle bli mindre sen...för han hade inte gillat att de var så stora hela tiden. Han säger ju emot sig själv? Vad hände med att älska mig och gilla mig hur jag än ser ut?

    Jag VET att det var dumt att fråga, jag VET....men nu sitter jag här och känner mig skitful...Känner mig lurad...

    han har själv sagt att utseendet är inte alls...och att han är en rumpkille och bröst inte är så viktiga...
    Men idag sa han att utseendet visst har en betydelse, inte allt, men en del och stora bröst är något han inte gillar. Jag har fortfarande ganska stora bröst...Häromveckan sa han att han tyckte de kändes större...och jag kände direkt att nu är jag mindre attraktiv för honom?

  • Svar på tråden Min mans kommentar om min kropp...Överreagerar jag?
  • Annita
    Anonym (ledsen) skrev 2020-06-29 10:17:59 följande:

    Han var tillsammans med henne i 3 år. han har gjort många svanskote operationer i sin tonår, men efter den sista operationen så började han få svårt att komma med henne sista året. Och med mig kan han inte komma alls.


    Men så hemskt för honom! Med operationerna och det påverkade sexlivet! Han har ju medicinska problem som inte har något med hur din kropp ser ut, inser du inte det? Problemen började ju med exet, pga operationerna, inte pga hennes utseende!

    Därtill pressar du honom, vilket inte underlättar utlösning, snarare än att ni hjälps åt för att få ett bra sexliv trots hans svårigheter.

    Men jag undrar över de starka orden du påstår att han använder om kvinnors kroppar... är det verkligen han som säger att kroppsdelar är "äckliga" osv? I så fall är ju det sjukt avtändande, från en kvinnas perspektiv.
  • sextiotalist
    Anonym (ledsen) skrev 2020-06-29 10:44:35 följande:

    Ok...hade du hängt upp dig på vad ensklild person tyckte hände i fredags och att din partner står och säger dig rakt i ögonen att det var motsatsen till vad som hände? Hur hade du känt? När du vet vad som sades och hände. Hade du gått på din partners spår eller försökt förklara att din partner har fel. Vill höra vad du gjort. Nu vart grälet igång och antar att du sagt att du inte ens hade dragit upp det igen, men det är inte min fråga. Vad hade du gjort?


    Det verkade så att det var en ständigt problem.

    Nej, jag hade inte tagit upp gammalt. Nu bråkar vi sällan och surar inte

    Vi är inte alltid ense och vi kan reta oss på varandra. Men vi gör ingen sak av det.

    Vet du, jag hade släppt allt detta för länge sedan, speciellt om jag hade som mål att leva ihop med personen.
  • Anonym (ledsen)
    sextiotalist skrev 2020-06-29 10:53:33 följande:
    Det verkade så att det var en ständigt problem.

    Nej, jag hade inte tagit upp gammalt. Nu bråkar vi sällan och surar inte

    Vi är inte alltid ense och vi kan reta oss på varandra. Men vi gör ingen sak av det.

    Vet du, jag hade släppt allt detta för länge sedan, speciellt om jag hade som mål att leva ihop med personen.
    Som sagt, jag bad dig att svara på vad du hade gjort? Varför är det så svårt för dig att svara på det?
  • sextiotalist
    Anonym (ledsen) skrev 2020-06-29 10:55:45 följande:

    Som sagt, jag bad dig att svara på vad du hade gjort? Varför är det så svårt för dig att svara på det?


    I er sits.

    När det gäller sexet så hade jag accepterat, inte gjort någon grej av det.

    När det gäller hans tidigare lögner så hade jag släppt det.

    Grälet hade troligen runnit ut i sanden, eftersom jag inte är grälsjuk och hade avbrutit det.

    Kommenterna hade jag snäst av

    Och nej, jag hade inte ens frågat vad sambon tyckte.

    Vi kan skratta (tillsammans inte åt) våra brister på våra kroppar
  • Anonym (ledsen)
    sextiotalist skrev 2020-06-29 11:06:35 följande:
    I er sits.

    När det gäller sexet så hade jag accepterat, inte gjort någon grej av det.

    När det gäller hans tidigare lögner så hade jag släppt det.

    Grälet hade troligen runnit ut i sanden, eftersom jag inte är grälsjuk och hade avbrutit det.

    Kommenterna hade jag snäst av

    Och nej, jag hade inte ens frågat vad sambon tyckte.

    Vi kan skratta (tillsammans inte åt) våra brister på våra kroppar
    Hmm, fortfarande svarar du inte. OM du nu hade dragit upp grälet igen och han påstår att något annat skett dagen innan än vad som hände. hur hade DU tagit det då? Förstår du inte min fråga?
  • Annita

    Men vänta va??! Han sa alltså inte "nej" när du frågade om magen utan skakade på huvudet? Du _trodde_ att han menade nej, och han menade själv att skakningen betydde "ånej inte den här diskussionen igen". Sen tjatar du på honom så han blir helt förvirrad och inte vet varken ut eller in? Och när han blir förvirrad så tolkar du det som att han ljuger??!

    Det är ju snarare du som gaslightar honom!

    Det är väldigt konstigt att "gräla" om ifall en huvudskakning betydde nej på en viss, jättemärklig, fråga eller inte.

  • sextiotalist
    Anonym (ledsen) skrev 2020-06-29 11:22:33 följande:

    Hmm, fortfarande svarar du inte. OM du nu hade dragit upp grälet igen och han påstår att något annat skett dagen innan än vad som hände. hur hade DU tagit det då? Förstår du inte min fråga?


    Det hade inte inträffat, jag förstår din fråga, men det är så långt ifrån mig det kan vara.

    Vi ältar inget sådant.

    Däremot så hade sonen en sådan period när han var liten och då svarade jag honom att vi minns olika. Inget rätt inget fel
  • Anonym (ledsen)
    sextiotalist skrev 2020-06-29 11:06:35 följande:
    I er sits.

    När det gäller sexet så hade jag accepterat, inte gjort någon grej av det.

    När det gäller hans tidigare lögner så hade jag släppt det.

    Grälet hade troligen runnit ut i sanden, eftersom jag inte är grälsjuk och hade avbrutit det.

    Kommenterna hade jag snäst av

    Och nej, jag hade inte ens frågat vad sambon tyckte.

    Vi kan skratta (tillsammans inte åt) våra brister på våra kroppar
    Ok, imed att du inte förstår...Vi vänder på det.
    Hur skall JAG nu tänka och göra när han dumförklarar något som hände i fredags då vi båda var där? Och frågan är dumförklarade han mig eller var det något annat som gjorde att han reagerade med att svara att han inte svarade nej, fast vi BÅDA var där och vet vad som sades.
  • sextiotalist
    Anonym (ledsen) skrev 2020-06-29 11:30:52 följande:

    Ok, imed att du inte förstår...Vi vänder på det.

    Hur skall JAG nu tänka och göra när han dumförklarar något som hände i fredags då vi båda var där? Och frågan är dumförklarade han mig eller var det något annat som gjorde att han reagerade med att svara att han inte svarade nej, fast vi BÅDA var där och vet vad som sades.


    Mitt råd, släpp det. Fundera på vad som är viktigast, ha rätt eller göra rätt. Om du släpper det så visar du att det är inget du lägger energi på.
  • Anonym (ledsen)
    sextiotalist skrev 2020-06-29 11:34:03 följande:
    Mitt råd, släpp det. Fundera på vad som är viktigast, ha rätt eller göra rätt. Om du släpper det så visar du att det är inget du lägger energi på.
    Jag försöker....men jag är rädd att han ljuger för mig för att det skall låta bättre och det krossar mig....
Svar på tråden Min mans kommentar om min kropp...Överreagerar jag?