Inlägg från: Anonym (Deniu) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Deniu)

    Känns inte kul alls, men måste ju....

    Anonym (Fattig) skrev 2020-06-30 07:30:00 följande:

    Jag har lite drygt 4.5 tim resväg till/från jobbet varje dag. Sedan jobbar jag 10 timmar där jag står och går hela tiden. Har 2 korta 5 minuters raster där jag i bästa fall kan sitta ner och ta en kopp kaffe samt en längre lunchrast på 30 min.

    Lönen är 120kr/timmen. Jag gör INGET annat än jobbar och sover. Kommer inte ens ihåg när jag träffade min särbo sist, men tror han är på väg att lämna mig nu. Det hade jag också gjort om jag var han tror jag.

    Jag fullkomligt avskyr detta men vad gör man? Har sökt tusentals jobb sedan coronan, men det verkar helt omöjligt.

    Mina tidigare arbeten finns inte kvar längre.

    Tips?


    Såhär är det att va vuxen tyvärr.

    Jag har bara 60-90 minuter till jobbet enkel resa. Jobbar sedan mellan 10-12 timmar åt gången. Ibland strular det med trafiken så att hemresan kanske tar ännu längre än normalt. Ibland blir det nån timme övertid eller två.. Obekväma arbetstider. Utomhusjobb i alla slags väder. Stressigt o.s.v. Lönen är okej, men inget att hurra för ändå.

    Man vänjer sig! Men jag är ärligt talat ofta trött..

    Jo just det jag har familj och barn också så varför klaga? Timmarna på jobbet är vilopausen från städande och trotsåldersutbrott och grinig sambo som inte kan förstå att man är seg och trött. På jobbet får jag i alla fall betalt också!
  • Anonym (Deniu)

    Och då finns det ändå dom som har det mycket värre än vad jag har det.

  • Anonym (Deniu)
    MsFry skrev 2020-06-30 08:06:40 följande:

    Men va? Så behöver det inte alls vara att vara vuxen. Att vara vuxen är att göra det bästa möjliga för att må så bra som möjligt. Att ge upp och rycka på axlarna åt en dålig situation är inte att vara vuxen. Det är att vara lat och sakna vilja att styra sitt eget liv.

    TS: jag förstår att du ör missnöjd, det där lät inte alls som någon vidare rolig situation. Men tänk så här: just nu med coronasituationen får du kanske bita ihop. Men det finns ett efter corona också, då kommer fler chanser att finnas. Håll ut tills dess.


    Men jag klagar ju inte!

    Jag tjänar pengar och har valt mitt arbetsschema frivilligt. Har nån dag ledig lite då och då eftersom jag jobbar längre pass. Då hinner jag antingen vila eller fixa saker. Jobbet är inget drömjobb men det bästa jag haft hittills.

    Förklarade bara att det är såhär det är att vara vuxen. Man jobbar!

    Mitt personliga tips till TS är att spara så mycket det går.. Sen skaffa nån utbildning. Behöver inte nödvändigtvis va fem år på universitetet men en ett eller tvåårig Ky kan leda till nåt bättre på sikt.
  • Anonym (Deniu)

    Mitt första riktiga heltidsjobb efter gymnasiet var sådär.. Jag vantrivdes.. Jag var absolut inte van vid att jobba heltid och visste inte vad som väntade.

    Chefen var trevlig och så men jag och en till ny fick göra allt skitjobb. De som jobbat på stället ett tag, vissa i 20-30 år, glassade runt kändes det som. Vi som var nya Började en timme tidigare, och tilldelades de arbetsuppgifter som tog allra längst tid att utföra. Ofta långt längre tid än Förskrivet. Vi skulle sluta nån timme tidigare än dom andra också, men det var kanske en dag i veckan om man hade tur som man kunde göra det. Ofta var det tvärt om.. Man blev kvar längre och nån övertid var det inte tal om att få annat än i undantagsfall. Man var absolut lägst i rang. Hade inget att komma med, inget att säga till om.. Uselt betalt!

Svar på tråden Känns inte kul alls, men måste ju....