• Anonym (Anna)

    Varför uppmanas inte män att vara tacksamma?

    En reflektion.

    Majoriteten av mina tjejkompisar håller på med någon form av mindfullnes, yoga, skriver tacksamhetsdagböcker. Skänker pengar till välgörenhet och hjälper andra på något vis. Säger ja till livet och försöker uppskatta det man har och vara en god medmänniska.

    Det slog oss, efter att ha datat runt samt relationer att majoriteten killar vi träffat snarare är tvärt om. De är arga på systemet, samhället, politiker etc. Klagas och diskuteras hela tiden i negativa termer.

    Ska ha och ha sina rättighet istället för att tänka på att ge till andra och vara tacksam...

    Jag vet inte... det är som att vi kvinnor drillas i att omfamna livet och jobba bort negativa tankemönster men jag märker inte samma bland de killar jag träffar.

    Märker mycket ilska och besvikelse.

    Någon mer som reflekterat kring detta? Eller är det bara i våra kretsar detta blivit tydligt?

  • Svar på tråden Varför uppmanas inte män att vara tacksamma?
  • Anonym (Män/Kvinnor suger i grupp)
    Anonym (Miss Demeanor) skrev 2020-06-30 21:40:22 följande:

    Påstår du att samhället var fritt från manligt våld innan senaste invandringsvågen började? I så fall finns det lite brottsstatistik fram till 1980 som du uppenbarligen har missat helt.

    Det är helt uppenbart män som inte kan hantera att samhället och deras roller förändras, att det inte räcker att bära mjölsäckar och köra lastbil längre. Det finns liksom folk som forskar på sånt om man vill läsa:

    "Männen hänger inte med i den moderna världen, de klarar inte utbildningar och kommer därför att få svårt att få jobb och viktiga positioner i samhället.

    ? Det leder till att männen framstår som förlorare, vilket är farligt, eftersom det bland annat leder till den politiska extremism som vi ser runt om i Europa, säger Per Isdal."

    modernpsykologi.se/2019/11/19/dags-att-vidga-mansrollen/

    Det måste vara apjobbigt att både vara en usel förlorare och inse att kvinnor kan försörja sig själv och inte ställer upp på vad för skit som helst. Klart, alla vill väl slacka när de kommer hem från jobbet istället för att städa och ta hand om ungar, eller?

    Att sluta projicera och erkänna sitt problem är första steget om man vill komma någon vart.


    Nej. Män står och har alltid stått för majoriteten av våldsamt beteende. Detta tack vare sina högre testosteronhalter, större muskelmassa och högre aggression (attribut som främst kvinnor under hundratusentals år selekterat för genom sina val av partners). Kvinnlig aggression tar ett annat uttryck och fungerar oftare via manipulering, karaktärsmord, verbal mobbning och utfrysning dvs ej fysiskt våld.

    Det intressanta för diskussionen är att män inte kan sorteras i en homogen grupp beteendemässigt. Det finns etniska grupper av män som generellt beter sig mindre aggressivt och begår färre sexualbrott (t,ex Kineser, Japaner, Judar, Svenskar etc).

    Och grupper som generellt beter sig mer aggressivt och begår långt fler sexualbrott (t,ex Araber, Afghaner och i princip samtliga länder i Afrika).

    (Generellt. Inte alla, inte ens de flesta. Men tillräckligt många för att skapa en statistisk och märkbar skillnad).

    Det är förmodligen en kulturfråga, men ändrar inte det grundläggande faktumet att svenska kvinnor under en ganska lång tid nu (generellt) röstat emot sin egen säkerhet och frihet.

    Och har gjort så i en moralisk gest utan att någonsin undersöka ifall konsekvenserna verkligen är moraliska. (Ytlig konformism).

    Män och kvinnor är överlag lika intelligenta. Det är då min åsikt att man då kanske bör undersöka varför en grupp helt plötsligt ifrån ingenstans har börjat sacka efter, istället för att stå och vara skadeglad, som att du på något sätt har något att vinna på, som kvinna, att vi skapar en stor grupp misslyckade, frustrerade och alltmer våldsamma män.

    Jag är tvärtom ganska framgångsrik i det jag gör. Är det någon som projekterar här så är det du.
  • EnAnonumius
    Anonym (...) skrev 2020-06-30 13:57:40 följande:

    Det som är märkligt med mäns ilska på nätet är att de tror att alla andra män tänker på samma sätt. De är liksom inte egna individer utan tänker som flockdjur.


    Det där är inte typiskt för män.. Sett det fenomenet hos kvinnor med i samma stora utsträckning.


    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • manolito

    Jag upplever motsatsen. Kvinnor i min omgivning, på jobbet, i mina relationer, kompisars flickvänner etc. är generellt mer gnälliga, kritiska, missnöjda och uttrycker det hela tiden. Män är mer flexibla, anpassningsbara och gillar läget. Vi hade en kulturbarometer på mitt förra jobb och där såg man att kvinnor hela tiden var mer missnöjda än män. Alla beslut ifrågasattes och alla förändringar bemöttes med missnöje av kvinnor. Även på chefsnivå märkte man denna könsskillnad. I alla relationer jag varit i har jag blivit kritiserad, ifrågasatt och förväntas ändra på mig för att behaga kvinnan. Sådär skulle jag själv inte skulle göra mot en kvinna. Här på familjeliv klagas det på män stup i kvarten, denna är ännu ett exempel. Det startas trådar om varför män blir frustrerade när kvinnor klankar ner på dem och de kallas mansbebisar för att de inte orkar ta emot all skit som kvnnor spyr på dem. Det startas trådar där det diskuteras hur man behandlar dessa offerkoftor som säger ifrån när kvinnor klagar på dem. Osv osv

  • Anonym (Precis)
    Anonym (Jo) skrev 2020-06-30 14:19:50 följande:

    Har faktiskt tänkt på det. Grejen är att jag själv är kvinna men är mer som männen du beskriver, har ofta tänkt att det går ju inte att prata med andra kvinnor om nåt vettigt för de fattar aldrig.


    Jag håller med och är också kvinna och upplever dessutom många kvinnor som bromsklossar i samhällsutvecklingen. Precis som TS så fint uppvisar. Man skall vara tacksam. Se allting ur en positiv vinkel. Inte vara gnällig och ?negativ?. Nä men alltså tjejer, det är inte konstigt att bland annat kvinnodominerade yrken tenderar till att vara så lågbetalda. Ni nöjer er. Ni är så tacksamma. Men ändå inte. Det blir mer bekvämt att skylla på nått patriarkat till varför det ser ut som det gör, som om det vore rent omöjligt för er att få på plats den förändring ni faktiskt egentligen vill ha inners inne, än att ta tag i det själva och sätta er vid förhandlingsbordet och kräva det ni tycker att ni är värda. Sånt här verkar obegripligt många kvinnor helt oförstående till.
  • Xenia
    Anonym (sådär) skrev 2020-06-30 13:48:19 följande:
    Jodå jag har reflekterat och kommit fram till slutsatsen att många kvinnor i Sverige verkar ha en enormt snedvriden bild av sig själva, enorma förutfattade meningar om män som de givetvis håller för sanning, samt enorma behov av att sätta sig själva som mall.

    Jag tror inte kvinnor drillas till någonting utan att det är snarare så att ni gärna vill se det så för att rättfärdiga era egna brister/misstag, förutfattade meningar om män och känna er lite bättre än män. 

    Du märker inte dina egna tankemönster hos killar för att killar helt enkelt inte är tjejer så vi kommer inte tänka eller bete oss som er.

    Visst finns det ilska men den beror nog snarare på att vissa kvinnor hela tiden ska sätta sig själva som mall för hur även män borde vara och hela tiden problematisera allt som har med män att göra. Varför kan ni inte bara fatta och acceptera att vi kanske inte vill vara som er?
    Det här var ju just ett exempel på negativitet. Inte en tanke på om TS kan peka på något som stämmer, nej, det gäller bara att slå tillbaka och kritisera kvinnor.

    Om nu män är mer hatiska, bittra och hotfulla på nätet, ska de i så fall hålla fast vid det för att inte bli som kvinnor? Menar du att det är ett bra beteende, bra för männen själva och för debattklimatet?
  • Anonym (sådär)
    Xenia skrev 2020-07-01 14:11:00 följande:
    Det här var ju just ett exempel på negativitet. Inte en tanke på om TS kan peka på något som stämmer, nej, det gäller bara att slå tillbaka och kritisera kvinnor.

    Om nu män är mer hatiska, bittra och hotfulla på nätet, ska de i så fall hålla fast vid det för att inte bli som kvinnor? Menar du att det är ett bra beteende, bra för männen själva och för debattklimatet?
    Nejdå, det jag vänder mig emot är generalisering av män som grupp. 

    Och det du skriver nu är ett typiskt exempel på hur man missbrukar ordet negativitet. För enligt det du säger så kan vem som helst skriva vad som helst om män som grupp och om någon skulle ifrågasätta det så avfärdar man det med "negativitet". Enligt dig får alltså män inte försvara sig mot negativa generaliseringar om män för då är de bara negativa.

    Nej jag menar absolut inte att hat, bitterhet, etc är bra, jag ifrågasätter om det verkligen gäller alla män och exakt vad man definierar som hat och bitterhet och om man använder samma kriterier för både män och kvinnor?

    För som sagt, jag har sett ganska många trådar där kvinnor bett sig väldigt hatiskt och bittert utan att få någon som helst reaktion från andra kvinnor. Och då kan man fråga sig om samma personer som nu anser att män är hatiska och bittra har samma kriterier för båda könen?
  • Anonym (Hen)
    Xenia skrev 2020-07-01 14:11:00 följande:
    Om nu män är mer hatiska, bittra och hotfulla på nätet, ska de i så fall hålla fast vid det för att inte bli som kvinnor? Menar du att det är ett bra beteende, bra för männen själva och för debattklimatet?
    Hellre en ärlig fiende än en oärlig vän.

    Män uttrycker som ofta hårdare på ett rakt sätt, som redan sagts tidigare i tråden. Män tar inte heller åt sig lika illa vid sådant språk.

    En kvinna jag känner fick testosteron som behandling. Under den tiden förvånades hon över att hon bara slog ifrån sig småtjafs på jobbet. I stället för att analysera och diskutera i all oändlighet med kollegorna ryckte hon på axlarna och var produktivare än någonsin. Dessutom konstaterade hon att hon blev fysiskt starkare och att musklerna växte nästan av sig själva.

    Nu är den behandlingen över sedan länge, men hon pratar fortfarande ibland om dess positiva bieffekter.
  • Pilsner
    Anonym (Anna) skrev 2020-06-30 19:58:17 följande:
    För jag tex krig mot män nu när jag ifrågasätter den råa ton jag stött på i forum som gjort mig helt förfärad? Är det ett exempel på könskrig att ifrågasätta ett olämpligt beteende?
    Få män uppskattar att bli klappade på huvudet och samtidigt få höra att de bör hjälpas att bli mer som kvinnor.
  • Anonym (C)
    Pilsner skrev 2020-07-01 15:18:34 följande:
    Få män uppskattar att bli klappade på huvudet och samtidigt få höra att de bör hjälpas att bli mer som kvinnor.
    Få kvinnor uppskattar att bli klappade på stjärten och samtidigt få höra att de behöver tuffa till sig som män.
  • Anonym (sådär)
    manolito skrev 2020-07-01 00:54:06 följande:

    Jag upplever motsatsen. Kvinnor i min omgivning, på jobbet, i mina relationer, kompisars flickvänner etc. är generellt mer gnälliga, kritiska, missnöjda och uttrycker det hela tiden. Män är mer flexibla, anpassningsbara och gillar läget. Vi hade en kulturbarometer på mitt förra jobb och där såg man att kvinnor hela tiden var mer missnöjda än män. Alla beslut ifrågasattes och alla förändringar bemöttes med missnöje av kvinnor. Även på chefsnivå märkte man denna könsskillnad. I alla relationer jag varit i har jag blivit kritiserad, ifrågasatt och förväntas ändra på mig för att behaga kvinnan. Sådär skulle jag själv inte skulle göra mot en kvinna. Här på familjeliv klagas det på män stup i kvarten, denna är ännu ett exempel. Det startas trådar om varför män blir frustrerade när kvinnor klankar ner på dem och de kallas mansbebisar för att de inte orkar ta emot all skit som kvnnor spyr på dem. Det startas trådar där det diskuteras hur man behandlar dessa offerkoftor som säger ifrån när kvinnor klagar på dem. Osv osv


    Håller med, samhället har sväng lite överdrivet åt andra hållet.

    Det är helt klart mer accepterat att en kvinna beter sig som värsta sortens män (kaxig, egoistisk, narcissistisk, aggressiv), då ses det bara som rebelliskt och nån slags uppror mot patriarkatet och personen i fråga får positiv respons och ryggklappar, go girl go..... om en man beter sig på samma sätt så är det däremot kränkande, aggressivt och nedvärderade och personen får massiv negativ respons. Exakt samma beteende får väldigt olika respons beroende på kön.
    Mäns beteende problematiseras och synas kritiskt.

    Likadant är det med gnäll. Om en kvinna gnäller så är det helt ok och hon får positiv respons, empati och stöttning. Om en man gnäller så är han bara en mansbebis, grinolle, gnällig och patetisk. Paradoxalt nog verkar gamla könsnormer vara helt ok där. Män ska bara bita ihop och hålla käft typ.

    Därför blir jag skeptiskt till generaliseringar kring män, för jag undrar då om beteendet man nu kritiserar skulle ses med samma ögon om det kom från kvinnor? Dvs jag förnekar inte att det finns män som beter sig illa, det gör det, jag ifrågasätter om det är något som gäller majoriteten av alla män och om kritiken är objektiv, för om samma beteende är acceptabelt hos kvinnor, varför skulle det då vara fel hos män?
Svar på tråden Varför uppmanas inte män att vara tacksamma?