• Anonym (Miss Mann)
    Sat 4 Jul 2020 12:18
    319 visningar
    16 svar
    16
    319

    Olika personlighet IRL och online?

    Kanske överreagerar lite men det är nåt som sitter i mitt sinne. Jag har en kollega på jobbet som jag har mycket bra kontakt med på ett personligt plan. Vi har pratat väldigt mycket om våra respektive privata situationer och funnit stöd i varandra. Vi har givit bra tips och råd och pushat varandra att komma framåt. T o m föreslagit att vi kanske skulle ta en fika utanför jobbet nån gång.

    Men när jag pratar med denne på Messenger är det som om man pratar med en helt annan person. Svaren är korta, nästan ibland på gränsen till lite otrevliga. När jag sedan häromdan undrade om vi skulle göra slag i saken och verkligen ta en fika fick jag svaret att ?jag har annat för mig?. När jag sedan föreslog att vi kunde göra det en Vid ett annat tillfälle fick jag inget svar alls fast meddelandet är läst.

    Det var faktiskt lite sårande för jag trodde att vi hade en bra kontakt, särskilt som personen alltid verkar glad att se mig och aldrig bett mig gå eller på annat sätt visat att den är obekväm i mitt sällskap. Det är väl ok att man inte kan/vill/orkar ses utanför jobbet men tycker att man kan säga det, särskilt om man är så öppen i övrigt.

    Eller överreagerar jag här? Kanske mina tidigare erfarenheter av att känna mig utanför och bli avvisad som spökar?

  • Svar på tråden Olika personlighet IRL och online?
  • Anonym (spöke­n)
    Sat 4 Jul 2020 12:23
    #1
    -1

    Det är garanterat spökena som förhallar allt.. kanske tagga ner de stora förväntningarna som finns där, ta dagen som den kommer var mera spontan...  

  • Anonym (Miss Mann) Trådstartaren
    Sat 4 Jul 2020 12:44
    #2
    Anonym (spöken) skrev 2020-07-04 12:23:30 följande:

    Det är garanterat spökena som förhallar allt.. kanske tagga ner de stora förväntningarna som finns där, ta dagen som den kommer var mera spontan...  


    Spontan på vilket sätt då? Känner inte att jag vill skriva igen då jag säkert upplevs som påträngande. Men då förstår jag fortfarande inte varför personen inte vill träffas utanför jobbet om denne nu visar så stort personligt engagemang för mig på jobbet. Det är väl inte ovanligt att man träffar nya vänner på jobbet. Ett första steg är väl att man trivs och mår bra och har kul i varandras sällskap? Att man kan prata om personliga saker och diskutera? Eller har jag missuppfattat alltihopa?
  • Sat 4 Jul 2020 18:29
    #3

    Anonym (Miss Mann) skrev 2020-07-04 12:18:34 följande:

    Kanske överreagerar lite men det är nåt som sitter i mitt sinne. Jag har en kollega på jobbet som jag har mycket bra kontakt med på ett personligt plan. Vi har pratat väldigt mycket om våra respektive privata situationer och funnit stöd i varandra. Vi har givit bra tips och råd och pushat varandra att komma framåt. T o m föreslagit att vi kanske skulle ta en fika utanför jobbet nån gång.

    Men när jag pratar med denne på Messenger är det som om man pratar med en helt annan person. Svaren är korta, nästan ibland på gränsen till lite otrevliga. När jag sedan häromdan undrade om vi skulle göra slag i saken och verkligen ta en fika fick jag svaret att ?jag har annat för mig?. När jag sedan föreslog att vi kunde göra det en Vid ett annat tillfälle fick jag inget svar alls fast meddelandet är läst.

    Det var faktiskt lite sårande för jag trodde att vi hade en bra kontakt, särskilt som personen alltid verkar glad att se mig och aldrig bett mig gå eller på annat sätt visat att den är obekväm i mitt sällskap. Det är väl ok att man inte kan/vill/orkar ses utanför jobbet men tycker att man kan säga det, särskilt om man är så öppen i övrigt.

    Eller överreagerar jag här? Kanske mina tidigare erfarenheter av att känna mig utanför och bli avvisad som spökar?


    Tja, lite halvt om halvt, skulle jag säga. Det är förstås inte trevligt att inte svara på din förfrågan, men det kan ju lätt hända om man är stressad. Är personen vänlig på jobbet, skulle jag nog mer lita på intrycket jag fick där än på sociala medier. 

    Du vet ju inte hur personens konversationer ser ut med andra personer, det är ju möjligt att det är sådär hen kommunicerar med alla. Det kan ju också hända att personen är en slarvpelle/slarvpella och stressar runt och inte går att lita på när det gäller saker man bestämt. Det finns ju sådana. De kan vara hur trevliga som helst, men lyckas aldrig hålla tider eller planera in ett möte.

    Nu vet jag ju inte vilket kön det är, men om det är en man finns det en risk att han tror att du uppvaktar honom och är kort för att markera att han inte är intresserad av dig på det sättet.

    Är det en kvinna, tja, jag skulle nog fortsätta med kontaktförsöken tills dess att jag fick fler och tydligare signaler. 

    En vän till mig hatade att prata i telefon. Han var alltid väldigt kort och burdus i telefon. Väldigt annorlunda än han var i verkligheten. Tror man behöver vara extra försiktig när man tolkar meddelanden från en person när det inte är IRL.
  • Anonym (Miss Mann) Trådstartaren
    Sat 4 Jul 2020 22:00
    #4
    jrockyracoon skrev 2020-07-04 18:29:10 följande:

    Tja, lite halvt om halvt, skulle jag säga. Det är förstås inte trevligt att inte svara på din förfrågan, men det kan ju lätt hända om man är stressad. Är personen vänlig på jobbet, skulle jag nog mer lita på intrycket jag fick där än på sociala medier. Du vet ju inte hur personens konversationer ser ut med andra personer, det är ju möjligt att det är sådär hen kommunicerar med alla. Det kan ju också hända att personen är en slarvpelle/slarvpella och stressar runt och inte går att lita på när det gäller saker man bestämt. Det finns ju sådana. De kan vara hur trevliga som helst, men lyckas aldrig hålla tider eller planera in ett möte.Nu vet jag ju inte vilket kön det är, men om det är en man finns det en risk att han tror att du uppvaktar honom och är kort för att markera att han inte är intresserad av dig på det sättet.Är det en kvinna, tja, jag skulle nog fortsätta med kontaktförsöken tills dess att jag fick fler och tydligare signaler. En vän till mig hatade att prata i telefon. Han var alltid väldigt kort och burdus i telefon. Väldigt annorlunda än han var i verkligheten. Tror man behöver vara extra försiktig när man tolkar meddelanden från en person när det inte är IRL.


    Det är en kvinna och jag är inte intresserad av henne annat än vän. Är själv en upptagen familjefar. Hon vet om detta.

    Kanske inte så mycket hennes sätt online som att hon å ena sidan verkligen verkar vilja prata med mig och å andra sidan absolut inte vill ses utanför jobbet. För mig går det inte riktigt ihop. Om jag träffar någon, man eller kvinna, som jag klickar med så skulle jag absolut tacka ja till ett umgänge efter jobbet.

    Det är ju inte så att jag ?bjudit ut? henne. Förslog bara att vi kunde fika och prata när vi inte har jobb att passa. Vågar heller inte fråga igen då jag är rädd att verka påflugen.
  • Anonym (Miss Mann) Trådstartaren
    Sat 4 Jul 2020 22:02
    #5
    jrockyracoon skrev 2020-07-04 18:29:10 följande:

    Tja, lite halvt om halvt, skulle jag säga. Det är förstås inte trevligt att inte svara på din förfrågan, men det kan ju lätt hända om man är stressad. Är personen vänlig på jobbet, skulle jag nog mer lita på intrycket jag fick där än på sociala medier. Du vet ju inte hur personens konversationer ser ut med andra personer, det är ju möjligt att det är sådär hen kommunicerar med alla. Det kan ju också hända att personen är en slarvpelle/slarvpella och stressar runt och inte går att lita på när det gäller saker man bestämt. Det finns ju sådana. De kan vara hur trevliga som helst, men lyckas aldrig hålla tider eller planera in ett möte.Nu vet jag ju inte vilket kön det är, men om det är en man finns det en risk att han tror att du uppvaktar honom och är kort för att markera att han inte är intresserad av dig på det sättet.Är det en kvinna, tja, jag skulle nog fortsätta med kontaktförsöken tills dess att jag fick fler och tydligare signaler. En vän till mig hatade att prata i telefon. Han var alltid väldigt kort och burdus i telefon. Väldigt annorlunda än han var i verkligheten. Tror man behöver vara extra försiktig när man tolkar meddelanden från en person när det inte är IRL.


    Det är en kvinna och jag är inte intresserad av henne annat än vän. Är själv en upptagen familjefar. Hon vet om detta.

    Kanske inte så mycket hennes sätt online som att hon å ena sidan verkligen verkar vilja prata med mig och å andra sidan absolut inte vill ses utanför jobbet. För mig går det inte riktigt ihop. Om jag träffar någon, man eller kvinna, som jag klickar med så skulle jag absolut tacka ja till ett umgänge efter jobbet.

    Det är ju inte så att jag ?bjudit ut? henne. Förslog bara att vi kunde fika och prata när vi inte har jobb att passa. Vågar heller inte fråga igen då jag är rädd att verka påflugen.
  • Sat 4 Jul 2020 22:37
    #6
    Anonym (Miss Mann) skrev 2020-07-04 22:02:01 följande:
    Det är en kvinna och jag är inte intresserad av henne annat än vän. Är själv en upptagen familjefar. Hon vet om detta.

    Kanske inte så mycket hennes sätt online som att hon å ena sidan verkligen verkar vilja prata med mig och å andra sidan absolut inte vill ses utanför jobbet. För mig går det inte riktigt ihop. Om jag träffar någon, man eller kvinna, som jag klickar med så skulle jag absolut tacka ja till ett umgänge efter jobbet.

    Det är ju inte så att jag ?bjudit ut? henne. Förslog bara att vi kunde fika och prata när vi inte har jobb att passa. Vågar heller inte fråga igen då jag är rädd att verka påflugen.
    Ja, okej.. .Trodde du var kvinna utifrån ditt nick...

    Men då finns det en stor sannolikhet att hon uppfattar dina kontaktförsök som att du helt enkelt är intresserad av henne. 

    Hon är trevlig på jobbet, där har ni ju en fullt legitim anledning att vara, båda två. Men fika på tu man hand, ja, då kanske hennes fantasi sätts igång. Och eftersom du är familjefar så vill hon kanske inte förstöra något.

    Min upplevelse är att det är svårt att vara vänner när det är olika kön. Även om man tydligt har definierat ens relation som enbart på kompisstadiet så kan det lätt uppstå misstankar om att relationen står för något annat än vänskap.

    Jag tänker att du skulle kunna testa att bjuda henne på middag tillsammans med din partner (om du har någon, vilket jag tolkar utifrån att du är familjefar). Då skulle hon omöjligen kunna missförstå och kommer hon inte då, är det antagligen inte misstankar om att du är intresserad som är problemet.

    Jag tycker inte att du behöver göra så stor grej av det. Du kan bara säga något i stil med, "Min tjej skulle gärna vilja träffa dig, du kanske vill komma på middag ikväll. Vi ska äta lax."... Jag tycker inte att det är påfluget att upprepa ett kontaktförsök en gång, det är ju bara en trevlig gest. Men det klart, om hon nekar blankt denna gången med, kanske du ska vänta ett tag innan du försöker igen. Å andra sidan är ju jag antagligen en ganska påflugen person, möjligen - men jag vet inte om jag tycker att det är så fel att vara det.
  • Sun 5 Jul 2020 10:24
    #7

    Jag tror ovanstående har en poäng. Att kruxet är att du är man och hon kvinna. Kanske uppfattar hon din inbjudan som ett försök att inleda något som hon inte är intresserad av. Eller så känner hon sig obekväm att umgås med dig på fritiden eftersom du är man. E

    Kanske har hon en partner som har åsikter om att umgås med det andra könet. Eller så är hon intresserad men är själv upptagen eller vet att du är upptagen och sätter därför upp en gräns om att inte umgås privat för att skydda sig själv eller följa sin moraliska kompass.


    Korrekturläser som en kratta
  • Anonym (Miss Mann) Trådstartaren
    Sun 5 Jul 2020 17:07
    #8
    Physalis skrev 2020-07-05 10:24:27 följande:

    Jag tror ovanstående har en poäng. Att kruxet är att du är man och hon kvinna. Kanske uppfattar hon din inbjudan som ett försök att inleda något som hon inte är intresserad av. Eller så känner hon sig obekväm att umgås med dig på fritiden eftersom du är man. E

    Kanske har hon en partner som har åsikter om att umgås med det andra könet. Eller så är hon intresserad men är själv upptagen eller vet att du är upptagen och sätter därför upp en gräns om att inte umgås privat för att skydda sig själv eller följa sin moraliska kompass.


    Med det resonemanget verkar ju vänskap mellan könen i praktiken omöjlig.
  • Anonym (A)
    Sun 5 Jul 2020 20:47
    #9
    Physalis skrev 2020-07-05 10:24:27 följande:
    Jag tror ovanstående har en poäng. Att kruxet är att du är man och hon kvinna. Kanske uppfattar hon din inbjudan som ett försök att inleda något som hon inte är intresserad av. Eller så känner hon sig obekväm att umgås med dig på fritiden eftersom du är man. E
    Kanske har hon en partner som har åsikter om att umgås med det andra könet. Eller så är hon intresserad men är själv upptagen eller vet att du är upptagen och sätter därför upp en gräns om att inte umgås privat för att skydda sig själv eller följa sin moraliska kompass.
    Håller med
  • Mon 6 Jul 2020 14:28
    #10
    Anonym (Miss Mann) skrev 2020-07-05 17:07:34 följande:

    Med det resonemanget verkar ju vänskap mellan könen i praktiken omöjlig.


    Nja det är ju ett väldigt generaliserande antagande utifrån en enda situation. Vi pratar om den här kvinnan som du beskrivit, inte om alla män och kvinnor.
    Korrekturläser som en kratta
  • Anonym (Miss Mann) Trådstartaren
    Mon 6 Jul 2020 16:05
    #11
    Physalis skrev 2020-07-06 14:28:52 följande:

    Nja det är ju ett väldigt generaliserande antagande utifrån en enda situation. Vi pratar om den här kvinnan som du beskrivit, inte om alla män och kvinnor.


    Fast jag har ofta fått den känslan. Har haft många tjej-kompisar genom åren som jag haft ett platoniskt förhållande med. De har sagt att jag är väldigt lätt att umgås med för att jag inte försöker ragga på dem.

    Nu på äldre dar verkar det förändrats, eller så har jag bara träffat en viss typ av kvinnor. Jobbar på en kvinnodominerad arbetsplats och har bra kontakt med de flesta. Känner mig inte ovälkommen på något sätt och har lätt att prata med nästan alla. Men jag får känslan av att de ändå är livrädda att släppa mig närmare, trots att jag aldrig givit intryck av att stöta på dem. Kanske bara en förbyggande försiktighetsåtgärd i dessa tider?
  • hawtho­rne
    Mon 6 Jul 2020 16:26
    #12

    Jag tror du inte riktigt insett att det är två helt olika språk som talas.
    F2F så har man så mycket mer än bara det talade ordet, det är gester, miner och tonfall. Allt bidrar till att tolka budskapet.

    Med detx har du bara det skrivna ordet. De allra, allra flesta tolkar in en massa egna värderingar och tankar i den skrivna texten så tolkningen kan bli ett helt annat än avsett.

    Att man är mer kortfattad är fullt naturlig. Ingen orkar läsa wall of text, allra minst på messenger.

  • Tue 7 Jul 2020 11:02
    #13
    Anonym (Miss Mann) skrev 2020-07-06 16:05:14 följande:

    Fast jag har ofta fått den känslan. Har haft många tjej-kompisar genom åren som jag haft ett platoniskt förhållande med. De har sagt att jag är väldigt lätt att umgås med för att jag inte försöker ragga på dem.

    Nu på äldre dar verkar det förändrats, eller så har jag bara träffat en viss typ av kvinnor. Jobbar på en kvinnodominerad arbetsplats och har bra kontakt med de flesta. Känner mig inte ovälkommen på något sätt och har lätt att prata med nästan alla. Men jag får känslan av att de ändå är livrädda att släppa mig närmare, trots att jag aldrig givit intryck av att stöta på dem. Kanske bara en förbyggande försiktighetsåtgärd i dessa tider?


    Det är fortfarande bara din erfarenhet. Tittar man ur ett bredare perspektiv så finns det många som oproblematiskt har vänskaper med folk av motsatt kön. Sen finns det såklart normer och värderingar som försvårar vänskap mellan könen, som t ex att det inte är en dealbreaker för många att ens partner har åsikter om vem man är vän med, eller att individer tolkar vänskaplighet av det andra könet som inviter. Men just din erfarenhet kan ju också bero på dig själv eller just de kvinnor du träffat.
    Korrekturläser som en kratta
  • Miss Skywal­ker
    Tue 7 Jul 2020 11:15
    #14
    jrockyracoon skrev 2020-07-04 18:29:10 följande:
    Tja, lite halvt om halvt, skulle jag säga. Det är förstås inte trevligt att inte svara på din förfrågan, men det kan ju lätt hända om man är stressad. Är personen vänlig på jobbet, skulle jag nog mer lita på intrycket jag fick där än på sociala medier. 

    Du vet ju inte hur personens konversationer ser ut med andra personer, det är ju möjligt att det är sådär hen kommunicerar med alla. Det kan ju också hända att personen är en slarvpelle/slarvpella och stressar runt och inte går att lita på när det gäller saker man bestämt. Det finns ju sådana. De kan vara hur trevliga som helst, men lyckas aldrig hålla tider eller planera in ett möte.

    Nu vet jag ju inte vilket kön det är, men om det är en man finns det en risk att han tror att du uppvaktar honom och är kort för att markera att han inte är intresserad av dig på det sättet.

    Är det en kvinna, tja, jag skulle nog fortsätta med kontaktförsöken tills dess att jag fick fler och tydligare signaler. 

    En vän till mig hatade att prata i telefon. Han var alltid väldigt kort och burdus i telefon. Väldigt annorlunda än han var i verkligheten. Tror man behöver vara extra försiktig när man tolkar meddelanden från en person när det inte är IRL.
    Varför skiljer sig dina råd så pass beroende på kön? Är kvinnor otydligare menar du?
  • Tue 7 Jul 2020 11:32
    #15

    Kanske är som jag som avskyr att sitta och knappa en massa meddelanden på telefonen så då blir korta raka svar.

    Sitter jag vid datorn kan jag skriva långa meddelanden på messenger eller här på fl eller mail, men i telefonen blir det kort och jag ringer hellre för jag orkar inte skriva!


    Den vise talar om vad han ser, dåren om vad han hört.
  • Tue 7 Jul 2020 11:49
    #16
    Miss Skywalker skrev 2020-07-07 11:15:19 följande:
    Varför skiljer sig dina råd så pass beroende på kön? Är kvinnor otydligare menar du?
    Hej! Nej, att jag undrade vilket kön det rörde sig om, handlade bara om att jag ville veta om vännen och TS hade olika kön. Jag antog från början felaktigt att TS var en kvinna, och ville då veta om vännen var en man. Jag tänkte att om det var olika kön, så kunde en sexuell aspekt ev. förklara vännens avståndstagande.

    Och ja, absolut. Jag bortser då från att man kan vara homosexuell, men även om den möjligheten finns är det ändå större sannolikhet att det inte är så.

    Jag tror inte att kvinnor är otydligare än män. Jag tror inte att skillnaderna mellan könen är särskilt stora så man behöver ta hänsyn till dem i särskilt många sammanhang. Men i vissa sammanhang, absolut ja. T.ex. vid dejting, behov av sex, hur man uttrycker känslor, etc. finns det stora skiljelinjer mellan könen.
Svar på tråden Olika personlighet IRL och online?