Någon mer som får panik och inte vill ha semester?

Nu börjar den där ledighetsångesten verkligen göra sig påmind igen. Dyker upp varje jul, påsk och sommar. 
Har haft det så här i minst 10 år och det blir inte ett dugg bättre. Snarare sämre.

Att veta om att det nu är 3 veckor i antågande då det inte kommer att hända någonting utan det bara kommer att vara tjat och ensamhet. 
Barnen är numera tonåringar och vill inte planera någonting. De kan inte ens enas om att planera dagsutflykter utan jag kommer ha panik varje morgon över att det inte kommer att hända något den dagen heller. 
Jag skriver listor med förslag på aktiviteter, men de vill inget göra och kommer inte med några egna förslag. Blir så tröttsamt att behöva tajta och bli osams för att få med dem på något.

Skilde mig för drygt 1 år sedan så jag har barnen varannan vecka så 1 vecka har jag inte ens barnen att träta med utan det är bara jag.
Hände dock inte mer när jag var gift eftersom jag levde med en arbetsnarkoman...

Finns det någon mer som har det så här? Hur överlever man utan att ta på offerkoftan och bryta ihop i soffhörnet?