Känslan av att sakna en relation (mormor/svärmor)?
Som titeln lyder, är det någon som känner igen sig?
Min mormor var på riktigt världens bästa mormor, men gick tyvärr bort när jag var ca 15, och jag saknar henne något enormt! Så att det gör ont ibland! Min farmor och mina föräldrar hade inte kontakt av div. anledningar (som jag förstår) så vi har aldrig riktigt haft en relation, och även hon gick bort nu förra året. Jag känner att jag saknar att ha en mormor/farmor! Är avundsjuk på de som är betydligt äldre än mig, uppemot 10 äldre, (jag är 23) som fortfarande har morföräldrar i livet. Saknar att ha en vuxen, kvinnlig, äldre person som känt mig hela livet. Nästan såpass att jag funderar på att annonsera efter en låtsasfarmor i tidningen hehe.
Samma sak med min svärmor. Min kille och hans familj har knappt kontakt, vilket resulterat i att vi såklart inte heller har det. Vilket jag sörjer. Både för min egen del men även för våra framtida barns.
Vet inte om det bara är ett symptom på att mina föräldrar nyligen skiljt sig och att jag i samma veva sagt upp kontakten med min pappa. (Med god anledning, psykiskt och även tillslut fysiskt våld). Men tror inte det har med det att göra? Min mamma och jag har en väldigt bra och fin relation, jag tror dock att den kommer bli ännu bättre när jag flyttat hemifrån så vi kan skapa ?nya roller. ? (Känner tydligt att jag är för gammal för att bo hemma, även om jag är väldigt tacksam för att få göra det tills jag har möjlighet att flytta. )
Någon som känner igen sig? Känns nästan som att jag inte har någon släkt/familj kvar. Men det har jag ju! Men jag trivs inte superbra med dessa och vi ses ytterst sällan. Är såklart väldigt tacksam för de relationer jag har, min mamma, kille och lillebror. Men kan tycka att det är synd att inte ha en tightare familj/släkt fylld med personer man tycker om och umgås med!
Någon som känner igen sig?