Att vara smart

Samma resultat när man undersöker vietnamveteraner, som utsatts för diverse trauman.

https://www.scientificamerican.com/article/emotional-smarts-tied-to/

"In the past, scientists believed that emotional intelligence and general intelligence were distinct, and books and movies are rife with depictions of intellectually brilliant but socially clueless nerds.

But Barbey and his colleagues wondered whether emotional intelligence and IQ were more tightly coupled than previously thought. To find out, the team used emotional intelligence, and intelligence tests drawn from 152 Vietnam veterans.

Barbey's team found that as IQ test scores went up so did measures of social abilities.

Next, they studied brain scans from the veterans. Participants had suffered injuries in different parts of the brain, so the researchers created a map of the brain, then broke it into tiny sections. They then compared emotional and general intelligence test results between those with and without injuries for each individual section.

Those with brain injuries in the frontal cortex and the parietal cortex had impairments in both general and emotional intelligence. The frontal cortex plays a key role in regulating behavior, planning and memory, while the parietal cortex plays a role in understanding language. "

Min far, jag själv och min son följer samma mönster - vi betraktades som udda och lite bakom samt praktiskt klantiga i grundskolan men har fått toppbetyg i allt på universitetsnivå. Min far gjorde kometkarriär inom svenskt näringsliv, själv har jag forskat och var sonen slutar får vi se, han studerar än.

Praktiskt klantiga har vi varit hela livet vilket gör att vi kan uppfattas som lite puckade men sätt oss på att lösa ett problem så går det som smort. Jag kan fibbla med kaffebryggaren och diskmaskinen på jobbet men bränner igenom, sammanfattar och strukturerar stora mängder information på nolltid.

Jag har fortfarande inte kunnat ringa in vad det är för fallenhet jag/vi egentligen har, som fungerar toppen i vissa sammanhang men inte är till mycket hjälp i andra. Jag fick kicken från ett fik efter en dag, jag är verkligen en praktisk katastrof , men har avancerat i samtliga teoretiska jobb. Jag tror att de som arbetar på t.ex. ett fik har en snabbtänkthet och smartness som jag saknar.

Det finns ju teorier om olika typer av intelligens men i verkliga livet får man nog bara acceptera att man är som man är och hitta ett sammanhang där man trivs och är till nytta.

Vet inte om jag har så mycket att tillföra diskussionen men man kan ju uppenbarligen va begåvad och bra på olika områden som språk, matematik, konst, musik osv och sen har väl varje människa massa andra egenskaper utöver det så vi är alla komplexa varelser. Intelligenstester mäter väl ffa logisk/matematisk förmåga så det är det IQ visar men när man gör såna tester har man förstås fördel dels om man är skolad i logik/matematik dels gjort såna tester tidigare. Så har jag förstått det iaf.

Sen är vi väl alla mer eller mindre ojämna i våran begåvning. Ingen är bra på allt men alla är väl mer eller mindre bra på åtminstone nåt. Och så kan man ju också utvecklas både rent allmänt som människa och genom att öva sig och utbilda sig på olika områden. Genom övning/utbildning kan tex. en person som är mindre begåvad inom matematik till slut bli mer kompetent inom matematik än den som har massa begåvning men inte gör nåt av den.

Så TS, ta det inte så hårt om du inte är bra på allt för det är det nog få om nån som är. Alla har vi styrkor och svagheter så bättre att glädjas över att man är bra på vissa områden och så får man försöka förbättra sin förmåga på andra områden. Sen...visst är begåvning och intelligens bra att ha MEN ännu viktigare är faktiskt att försöka va en bra och ödmjuk person med hjärta och empati.

Om man lyckas i livet är man smart.