Inlägg från: Anonym (Anonym) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Kaffedraken)

    Hjälp mig att hjälpa min vän (vars barn har kraftig övervikt)

    Kanske visa några längd-vikt-kurvor för barnets ålder? Fakta är bästa attacken.

  • Anonym (Kaffedraken)
    Anonym (Hjälp) skrev 2020-07-29 12:15:24 följande:
    Hej och tack för svar!

    Jag vet att skolsystern gjorde det i samband med remissen till dietisten (som dom aldrig gick till).

    Men då var det skolsysterns fel att barnet kände sig tjock och misslyckad, då barnet satt med och hörde.

    Alltså jag sitter lite i kläm också för varje gång något nytt om vikten eller vad som helst som rör hennes barn, kommer upp, så ringer hon mig och jag lyssnar ju som en stöttande vän och har inte förmågan att lägga ännu mer ångest på henne än vad hon redan har när hon ringer.

    Åh! Jag känner mig så värdelös som inte bara säger till ordentligt! Men jag vill inte förlora henne som vän!
    Antingen får du då tyvärr vara tyst eller ta tjuren vid hornen. Barnet mår så klart inte bra av att bli fet, och nu läggs dåliga vanor inför framtiden så det finns stor risk att det bara fortsätter.

    Du kan lugnt och sakligt förklara att du säger de här sakerna av ren omtanke men att det redan nu har gått för långt och att det riskerar att bara bli bättre. Man vet ju hur samhället ser på "tjockisar", först blir det mobbning i skolan, sedan kommer kroppshetsen och som vuxen alla fördomar. En del ungdomar mår så dåligt att de håller på med självskadebeteende pga sin vikt eller begår självmord.
  • Anonym (Kaffedraken)
    viseversa skrev 2020-07-29 12:54:59 följande:
    Så du tycdker att barnen ska tas från sina föräldrar och uppleva det trauma det innebär för att dom har övervikt? På allvar? 
    Det är bristande omsorg, det är bara ytterligare en aspekt utöver de som soc redan nu tittar på. Övervikt är farligt men de flesta verkar inte fatta det.
  • Anonym (Kaffedraken)
    Anonym (Hjälp) skrev 2020-07-29 13:04:10 följande:

    Tack för alla svar. Kan tillägga att barnet i fråga är 155 cm och väger som jag, 57 kg. (Det kan ha ändrats men på sportlovet var det dom siffrorna. Vi åkte skidor tillsammans då och då vägde vi alla in oss och mätte oss).

    Du som sa ta tjuren vid hornen. Kan du ge mig ett manus på hur jag kan säga? Är så rädd att förlora henne som vän men jag klarar inte av att se hennes barn lida.


    Ok, då får jag ändra mitt svar. Barnet är INTE överviktigt enligt vikt-längdkurvorna, även om det ligger i överkant, likadant med normal bmi-uträkning. Jag förstår att du reagerar på ett barn som är lite kraftigare men hon är inte fet och så länge hon inte är det ska du inte säga någonting till din kompis.
  • Anonym (Kaffedraken)
    Annita skrev 2020-07-29 13:20:06 följande:
    Enligt barn-bmi har barnet "betydlig övervikt"!
    Men inte enligt de officiella kurvorna som jag länkade till.
  • Anonym (Kaffedraken)
    Anonym (Hjälp) skrev 2020-07-29 13:26:09 följande:

    Enligt skolsköterskan har barnet fetma. De kollar BMI på skolan (även på mitt barns skola).


    Så bra, då vet du ju det. Konstigt då att mamman inte hörde det ordet.
  • Anonym (Kaffedraken)
    Anonym (Hjälp) skrev 2020-07-29 13:29:37 följande:
    Det gjorde hon och säger att det är pga skolsköterskan som barnet nu känner sig fet och misslyckad pga att SS sa fetma och remitterade till dietist.
    Och ändå ser hon inte att dottern är kraftig? Ja, var och en sköter ju sina barn som de tror är bäst så enligt din kompis gör hon inget fel.
  • Anonym (Kaffedraken)

    Du kan ju prata direkt med dottern istället, berätta för henne hur man äter på ett bra sätt, att hon ska låta bli godis och chips osv.

  • Anonym (Kaffedraken)
    Anonym (Hjälp) skrev 2020-07-29 20:42:21 följande:

    Jag skrev ett sms, väldigt trevligt och nästan ursäktande, fick detta till svar:

    Vad sägs om att du sköter ditt och jag mitt? Ta hand om din undernärda unge istället.


    Sånt där tar man inte på sms...... Det kan slå så väldigt fel och man kanske inte kan förklara exakt som man menar, man missar kroppsspråk, intonation och annat. Det låter ju som att ni två är klara med varandra, det där verkar vara en riktig surpuppa. Om inte så får du försöka ta ett samtal irl, för om du tycker att det är så viktigt så kanske det är värt att förlora "vänskapen" till förmån för dottern. En dag kanske mamman vaknar, men dottern kanske känner att någon försöker stötta henne, även om du försvinner sedan.
  • Anonym (Kaffedraken)
    Anonym (Hjälp) skrev 2020-07-29 20:52:49 följande:
    Jag ville ringa. Jag ringde, hon tryckte bort samtalet och smsade: kan inte prata, skicka sms.

    Skrev tillbaka att det var en viktig sak som jag helst tog på telefon för att det inte ska uppstå missförstånd. Hon svarade att jag kan skriva vad som helst och en hjärtepussemoji.

    Så jag skrev...och hon blev arg...
    Jo men en sådan sak tar man alltså öga mot öga! För att vara tydlig.
  • Anonym (Kaffedraken)
    Anonym (Hjälp) skrev 2020-07-29 21:00:52 följande:
    Ja, kanske det. Men vi brukar ta allt på sms och messenger. Båda viktiga och oviktiga saker, sorger, allt möjligt. Är väl den generationen (vi är båda sen-80-talister).
    Det skiljer alltså inte särskilt många år mellan dig och mig. Men nu kanske du kommer att hantera viktiga samtal på ett annat sätt i framtiden. Nackdelen med sms/digitalitet är dels att det kan försvåra kommunikationen, dels att motparten bara kan försvinna mitt i något viktigt, som din kompis nu verkar göra. Hon hade lika gärna kunnat bli så sur att hon blockerade dig, utan en chans att reda ut saker. Det blir liksom så onödigt enkelt ibland.
Svar på tråden Hjälp mig att hjälpa min vän (vars barn har kraftig övervikt)