Anonym (Ledsen) skrev 2020-07-30 19:50:24 följande:
Ja i efterhand så ser jag att mycket mer skulle jag har skrivit.
Överbeskyddande tycker jag inte jag är men känner att jag vill finnas för henne jämt och mer då hennes pappa har svikit henne. Blir lixom att jag väger upp hans plats också.
Därför känns det så stort för mig när inte min dotter blir den man ser först och det är super viktigt för henne att känna att vuxna ser henne.
Att att hon levt i en dysfunktionell familj hos pappan och innan allt blev klar med myndigheter så hann hon se för mycket,. och vi bor i en liten stad och han söker upp henne ibland och jag är inte alltid där och kan läsa av vilket tillstånd han är i och vara borta flera hundra mil då känns inte bra, det är också en stor del till jag varför inte kan lämna henne själv.
I Bland är han nykter och ibland nere i rännstenen.
Och allt det här vet min sambo, han kunde ha sagt något när dom planerade resan.
Du menar väl men det blir helt fel. Du vaggar in flickan i en falsk verklighet genom att få henne att tro att hon bör vara mittpunkten i alla människors liv för så fungerar inte verkligheten. Det är inte schysst heller att du begär det från din omgivning och här börjar jag bli oroad över din sambos barn istället.
Det kan tyvärr bli så ibland att de lite tuffare och självständiga barnen blir isådosatta pga den som hela tiden ska offerstämplas. Hur skyddar han dom egentligen om jag får fråga?