• Anonym (Hjälp!)

    Jag tar omvägar när jag ser muslimer - eller egentliga mörka människor överlag. Hjälp mig!

    Jag är inte rasist. Jag tänker inget illa om utlänningar men varje gång jag möter tex en kvinna i burka så tar jag en omväg.

    Jag försöker att inte göra det, men ju mer jag närmar mig henne, desto räddare blir jag och till slut viker jag undan.

    Jag reagerar likadant mot hundar, men jag ogillar inte hundar. Jag är bara rädd när dom kommer mot mig.

    Precis som jag blir rädd när muslimer eller svarta eller utlänningar överlag kommer mot mig.

    Jag behöver hjälp att hantera denna rädsla.

    Jag har provat KBT men det hjälper inte.

    Någon som kan hjälpa mig!?

  • Svar på tråden Jag tar omvägar när jag ser muslimer - eller egentliga mörka människor överlag. Hjälp mig!
  • Anonym (du är knappast ensam)

    Det är en tragisk utveckling i vårt land. Jag hade välkomnat diskussioner i mekanismerna bakom , som handlar om främlingsskap som speciellt människor från muslimska länder frambringar, för att deras religion och kulturer skiljer sig så väsentligt från vår, samtidigt som deras samhällen sällan är fredliga eller jämställda eller demokratiska. Något som självklart skrämmer oss som kämpat så hårt för vår egen demokrati, yttrandefrihet och välfärd. Invasionen av människor från dessa kulturer upplevs ju så klart som ett hot för oss eftersom det kan vara på bekostnad av vår frihet och våra moderna värderingar. Deras tro härstammar från gammal tror som inte går att applicera på en modern livsstil eller ens välkomnar den. Personligen undviker jag att vistas i områden där många invandrare bor eftersom jag känner mig otrygg i såna områden, mest för att jag känner mig annorlunda inte förstår språket och hur de lever och därför känner mig utanför. Vi borde inkludera varandra istället för att exkludera och våga samtala om våra rädslor och känslor för att bryta främlingskapet gentemot varandra och den underliggande rasismen som de lika mycket är skyldiga till som vi svenskar. Alla isolerar sig i sina grupper och vi förblir främlingar utan minsta lust att dela varandras liv, istället för att gemensamt vara stolta över vårt land, försvara det och skapa ett samhälle som vi alla kan känna oss trygga i.

  • Anonym (ppp)
    Anonym (Hjälp!) skrev 2020-08-02 16:16:12 följande:

    Jag är inte rasist. Jag tänker inget illa om utlänningar men varje gång jag möter tex en kvinna i burka så tar jag en omväg.

    Jag försöker att inte göra det, men ju mer jag närmar mig henne, desto räddare blir jag och till slut viker jag undan.

    Jag reagerar likadant mot hundar, men jag ogillar inte hundar. Jag är bara rädd när dom kommer mot mig.

    Precis som jag blir rädd när muslimer eller svarta eller utlänningar överlag kommer mot mig.

    Jag behöver hjälp att hantera denna rädsla.

    Jag har provat KBT men det hjälper inte.

    Någon som kan hjälpa mig!?


    men skärpt dig!
  • Anonym (Hjälp!)

    Vadå skärp dig? Jag kan varken ro för min hundrädsla eller min rädsla för mörka människor.

    När jag var yngre var jag jätterädd för vita, rakade män i bomberjacka, pga en händelse på Sergels torg (jag var inte inblandad men jag såg allt och blev jätterädd).

    Den rädslan försvann lite. Idag kan jag gå förbi en rakad ung man, men jag tar omvägar förbi unga, rakade män i grupp.

  • Anonym (du är knappast ensam)
    Anonym (ppp) skrev 2020-08-02 17:41:13 följande:
    men skärpt dig!
    Vilken jävla kommentar!

    Vad händer om du bemöter rädslan och frågan varför istället? Vad är det med hennes rädsla som triggar dig så extremt? Känner du dig hotad, förminskad? Är du kanske muslim själv?

    Varför så provocerad?
  • Anonym (OR)
    Anonym (H) skrev 2020-08-02 17:12:44 följande:

    Privat isolera dig på en kobbe i skärgården?


    Skärgården är bra, finns andra ställen med som är ok.
  • Anonym (Ps)

    Gå i psykoterapi. Alltså inte KBT, utan psykodynamiskt inriktad psykoterapi så att du lär känna dig själv och dina rädslor. Först då kan du komma tillrätta med dem på ett djupare plan.

  • Anonym (du är knappast ensam)
    Anonym (Ps) skrev 2020-08-02 18:15:01 följande:

    Gå i psykoterapi. Alltså inte KBT, utan psykodynamiskt inriktad psykoterapi så att du lär känna dig själv och dina rädslor. Först då kan du komma tillrätta med dem på ett djupare plan.


    Man kan komma till rätta med sina rädslor på så sätt att man vet vad de kommer ur men det gör inte att man blir av med sina rädslor. Tänk om du tex blir utsatt för hot, våldtäkt, våld eller liknande. Då hjälper inte KBT eller terapi mot att du fortsättningsvis kommer att vara rädd för detta och undvika situationer, vilket är en försvarsmekanism och en form av intelligens. Därför jag säger att i fallet muslimer måste vi börja föra de viktiga och relevanta samtalen..ingte sopa under mattan rädslorna bakom.
  • AnnaSthlm

    Det värsta är att det plågar dig. Tillåt dig att ta en omväg om du vill. Det är inget fel med det.

  • Anonym
    AnnaSthlm skrev 2020-08-02 19:35:44 följande:

    Det värsta är att det plågar dig. Tillåt dig att ta en omväg om du vill. Det är inget fel med det.


    Precis så tänker jag också, det är väl det enklaste.
Svar på tråden Jag tar omvägar när jag ser muslimer - eller egentliga mörka människor överlag. Hjälp mig!