Har du planer med din framtida arv?

I min släkt har det aldrig funnit sådana "resurser" så jag skulle faktiskt aldrig komma på tanken att resonera så.
OM det i framtiden skulle finnas ett arv som tillfaller mig så skulle det vara en bonus.

Nepp, det har jag inte.

Om inte mina föräldrar använder alla sina pengar för att sätta guldkant på sin ålderdom så kanske jag kan använda dem för att sätta guldkant på min ålderdom. Men det är deras pengar och inget jag räknar kallt med att få ärva.

Vi har redan fått ett föräldraarv på min mans sida och det finns inget ekonomiskt som behöver lösas mer för vår del, eller för barnets studietid.

Jag kan tänka mig att en del av det andra arvet där kanske plötsligt hamnar i en välgörenhetsfond eller liknande. Jag kan inte utesluta den tanken, och vi försöker att inte tänka det som "givet". Syskonen har redan fått en summa i förskott av den föräldern så då börjar man fundera på om det finns andra planer för en del av det som är kvar.

Men visst kan jag drömma om en riktigt lyxig resa eller att kunna gå helt bananas med heminredning och gamla ting och en lite roligare bil.

Sen har jag en far som jag inte umgås med sedan många år. Han började bryta kontakten så det har jag inget samvete för att jag till sist gjorde det. Jag räknar med noll därifrån då han är jäklig på att smussla undan pengar men blir det mot förmodan något så är det ren bonus och kommer troligen att spenderas på vad som helst som gör mig glad. Jag anser egentligen inte att jag har rätt till något arv efter honom per se men nu är lagen som den är.

Nej, har inte ens tänkt tanken. Känns rätt fel att börja väga upp någon annans ägodelar och pengar innan de ens trillat av pinn. Bästa vore väl om dom får njuta av sina grejer, leva och använda upp allt de äger och har lagom tills att de går vidare. Får jag något är väl det alltid nåt, men inget jag skulle börja planera min framtid över nu. 

Jag vet att det skänker min mamma glädje att tänka på att hon kommer att lämna mig och mina syskon ett arv. Det är något hon är stolt över och som ger henne ro. Hon har fixat med testamente och har flera gånger förklarat för oss hur och vad som det består av och hur hon vill att vi ska förvalta det. Det blev lite mer intensivt en period då hon höll på att dödsstäda men har nu lugnat ner sig lite.

Själv har jag inga planer för detta arv. Jag har svårt att riktigt tänka mig in i att faktiskt vara föräldralös så min fantasi når inte riktigt ända fram. Detta arv är inget som finns med i någon budget eller plan utan det får komma när (om) det kommer.

Till min kära svärmor, som oroade sig lite inför framtiden, sa jag att jag inte förväntade mig något i arv utan ville att hon skulle sätta sprätt på allt. Hon har levt ett så självutplånande liv i skuggan av sin man att jag verkligen hoppas att hon kan skämma bort sig själv lite på gamla dar. Hennes gåva och arv till oss är hennes tid som hon nu så generöst skämmer bort oss och sina barnbarn med.

Efter en lång arvstvist efter min sambo kommer jag att avstå från alla eventuella arv i framtiden. Så nej har inga planer.

Jag har inget arv att vänta på mer än att jag sagt till mina föräldrar att jag vill ha den antika (icke värdefulla) väggklockan samt att jag vet att jag får mammas smycken. Resten av prylarna delar jag och min bror på. Det finns inga pengar att ärva.

Min mormor har portionerat ut delar av sitt arv till oss barnbarn och när hon dör finns bara hennes saker kvar som två mostrar och mamma ska dela på.

Jag har lite olika versioner om hur jag ser på min framtid. Antingen lever jag på lite som jag gör nu, ett hyfsat bra liv ekonomiskt sätt, bor kvar smått och trångt men i bra område, har kvar hyfsade bilar och kämpar på med arbetstid/lön/tid med familjen. Detta om arvet dröjer/uteblir. Tillgångarna är då ca 1,5milj.

Alternativ 2 är att jag får en summa om ca 2-3milj, kan köpa större hus men sen fortsätta vara hyfsat sparsam. Vara lite mer frikostig med att gå ner i arbetstid och kan köp lite nyare bilar än tidigare.

Alternativ 3, att jag får ett ganska fett arv på 5-7milj, kan köp tomt och bygga nytt hus, köpa husbil, gå ner rejält i arbetstid så länge barnen är små, köpa ännu nyare-, snyggare- och praktiserar bilar, lite mer kostsamma aktiviteter och semestrar.

Troligt är att alternativ 2-3 äger rum inom 3år, med löfte från min mor att vidarebefordra del av sitt arv från sin stenrike avlidna förälder till oss barn medan vi förmodligen har som störst behov av dem i våra liv. Men med pengar i en släkt följer bråk. Så bodelningen tar tid och överklagas av andra mer avlägsna släktingar (särkullbarn till förälderns fortfarande levande partner). Så jag räknar inte med något, tänker att jag fortsätter som jag gör, men drömmer då och då om en potentiell annan möjlig framtid.

Jag fick för ett tag sen ta över ansvaret för att hjälpa mina föräldrar hantera sin ekonomi. Mamma vågar sig inte på datorer och pappa har nyligen i sjuknat 8 en demenssjukdom. Oväntat nog fanns där betydligt mer pengar än jag hade trott. Mamma är sjukpensionär sen många år och min pappa gick i pension tidigt för att få några lediga år med min mor som mot alla odds har överlevt i ytterligare 10 år tack vare stora medicinska framsteg.

De sålde huset billigt till min brorson för 7-8 år sen och redan då fick vi alla en peng, så min tanke har varit att de inte har speciellt mycket kapital. Skulle de gå bort idag så skulle det handla om ca 100 000 kr vardera till oss barn, om det inte finns någon pensionsförsäkring med utbetalning till efterlevande jag inte känner till än. Men, nej, jag hoppas att mina föräldrar istället nyttjar pengarna till att få guldkant.