Inlägg från: Anonym (Johan) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Johan)

    Ändra sitt liv genom mindset. Varför gör inte alla det?

    Anonym (Blåval) skrev 2020-08-08 12:26:02 följande:

    Om det var så att alla val man gjorde endast hade två alternativ, A eller B, och man på förväg visste utgången vid dessa val, och om man aldrig någonsin påverkades av val som ANDRA gör, så hade det såklart funkat till 100%.

    Men så är det ju inte. Visst kan man försöka lura sig själv och ALLTID tänka positivt, glaset är alltid halvfullt, allt som glimmar är guld och det är bara att ta nya tag om det inte gick som man ville.

    Men. En människa är väl mer än bara glädje? Hur ska man veta att man är lycklig om man inte någon gång varit olycklig? Hur ska man veta när man är som gladast om man aldrig ska vara ledsen?

    Ibland är det faktiskt jävligt skönt att gråta i tre timmar. Krypa ner under en filt och tycka synd om sig själv. Ibland är det jävligt skönt att se allt nattsvart och veta att nu kan det bara bli bättre.

    Vem orkar vara på topp jämt? Vem vill ens det? Vem vill alltid göra rätt val? Vem vill se sig själv som perfekt? Varför vill man inte känna alla känslor?

    Och framförallt: vi alla påverkas ju av varandra, den som inte gör det är en helt egen ö utan empati att kunna föreställa sig att gå i någon annans skor.

    Och den dagen man inte kan se att vi alla är olika, med olika stora fötter och olika bördor att bära, vem är man ens den dagen?

    Är man då den människa man vill vara?

    Visst kan jag påverka en hel del saker i mitt liv. Men det finns precis lika mycket som jag INTE kan påverka. Och det är okej det med. Det är ju livet.


    Bästa inlägget i tråden. 

    Min farmor från Tornedalen sa alltid "Det är dom som är glada jämt som är dom mest olyckliga" eller "Folk som är konstant positiva kan man inte lita på för dom är det något fel i huvudet på", "Man behöver dom dåliga dagarna för att uppskatta dom bra", "Om man aldrig får gnälla lite så fastnar det på insidan och till slut blir det en svart gegga av alltihop". 
  • Anonym (Johan)
    Anonym (f) skrev 2020-08-08 13:07:03 följande:
    Haha, den var bra. 
    Den är mycket bra. Jag tycker den stämmer lite, när jag träffat folk som är sådär sjukt superpositiva och ser allt i ett glimmer och liksom notoriskt ska vända minsta gnäll från någon annan till något bra "men tänk såhär istället, då blir det ju plötsligt toppen!" också är dom som verkar dölja något, att dom håller uppe en fasad som man aldrig kommer kunna tränga igenom, det är jättesvårt att prata om "seriösa" eller "allvarliga" saker med såna personer eller att bara lära känna dom på djupet, det blir liksom alltid ytligt och tumme upp och klyschor som rapas fram, det finns olika sätt att säga t.ex. "du kan om du vill, jag tror på dig!", antingen finns det mening och allvar bakom eller så är det bara ett tomt uttryck man slänger sig med. Svårt att förklara, men upplever ofta överpositiva personer som ytliga och fake, och lite innehållslösa. Att gnälla om något, ha en dålig dag eller berätta om något jobbigt som man går och funderar på är ju att öppna upp sig själv för andra och visa sig svag, det kan liksom fungera relationsstärkande.

    Anekdotisk bevisföring men ändå. Har väl ärvt farmors instinkt att försöka hålla såna happyhappy-personer på armlängds avstånd. 
  • Anonym (Johan)
    Anonym (Mindset) skrev 2020-08-08 21:50:59 följande:
    Eller så har alla positiva personer inte känt för att bjuda in dig innanför skalet för du inte vart värd det. Sådana personer med ditt mindset som verkar vara väldigt mycket motsatt är sådana människor i alla fall jag håller på armlängds avstånd.

    Jag omringar mig med likasinnade och öppnar upp mig om både bra och dåliga saker i mitt liv till dom som jag litar på.
    Nja, så är det inte riktigt eftersom jag inte brukar vara ensam om att vara skeptisk till dom där superpositiva "allt är alltid bra, inget är någonsin dåligt"-människorna. Fler än jag känner att något är fejk och att det är mycket yta och fasad som ska upprätthållas. 
  • Anonym (Johan)
    Anonym (Mindset) skrev 2020-08-08 21:47:02 följande:
    Vilka helt bedrövliga kommentarer. Det visar ju bara på noll förståelse. Även positiva människor har dåliga dagar och har olika känslor. Men dessa människor väljer att ta sig framåt i livet istället för att älta.

    Och självklart behöver man ha dåliga dagar ibland. Det är oundvikligt. Men bara för att man väljer att vara positiv till livet betyder inte det att man har något fel i huvudet.
    Det verkade vara en öm tå, min gamla farmors åsikter. Jag kan förstå att man kan uppfatta det på fel sätt om man inte är från Tornedalen. Det finns liksom inbäddat i kulturen, en skvätt av det finska vemodet från andra sidan älven. Att man ska våga vara en stund i vemodet utan att vara rädd, och att det finns något vackert i det som är sorgligt. Det betyder inte att alla i Tornedalen går runt och är deprimerade utan handlar mer om att acceptera att livet inte är någon dans på rosor, man får jobba på och ta det för vad det är, skit händer som du inte kan påverka och det är en naturlig del av livet. Fan min farmor är en av dom mest levnadsglada tanterna jag känner, men hon är väl införstådd med att det inte alltid är kul detta livet och då måste man få vara sorgsen också, eller arg. 

    Och det min farmor menar när hon säger att det är något fel i huvudet på folk som är positiva jämt är att människor som aldrig tillåter sig känna dåliga saker, vara ledsna, gråta, gnälla; dom trycker ner allt det negativa, låtsas som att det inte finns, tills det inte finns mer plats kvar i själen och då slår det till slut slint. 
  • Anonym (Johan)
    FuckGoggleAskMe skrev 2020-08-08 23:20:07 följande:
    Vackert och vist!
    Det tycker jag med! Och jag försöker leva efter lite samma devis. 
  • Anonym (Johan)
    Anonym (Mindset) skrev 2020-08-08 23:40:58 följande:
    Och dessa positiva människor som jag sa kanske inte öppnar upp till människor som tänker som du. Så oavsett om ni är fler som tänker så betyder inte det att det är så. Men som jag sa jag öppnar upp till människor utan problem och jag är positiv mer eller mindre jämt men jag skulle aldrig öppna upp mig till någon som resonerar som du
    Det handlar inte bara om att öppna upp sig. Om någon har en dålig dag och bara behöver få kräkas ur sig lite, vet du hur extremt störigt det är med en sån där superpositiv människa i närheten som ska försöka se det fantastiska i allt eller "men nu ska vi inte tänka så, berätta om allt bra istället, livet är underbart och solen skiner".

    Ibland vill man bara höra från någon annan; "ja, fyfan, livet suger" och så dricker man kaffe och så är det bra med det och livet går vidare. 

    Vi kan väl vara överens om att du och jag antagligen aldrig hade umgåtts. Du hade gått mig på nerverna med ditt "mindset"-tjat och "alla har ett val" och du hade antagligen tyckt att jag var en bitter norrlänning för att jag inte har problem med att säga att allt är åt helvete om det känns som att allt är åt helvete. 
Svar på tråden Ändra sitt liv genom mindset. Varför gör inte alla det?