Forum Allmän debatt - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Ändra sitt liv genom mindset. Varför gör inte alla det?

    Tis 4 aug 22:31 Läst 0 gånger Totalt 212 svar
    Anonym (Minds­et)
    Visa endast
    Tis 4 aug 22:31 -5 +2

    Jag fick upp ögonen för mindset för länge sedan, redan i slutet på tonåren och insåg då att bara jag har ansvar för mitt eget liv. Jag träffar så många människor som påstår att dom inte kan, att dom inte är smarta och som väljer att leva ett tragiskt liv. Varför kan inte detta med mindset komma ur mer i samhället. Intelligens är något man kan jobba upp. Hur man reagerar på saker ligger helt och hållet hos en själv. Varför orkar folk lägga så mycket fokus på att må dåligt och inte göra något åt det och sen skylla på att allt händer dom.

    Hur man reagerar bestämmer man själv. Vilket liv du har det är också ditt val.

    Varför väljer inte människor lycka? Byt jobb om du är missnöjd, utbilda dig om du vill, byt partner om du inte är nöjd. Välj att göra saker som gör dig lycklig.

  • Anonym (Minds­et) Trådstartaren
    Visa endast
    Tor 6 aug 21:52 #91
    Anonym (Elin) skrev 2020-08-06 21:22:07 följande:

    Ja, det du skriver i det första stycket har jag hört många gånger. Det är sånt som jag funderar en del kring. Man måste acceptera att man kommer att göra en massa småval i livet som inte är helt genomtänkta och som kan upplevas "fel" i efterhand. Och det var väl bland annat det jag var ute och for efter. Hur ts tänker kring det med tanke på att en av de viktiga byggstenarna i hennes "filosofi" verkar vara att man alltid har ett val.

    Jag tycker sånt här är jätteintressant. Intressant vad andra har för "filosofier" och hur det tacklar sina liv.


    Jag är beredd att hålla med kun i det. Just det där med vad som är rätt val vet man inte på en gång men att det i alla fall för mig är viktigt att reflektera över det.
  • Anonym (Minds­et) Trådstartaren
    Visa endast
    Tor 6 aug 21:54 #92
    Anonym (Kun) skrev 2020-08-06 21:22:41 följande:

    Tack och tack för kul tråd! Detta är snart 15 år sedan och jag är helt frisk från ätstörningar nu, och det var ändå något som plågade mig i nästan 20 år! Det största hjälpmedlet var nog att inte definieras av diagnosen, som du också nämnde i ett tidigare inlägg.


    Vad skönt att höra. Och om man är medveten och inte låter det definiera en kommer man säkerligen framåt lättare.

    Allt gott till dig
  • Anonym (Minds­et) Trådstartaren
    Visa endast
    Tor 6 aug 21:59 #93
    lövet2 skrev 2020-08-06 21:26:30 följande:

    "skylla all sin olycka på andra personer eller omständigheter"? Lite okänsligt formulerat.

    Om Agdas man dör i en bilolycka och hon är olycklig för det, ser du det som att hon har valt att vara olycklig? När sedan försäkringskassan vägrar att godkänna en månads sjukskrivning i samband med dödsfallet, så hon tappar inkomsten den månaden, då kanske hon känner sig lite bitter och illa behandlad. Ser du det som att hon skyller i från sig då? Hon har själv valt att bli bitter?

    Du skrev att i den akuta sorgen, så är det OK att vara olycklig. Sedan ska man resa sig och välja lyckan. Nå, livet blir inte alltid som man tänkt sig. Efter den akuta sorgen, så är det vanligt att bli sjuk. Många kroniska sjukdomar kan utlösas av just sorg. Den som då blir jättesjuk mitt i sorgen har också lite svårt att välja tacksamhet och lycka. Sjukdom betyder Försäkringskassan och ekonomiska bekymmer. När ska man ställa sig upp och vägra vara olycklig? När ska man välja tacksamhet och lycka? När maken dör, när man får MS eller cancer, när ens far dör strax efter, när man blir uppsagd pga arbetsbrist, när facket krånglar med A-kassan eller när ens barn får en anafylaktisk chock? När?

    Det är inte så att olyckor fördelas rättvist mellan människor, så alla får två var. En del klarar sig ganska bra, medan andra blir överösta av olyckor i åratal.


    Jag säger inte att alla måste resa sig på en gång. Ibland behöver man ju tid. Och små steg. Allt sker inte från en dag till en annan. Små steg.
  • Anonym (Elin)
    Visa endast
    Tor 6 aug 22:05 #94
    Anonym (Mindset) skrev 2020-08-06 21:52:08 följande:

    Jag är beredd att hålla med kun i det. Just det där med vad som är rätt val vet man inte på en gång men att det i alla fall för mig är viktigt att reflektera över det.


    Ja. I praktiken är det ju ganska givet att man i väldigt många sammanhang inte kan veta säkert vad som är rätt val. Och att man dessutom gör en massa "val" utan att tänka på att man gör det.

    Så jag var nyfiken på hur du hanterar den delen av livet i relation till det som du skrev om att man "alltid har ett val". När nån säger så tänker jag att man antyder att personen borde haft vett att göra ett annat val och "får skylla sig själv". Men vi alla gör ju en massa val som inte är perfekta hela tiden. Du kanske inte alls menar så, men det vore intressant att få veta lite mer om vad du menar.

    Du behöver ju förstås inte berätta om hur du resonerar och hur det fungerar praktsikt, men efterso du startar en tråd som handlar om att du inte förstår att inte fler gör som du borde du väl tycka att det är roligt att dela med dig av dina tankar? Jag känner inte att du vill berätta så mycket.

    Det handlar ju inte om att du ska säga hur jag ska göra, jag har redan mitt eget förhållningssätt till livet, men jag är nyfiken på ditt. Vad detta som du kallar "mindset" och tycker är så bra innebär rent konkret.
  • Anonym (Mom)
    Visa endast
    Lör 8 aug 01:43 #95
    Anonym (Elin) skrev 2020-08-06 22:05:15 följande:
    Ja. I praktiken är det ju ganska givet att man i väldigt många sammanhang inte kan veta säkert vad som är rätt val. Och att man dessutom gör en massa "val" utan att tänka på att man gör det.

    Så jag var nyfiken på hur du hanterar den delen av livet i relation till det som du skrev om att man "alltid har ett val". När nån säger så tänker jag att man antyder att personen borde haft vett att göra ett annat val och "får skylla sig själv". Men vi alla gör ju en massa val som inte är perfekta hela tiden. Du kanske inte alls menar så, men det vore intressant att få veta lite mer om vad du menar.

    Du behöver ju förstås inte berätta om hur du resonerar och hur det fungerar praktsikt, men efterso du startar en tråd som handlar om att du inte förstår att inte fler gör som du borde du väl tycka att det är roligt att dela med dig av dina tankar? Jag känner inte att du vill berätta så mycket.

    Det handlar ju inte om att du ska säga hur jag ska göra, jag har redan mitt eget förhållningssätt till livet, men jag är nyfiken på ditt. Vad detta som du kallar "mindset" och tycker är så bra innebär rent konkret.
    Men herrejösses människa. Varför vill du omyndigförklara kvinnor?
    För det är faktiskt vad du gör när du lägger ansvaret för ditt mående på andra att veta intuitivt.

    Tycker du illa om något så är det du som ska säger ifrån. Du verkar vara vuxen? Ta då ditt normala vuxenansvar man kan förvänta sig från alla normalfungerande människor.
  • Anonym (Elin)
    Visa endast
    Lör 8 aug 05:30 #96
    Anonym (Mom) skrev 2020-08-08 01:43:49 följande:

    Men herrejösses människa. Varför vill du omyndigförklara kvinnor?

    För det är faktiskt vad du gör när du lägger ansvaret för ditt mående på andra att veta intuitivt.

    Tycker du illa om något så är det du som ska säger ifrån. Du verkar vara vuxen? Ta då ditt normala vuxenansvar man kan förvänta sig från alla normalfungerande människor.


    Har jag lagt ansvaret på mit mående på andra?

    Jag har väl inte diskuterat mitt mående? Jag är nyfiken på ts livsfolosofi för att jag tycker att det är ett intressant ämne.

    De flesta i tråden tycks ju ha tolkat ts som att hon menar att folk som lever i svårigheter får skylla sig själva och jag tycker att det skulle vara intressant att hlra hur ts resonerar kring det utifrån vad hon skriver om val (både att man väljer sitt liv, samtidigt som hon håller med om att man i många situationer inte alltid i förväg kan veta vad som är rätt val).

    Vad är det jag tycker illa om? Jag förstår inte alls hur du tolkar mina inlägg.

    Jag förstår inte hur jag omyndigförklarar kvinnor genom att vara nyfiken på ts livsfilosofi som hen startar en tråd om, där hen uppmanar andra att anamma den samma?

    Jag har inga problem med min egen livsdilosofi. Jag är som du skriver mer än vuxen och har haft tid på mig att fundera igenom livet och kommit fram till vad som är rätt för mig. Jag tar definitivt ansvar för mitt liv, men det innebär väl inte att man inte kan vara nyfiken på hur andra tänker, tycker och gör? Det berikar bara livet tycker jag.

    Däremot hade jag missat inlägg 90 när jag skrev det du citerade. Men det hade ändå varit roligt att höra mer på djupet. Men ber om ursäkt om jag varit för påstridig, det var inte min mening, men jag kan hålla med om att jag kanske var det, när det var uppenbart att jag inte fick gensvar på mina funderingar borde jag lagt ned det försöket till samtal

    Jag var som sagt bara nyfiken. Och det handlar som sagt inte om råd för mitt eget liv. Men ts är ju ganska kaxig där hen påstår att folk väljer att leva tragiska liv. Jag tycker inte att det är ett dugg konstigt att be ts om förklaringar då. Jag tycker att om man för fram ett sådant budksap är det också intressant att få höra mer om det, vad det faktiskt innebär.

    Men det finns väl kanske andra forum som passar bättre för filosofiska diskussioner.
  • Anonym (f)
    Visa endast
    Lör 8 aug 11:51 #97 +1
    Anonym (Mindset) skrev 2020-08-06 21:59:50 följande:
    Jag säger inte att alla måste resa sig på en gång. Ibland behöver man ju tid. Och små steg. Allt sker inte från en dag till en annan. Små steg.
    Men då måste du också inse att det som är små steg för någon kanske du uppfattar som ältande eller att man väljer att må dåligt. 

    Jag utsattes för ett mordförsök när jag var liten, bland annat. Det har tagit hela mitt liv att försöka bearbeta det, då jag skadades så gravt av händelsen. Många av mina livsval har färgats av den händelsen på ett helt omedvetet plan. 

    Mina steg kanske har varit att klara av att gå utomhus en dag utan att få panik. Alla har olika steg, och kanske inte ens tar sig ända fram.
  • Anonym (Blåva­l)
    Visa endast
    Lör 8 aug 12:26 #98 +1

    Om det var så att alla val man gjorde endast hade två alternativ, A eller B, och man på förväg visste utgången vid dessa val, och om man aldrig någonsin påverkades av val som ANDRA gör, så hade det såklart funkat till 100%.

    Men så är det ju inte. Visst kan man försöka lura sig själv och ALLTID tänka positivt, glaset är alltid halvfullt, allt som glimmar är guld och det är bara att ta nya tag om det inte gick som man ville.

    Men. En människa är väl mer än bara glädje? Hur ska man veta att man är lycklig om man inte någon gång varit olycklig? Hur ska man veta när man är som gladast om man aldrig ska vara ledsen?

    Ibland är det faktiskt jävligt skönt att gråta i tre timmar. Krypa ner under en filt och tycka synd om sig själv. Ibland är det jävligt skönt att se allt nattsvart och veta att nu kan det bara bli bättre.

    Vem orkar vara på topp jämt? Vem vill ens det? Vem vill alltid göra rätt val? Vem vill se sig själv som perfekt? Varför vill man inte känna alla känslor?

    Och framförallt: vi alla påverkas ju av varandra, den som inte gör det är en helt egen ö utan empati att kunna föreställa sig att gå i någon annans skor.

    Och den dagen man inte kan se att vi alla är olika, med olika stora fötter och olika bördor att bära, vem är man ens den dagen?

    Är man då den människa man vill vara?

    Visst kan jag påverka en hel del saker i mitt liv. Men det finns precis lika mycket som jag INTE kan påverka. Och det är okej det med. Det är ju livet.

  • Anonym (Johan­)
    Visa endast
    Lör 8 aug 13:04 #99
    Anonym (Blåval) skrev 2020-08-08 12:26:02 följande:

    Om det var så att alla val man gjorde endast hade två alternativ, A eller B, och man på förväg visste utgången vid dessa val, och om man aldrig någonsin påverkades av val som ANDRA gör, så hade det såklart funkat till 100%.

    Men så är det ju inte. Visst kan man försöka lura sig själv och ALLTID tänka positivt, glaset är alltid halvfullt, allt som glimmar är guld och det är bara att ta nya tag om det inte gick som man ville.

    Men. En människa är väl mer än bara glädje? Hur ska man veta att man är lycklig om man inte någon gång varit olycklig? Hur ska man veta när man är som gladast om man aldrig ska vara ledsen?

    Ibland är det faktiskt jävligt skönt att gråta i tre timmar. Krypa ner under en filt och tycka synd om sig själv. Ibland är det jävligt skönt att se allt nattsvart och veta att nu kan det bara bli bättre.

    Vem orkar vara på topp jämt? Vem vill ens det? Vem vill alltid göra rätt val? Vem vill se sig själv som perfekt? Varför vill man inte känna alla känslor?

    Och framförallt: vi alla påverkas ju av varandra, den som inte gör det är en helt egen ö utan empati att kunna föreställa sig att gå i någon annans skor.

    Och den dagen man inte kan se att vi alla är olika, med olika stora fötter och olika bördor att bära, vem är man ens den dagen?

    Är man då den människa man vill vara?

    Visst kan jag påverka en hel del saker i mitt liv. Men det finns precis lika mycket som jag INTE kan påverka. Och det är okej det med. Det är ju livet.


    Bästa inlägget i tråden. 

    Min farmor från Tornedalen sa alltid "Det är dom som är glada jämt som är dom mest olyckliga" eller "Folk som är konstant positiva kan man inte lita på för dom är det något fel i huvudet på", "Man behöver dom dåliga dagarna för att uppskatta dom bra", "Om man aldrig får gnälla lite så fastnar det på insidan och till slut blir det en svart gegga av alltihop". 
  • Anonym (f)
    Visa endast
    Lör 8 aug 13:07 #100
    Anonym (Johan) skrev 2020-08-08 13:04:29 följande:
    Bästa inlägget i tråden. 

    Min farmor från Tornedalen sa alltid "Det är dom som är glada jämt som är dom mest olyckliga" eller "Folk som är konstant positiva kan man inte lita på för dom är det något fel i huvudet på", "Man behöver dom dåliga dagarna för att uppskatta dom bra", "Om man aldrig får gnälla lite så fastnar det på insidan och till slut blir det en svart gegga av alltihop". 
    Haha, den var bra. 
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll