Forum Allmän debatt - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Ändra sitt liv genom mindset. Varför gör inte alla det?

    Tis 4 aug 22:31 Läst 0 gånger Totalt 212 svar
    Anonym (Minds­et)
    Visa endast
    Tis 4 aug 22:31 -5 +2

    Jag fick upp ögonen för mindset för länge sedan, redan i slutet på tonåren och insåg då att bara jag har ansvar för mitt eget liv. Jag träffar så många människor som påstår att dom inte kan, att dom inte är smarta och som väljer att leva ett tragiskt liv. Varför kan inte detta med mindset komma ur mer i samhället. Intelligens är något man kan jobba upp. Hur man reagerar på saker ligger helt och hållet hos en själv. Varför orkar folk lägga så mycket fokus på att må dåligt och inte göra något åt det och sen skylla på att allt händer dom.

    Hur man reagerar bestämmer man själv. Vilket liv du har det är också ditt val.

    Varför väljer inte människor lycka? Byt jobb om du är missnöjd, utbilda dig om du vill, byt partner om du inte är nöjd. Välj att göra saker som gör dig lycklig.

  • Anonym (Johan­)
    Visa endast
    Lör 8 aug 13:24 #101 +1
    Anonym (f) skrev 2020-08-08 13:07:03 följande:
    Haha, den var bra. 
    Den är mycket bra. Jag tycker den stämmer lite, när jag träffat folk som är sådär sjukt superpositiva och ser allt i ett glimmer och liksom notoriskt ska vända minsta gnäll från någon annan till något bra "men tänk såhär istället, då blir det ju plötsligt toppen!" också är dom som verkar dölja något, att dom håller uppe en fasad som man aldrig kommer kunna tränga igenom, det är jättesvårt att prata om "seriösa" eller "allvarliga" saker med såna personer eller att bara lära känna dom på djupet, det blir liksom alltid ytligt och tumme upp och klyschor som rapas fram, det finns olika sätt att säga t.ex. "du kan om du vill, jag tror på dig!", antingen finns det mening och allvar bakom eller så är det bara ett tomt uttryck man slänger sig med. Svårt att förklara, men upplever ofta överpositiva personer som ytliga och fake, och lite innehållslösa. Att gnälla om något, ha en dålig dag eller berätta om något jobbigt som man går och funderar på är ju att öppna upp sig själv för andra och visa sig svag, det kan liksom fungera relationsstärkande.

    Anekdotisk bevisföring men ändå. Har väl ärvt farmors instinkt att försöka hålla såna happyhappy-personer på armlängds avstånd. 
  • Anonym (MM)
    Visa endast
    Lör 8 aug 13:29 #102
    Anonym (Mindset) skrev 2020-08-04 22:31:13 följande:

    Varför väljer inte människor lycka? Byt jobb om du är missnöjd, utbilda dig om du vill, byt partner om du inte är nöjd. Välj att göra saker som gör dig lycklig.


    Men rör sig inte mindset om kortsiktig egoism, alternativt flykt eller självbedrägeri?


  • Anonym (Minds­et) Trådstartaren
    Visa endast
    Lör 8 aug 21:44 #103
    Anonym (Blåval) skrev 2020-08-08 12:26:02 följande:

    Om det var så att alla val man gjorde endast hade två alternativ, A eller B, och man på förväg visste utgången vid dessa val, och om man aldrig någonsin påverkades av val som ANDRA gör, så hade det såklart funkat till 100%.

    Men så är det ju inte. Visst kan man försöka lura sig själv och ALLTID tänka positivt, glaset är alltid halvfullt, allt som glimmar är guld och det är bara att ta nya tag om det inte gick som man ville.

    Men. En människa är väl mer än bara glädje? Hur ska man veta att man är lycklig om man inte någon gång varit olycklig? Hur ska man veta när man är som gladast om man aldrig ska vara ledsen?

    Ibland är det faktiskt jävligt skönt att gråta i tre timmar. Krypa ner under en filt och tycka synd om sig själv. Ibland är det jävligt skönt att se allt nattsvart och veta att nu kan det bara bli bättre.

    Vem orkar vara på topp jämt? Vem vill ens det? Vem vill alltid göra rätt val? Vem vill se sig själv som perfekt? Varför vill man inte känna alla känslor?

    Och framförallt: vi alla påverkas ju av varandra, den som inte gör det är en helt egen ö utan empati att kunna föreställa sig att gå i någon annans skor.

    Och den dagen man inte kan se att vi alla är olika, med olika stora fötter och olika bördor att bära, vem är man ens den dagen?

    Är man då den människa man vill vara?

    Visst kan jag påverka en hel del saker i mitt liv. Men det finns precis lika mycket som jag INTE kan påverka. Och det är okej det med. Det är ju livet.


    Jag säger inte att man inte får ha tillfällen där man gråter 3 timmar. Det har jag också. Jag tycker också att saker är jobbiga ibland. Jag är inte på topp jämt. Men det jag menar är att man bör välja att ta sig framåt och på något sätt försöka och inte låta dom där 3 timmarna bli 3 år av att bara tycka synd om sig själv.
  • Anonym (Minds­et) Trådstartaren
    Visa endast
    Lör 8 aug 21:47 #104 -1
    Anonym (Johan) skrev 2020-08-08 13:04:29 följande:

    Bästa inlägget i tråden. 

    Min farmor från Tornedalen sa alltid "Det är dom som är glada jämt som är dom mest olyckliga" eller "Folk som är konstant positiva kan man inte lita på för dom är det något fel i huvudet på", "Man behöver dom dåliga dagarna för att uppskatta dom bra", "Om man aldrig får gnälla lite så fastnar det på insidan och till slut blir det en svart gegga av alltihop". 


    Vilka helt bedrövliga kommentarer. Det visar ju bara på noll förståelse. Även positiva människor har dåliga dagar och har olika känslor. Men dessa människor väljer att ta sig framåt i livet istället för att älta.

    Och självklart behöver man ha dåliga dagar ibland. Det är oundvikligt. Men bara för att man väljer att vara positiv till livet betyder inte det att man har något fel i huvudet.
  • Anonym (Minds­et) Trådstartaren
    Visa endast
    Lör 8 aug 21:50 #105 -1
    Anonym (Johan) skrev 2020-08-08 13:24:19 följande:

    Den är mycket bra. Jag tycker den stämmer lite, när jag träffat folk som är sådär sjukt superpositiva och ser allt i ett glimmer och liksom notoriskt ska vända minsta gnäll från någon annan till något bra "men tänk såhär istället, då blir det ju plötsligt toppen!" också är dom som verkar dölja något, att dom håller uppe en fasad som man aldrig kommer kunna tränga igenom, det är jättesvårt att prata om "seriösa" eller "allvarliga" saker med såna personer eller att bara lära känna dom på djupet, det blir liksom alltid ytligt och tumme upp och klyschor som rapas fram, det finns olika sätt att säga t.ex. "du kan om du vill, jag tror på dig!", antingen finns det mening och allvar bakom eller så är det bara ett tomt uttryck man slänger sig med. Svårt att förklara, men upplever ofta överpositiva personer som ytliga och fake, och lite innehållslösa. Att gnälla om något, ha en dålig dag eller berätta om något jobbigt som man går och funderar på är ju att öppna upp sig själv för andra och visa sig svag, det kan liksom fungera relationsstärkande.

    Anekdotisk bevisföring men ändå. Har väl ärvt farmors instinkt att försöka hålla såna happyhappy-personer på armlängds avstånd. 


    Eller så har alla positiva personer inte känt för att bjuda in dig innanför skalet för du inte vart värd det. Sådana personer med ditt mindset som verkar vara väldigt mycket motsatt är sådana människor i alla fall jag håller på armlängds avstånd.

    Jag omringar mig med likasinnade och öppnar upp mig om både bra och dåliga saker i mitt liv till dom som jag litar på.
  • Anonym (Elin)
    Visa endast
    Lör 8 aug 21:56 #106
    Anonym (Mindset) skrev 2020-08-08 21:44:18 följande:

    Jag säger inte att man inte får ha tillfällen där man gråter 3 timmar. Det har jag också. Jag tycker också att saker är jobbiga ibland. Jag är inte på topp jämt. Men det jag menar är att man bör välja att ta sig framåt och på något sätt försöka och inte låta dom där 3 timmarna bli 3 år av att bara tycka synd om sig själv.


    Jag förstår inte riktigt. Det måste väl vara väldigt ovanligt med personer som endast tycker synd om sig själva i tre år? De flesta människor arbetar väl framåt på något sätt? Är det det som är ditt normalläge som du utgår från? Att människor generellt inte gör något annat än tycka aynd om sig själv år ut och år in? Och det är det du vill motverka? Vartkommer i så fall den bilden ifrån? Jag känner inte alls igen min omgivning i den bilden.
  • Anonym (Minds­et) Trådstartaren
    Visa endast
    Lör 8 aug 21:56 #107
    Anonym (MM) skrev 2020-08-08 13:29:07 följande:

    Men rör sig inte mindset om kortsiktig egoism, alternativt flykt eller självbedrägeri?


    Mindset tolkas säkert olika av olika människor men för mig har det varit att gå igenom alla känslor från mina bra och dåliga delar i livet och bearbetat detta och sedan lämna det bakom mig och gått vidare och helt enkelt acceptera det för vad det är och inse att det är inget jag kan ändra på och inget som jag tänker låta definiera mig eller min framtid.

    Därför har jag valt en mer positiv inställning till livet. Jag kan också bli sur eller förbannade eller ledsen och alla sådana känslor också. MEN jag låter inte det ta över. Och efter många år med denna inställning så reagerar jag inte på små saker. Om jag skulle drabbas av sjukdom eller dödsfall eller liknande skulle det självklart slå hårt på mig också. Men mindre saker till exempel som kanske gjorde mig arg eller irriterad förr rör mig inte ryggen nu. Jag märker inte ens av det. Sen har alla personer oavsett vilket mindset man har olika problem i livet som man måste ta itu med. Men hur man sen väljer att ta itu med problem är nog det som skiljer oss mest åt.
  • Anonym (Minds­et) Trådstartaren
    Visa endast
    Lör 8 aug 21:59 #108
    Anonym (Elin) skrev 2020-08-08 21:56:00 följande:

    Jag förstår inte riktigt. Det måste väl vara väldigt ovanligt med personer som endast tycker synd om sig själva i tre år? De flesta människor arbetar väl framåt på något sätt? Är det det som är ditt normalläge som du utgår från? Att människor generellt inte gör något annat än tycka aynd om sig själv år ut och år in? Och det är det du vill motverka? Vartkommer i så fall den bilden ifrån? Jag känner inte alls igen min omgivning i den bilden.


    Inte så exakt kanske men att många människor går runt i ett liv med en partner dom inte trivs med och ett jobb dom hatar och bara skyller på omständigheterna istället för att ta ansvar och göra något åt det. Använder ursäkter som "jag är inte smart nog för att plugga" eller liknande. Det är mest det som stör mig.
  • Anonym (Johan­)
    Visa endast
    Lör 8 aug 22:11 #109 +1
    Anonym (Mindset) skrev 2020-08-08 21:50:59 följande:
    Eller så har alla positiva personer inte känt för att bjuda in dig innanför skalet för du inte vart värd det. Sådana personer med ditt mindset som verkar vara väldigt mycket motsatt är sådana människor i alla fall jag håller på armlängds avstånd.

    Jag omringar mig med likasinnade och öppnar upp mig om både bra och dåliga saker i mitt liv till dom som jag litar på.
    Nja, så är det inte riktigt eftersom jag inte brukar vara ensam om att vara skeptisk till dom där superpositiva "allt är alltid bra, inget är någonsin dåligt"-människorna. Fler än jag känner att något är fejk och att det är mycket yta och fasad som ska upprätthållas. 
  • Anonym (Elin)
    Visa endast
    Lör 8 aug 22:12 #110
    Anonym (Mindset) skrev 2020-08-08 21:59:33 följande:

    Inte så exakt kanske men att många människor går runt i ett liv med en partner dom inte trivs med och ett jobb dom hatar och bara skyller på omständigheterna istället för att ta ansvar och göra något åt det. Använder ursäkter som "jag är inte smart nog för att plugga" eller liknande. Det är mest det som stör mig.


    Ok, det kan jag förstå. Men ibland kan ju annat ligga bakom. Den som säger att den inte är tillräckligt smart för att plugga kanske är i behov av extra bekräftelse för att komma vidare eller så vill hen egentligen inte plugga vidare men känner att det inte är accepterat och hittar på en ursäkt. Eller så har personen väldigt låg självkänlsa och behöver mer tid för att kunna ta ett sådanr beslut. Eller så har hen dåliga erfarenheter av studier och vet att det finns en stor risk att inte klara det. Eller så är det inte ett rimligt val av ekonomiska eller praktiska skäl , men hen vill i te diskutera det. Eller ...

    Kort sagt. Det kan finnas mängder av skäl till att en person inte gör det val som du som utomstående anser är bäst. Det kan ju faktiskt vara så att stanna vid det tråkiga jobbet egentligen är det bästa för den personen där och då och det enda den faktiskt behöver är att få klaga av sig en stund för att orka arbeta vidare utifrån sina förutsättningar. Allt är ju intr qlltid exakt så som det ser ut på ytan.

    Du höll ju tidigaee i tråden med om att det är svårt att veta om ett val är rätt eller ej och att vi gör val utifrån den kompetens och förmåga vi har där och då. Då borde det ju även gälla dessa personer. Det kanake är det du får tänka att det är dessa personer gör.

    Men jag förstår att det är frustrerande om du har många personer runt dig som alltid klagar men aldrig gör något åt det. Jag har inte någon sådan person i min omgivning men kan absolut förstå din frustration om det är vanligt i din umgängeskrets.
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll