Anonym (Mindset) skrev 2020-08-09 10:15:05 följande:
Nej jag tar inte för givet att plugga vidare är för alla. Det är ett exempel. Men att byta jobb kanske är bättre för någon annan. Oavsett menar jag att man spenderar så mycket tid på jobbet att det är viktigt att man älskar det man gör annars mår man garanterat mer dåligt.
Självklart kämpar människor framåt i livet. Detta krävs ju för att leva alls tänker jag. Men är människor villiga att jobba hårt för att uppnå sina drömmar i livet? Det är det jag tvivlar mer på. Ofta upplever jag att människor gärna tar den lättare vägen även om det inte är deras dröm.
Men att dom flesta har ett growth mindset tvivlar jag starkt på faktiskt. Om en person blir erbjuden att lägga ett lättare pussel som dom vet att dom skulle klara eller ett mycket svårare pussel som skulle kräva mycket arbete och utmaning för att lägga vilket tror du dom flesta skulle välja?
Growth mindset handlar inte om att man säger till sina barn att dom kan bli vad dom vill när dom blir stora utan snarare tvärt om. Det blir mer fixed mindset. Ett growth mindset är mer att säga till sina barn att du kan bli vad du vill bara du tränar och tränar och kämpar hårt.
Inget kommer gratis utan man måste anstränga sig för att komma framåt.
Frågar jag mina barn om man kan misslyckas så svarar dom kanske nej man misslyckad inte man lär sig ett sätt som inte fungerade.
Jag tror du har fel. Jag tror att du utgår från att alla har lika stor energi eller lika stor förmåga som du har. Detta ser väldigt olika ut. Jag har exempelvis när jag är i mina mer friska perioder, inte en förmåga att arbeta mer än 75%, helst 50%, men det blir svårt att leva på när man är ensamstående. Jag har trots detta jobbat heltid och studerat samtidigt för att kunna arbeta med mitt drömjobb istället. Jag har kandidatkursen kvar. Jag kan inte få csn.
Pga att jag arbetade så hårt så fick jag till sist en djup depression och även psykotiska symptom. Jag kommer aldrig kunna sätta så hög press på mig själv igen, för då riskerar jag att falla tillbaka in i detta. Så det blir provocerande för någon som verkligen ansträngt sig på alla möjliga sätt i livet när du skriver att inget kommer gratis och man måste anstränga sig i livet.
Har du någonsin varit i en situation när du känner att du inte kan göra mer, alla energi är helt slut och du står inför hot om vräkning, är nekad ersättning från alla instanser och får gå till kyrkan och be om mat med dina barn? Har du någonsin haft en psykisk ohälsa som gör att du bara vill dö och du hör viskningar som inte finns?
Du kan inte bara utgå från dig själv.
Det handlar inte om att inte vara mottaglig, det handlar om att du har en naiv syn som enbart utgår från dina egna förmågor. Att jag är i den situationen jag är i är INTE för jag inte kämpat och ansträngt mig, tvärtom.