Forum Känsliga rummet Allmän debatt
  • Anonym (Minds­et)
    Tue 4 Aug 2020 22:31
    6512 visningar
    212 svar
    -5 +2
    212
    6512

    Ändra sitt liv genom mindset. Varför gör inte alla det?

    Jag fick upp ögonen för mindset för länge sedan, redan i slutet på tonåren och insåg då att bara jag har ansvar för mitt eget liv. Jag träffar så många människor som påstår att dom inte kan, att dom inte är smarta och som väljer att leva ett tragiskt liv. Varför kan inte detta med mindset komma ur mer i samhället. Intelligens är något man kan jobba upp. Hur man reagerar på saker ligger helt och hållet hos en själv. Varför orkar folk lägga så mycket fokus på att må dåligt och inte göra något åt det och sen skylla på att allt händer dom.

    Hur man reagerar bestämmer man själv. Vilket liv du har det är också ditt val.

    Varför väljer inte människor lycka? Byt jobb om du är missnöjd, utbilda dig om du vill, byt partner om du inte är nöjd. Välj att göra saker som gör dig lycklig.

  • Svara i tråden
    Svar på tråden Ändra sitt liv genom mindset. Varför gör inte alla det?
  • impa07
    Tue 11 Aug 2020 05:06
    #191

    Tycker mig se en tendens i detta med att göra rätt val (grovt förenklat). Folk som kommer från stabila familjer och omständigheter väljer en mer stabil partner, en bättre utbildning osv. Helt enkelt kanske för att det är vad de känner igen och förväntas göra. Likadant med folk som haft det lite tuffare, de kanske oftare gör val som påminner om vad de är vana vid. Förmodligen omedvetet.

    Alltså att somliga har bättre förutsättningar för att göra bra val. Sen kan man självklart bli medveten med tiden och lära sig att bryta destruktiva mönster. Ingen vill göra dåliga val egentligen, men man kanske saknar insikt vid den tidpunkt då valen görs.

  • Anonym (Alla kan)
    Tue 11 Aug 2020 06:37
    #192
    Anonym (f) skrev 2020-08-10 18:03:52 följande:

    Är du dessutom medveten om att adhd och autism är genetiska funktionsvarianter, har inget att göra med föräldrarförmåga. Om neuropsykiatriska svårigheter är vanligare i familjer som har ensamföräldrar (länka gärna till en sådan studie) så tror jag snarare att barnen har ahdh för att en av föräldrarna har adhd och att föräldern har mer instabilitet i livet, pga sitt funktionshinder, inte pga att det valt fel i livet. man väljer inte diagnoser.


    Det finns gott om sådan forskning. Sök på Google scholar. Anledningen tros bero på delvis det sambandet du tar upp. Det beror till stor del på att barn med npf får väldigt olika svårigheter beroende på hur dom växer upp. I en trygg och välutbildad kärnfamilj med få syskon så är det mer sällsynt att få diagnosen npf då familjen möter barnet på ett sådant sätt att npfbenägenheten inte blir ett större problem och barnet inte behöver utredas. I en rörig, stor, lågutbildad eller otrygg familj så får barnet inte det stödet. Då blir barnets npf benägenhet svårare och barnet måste utredas.

    Föräldrarna ansvarar för att ge sina barn de bästa förutsättningarna. Som vuxen tar man över det ansvaret själv och har då eget ansvar över sitt liv.
  • Anonym (Alla kan)
    Tue 11 Aug 2020 06:47
    #193
    lövet2 skrev 2020-08-10 18:04:07 följande:

    Jag undrar lite om du ens läste inlägget du svarar på? Hur undviker man Agdas situation, dvs att hennes man dör, försäkringskassan bråkar och hon får MS (vilket jag f ö tagit ur verkligheten)? Man undviker inte den genom att ha en god utbildning, bra sparande och bra försäkringar.

    Och jo, många kroniska sjukdomar behöver en utlösande faktor. Sorg är en vanlig faktor.

    Resten av ditt inlägg verkar mest handla om att ingen råkar ut för olyckor, utan de skaffar sig sina olyckor själva. Bröt du benet? Skyll dig själv, du skulle ha tagit bättre skor! Tog din vän livet av sig? Tja, det var antagligen ditt fel. Du skulle ha varit en bättre vän!


    Man har mycket lättare att hantera eventuell ms om man inte behöver oroa sig för ekonomin och försäkringskassan. Ms är ju dessutom en sjukdom som man ofta kan hantera på olika sätt. ex genom träning så när det handlar om ms så är inställning och val av hög vikt.

    Bryter du benet så hanterar du det på olika sätt. Antingen -?stackars mig alla olyckor händer bara mig?. Eller - ? shit happens. Nu passar jag på att läsa en bok eller studera på distans.?

    Nästan alla känner förr eller senare någon som tar livet av sig. Då hanterar man det genom att gräva ner sig och tycka synd om sig själv eller så ser man till att se andra i sin omgivning. Kanske förstår man att vännens familj mår sämre? Då går man dit och ställer upp. Lagar mat, pratar mm. Då är chansen också större att andra ställer upp för en själv i framtiden.
  • Anonym (Elin)
    Tue 11 Aug 2020 07:18
    #194
    +1

    Jag måste säga att jag intr alls känner igen mig i bilden av att leva bland människor som inte kämpar framåt, som tror att allt är statiskt och oföränderligt och skyller i från sig och är passiva.

    Min bild är snarare den motsatta. Om jag ser till mina medmänniskor är jag fascinerad och imponerad av vad människor kan hantera och ändå gå vidare. Det är något jag ofta slås av, hur fantastiskt starka människor är. Jag har personer i min närhet som har varit med om så hemska saker att de inte ens är föreställningsbara för mig, ändå kämpar de vidare för sig själva och för sina nära och kära. Helt fantastiskt! Jag är snarare djupt imponerad av mina medmänniskor.

  • Anonym (Juli)
    Tue 11 Aug 2020 09:08
    #195
    +1
    Anonym (Alla kan) skrev 2020-08-11 06:47:16 följande:

    Man har mycket lättare att hantera eventuell ms om man inte behöver oroa sig för ekonomin och försäkringskassan. Ms är ju dessutom en sjukdom som man ofta kan hantera på olika sätt. ex genom träning så när det handlar om ms så är inställning och val av hög vikt.

    Bryter du benet så hanterar du det på olika sätt. Antingen -?stackars mig alla olyckor händer bara mig?. Eller - ? shit happens. Nu passar jag på att läsa en bok eller studera på distans.?

    Nästan alla känner förr eller senare någon som tar livet av sig. Då hanterar man det genom att gräva ner sig och tycka synd om sig själv eller så ser man till att se andra i sin omgivning. Kanske förstår man att vännens familj mår sämre? Då går man dit och ställer upp. Lagar mat, pratar mm. Då är chansen också större att andra ställer upp för en själv i framtiden.


    Det som jag stör mig på med den här inställningen är just tron att alla kan. Alla kan inte. Vi har sköra och mer sårbara människor också. Vi har människor med psykisk sjukdom och funktionsnedsättningar. De får det inte lättare av att dessutom skuldbeläggas för att detta vid kriser.

    Jag vet en kvinna i övre medelåldern som haft depressioner nästan ständigt i hela sitt liv. Läkarna har provat allt och hon har i vissa fall fått svåra biverkningar av behandlingarna. Personer som hon tar smällar som sjukdom, dödsfall, arbetslöshet så otroligt mycket hårdare än en gräddfilsresenär som jag. Den skuld resonemang av typen - Alla kan ta sig i kragen - ger henne är så onödig. Och så orimlig.

    Alla kan inte och det är ok.
  • Anonym (Linn)
    Tue 11 Aug 2020 09:18
    #196

    Nu skulle jag vilja bidra till tråden med nobelpristagaren Elizabeth Blackburns forskning om telomerer. Telomerer är dom byggstenar i kroppen som visar på vårt åldrande och vår hälsa. Ju längre telomerer man har i kroppen ju friskare är man och ju längre lever man. Men vad påverkar telomerernas längd? Enligt forskningen detta (ej i någon rankningsordning): 1. Vilka föräldrar man har. Dvs föräldrarnas genetiska förutsättningar samt föräldrarnas utbildningsnivå, socioekonomiska bakgrund och levnadsstandard. 2. Om ens mamma gick igenom något traumatiskt under graviditeten (stor sorg, svält, våld, flykt). Detta påverkar mer än vad man har trott tidigare! 3. Var man föds och var man växer upp, om man tex föds i ett tryggt välfärdsland och i ett tryggt bostadsområde. Att växa upp i ett otryggt bostadsområde med mycket våld påverkar negativt, mer än vad man tidigare trott. 4. Anknytningen till sina föräldrar och hur många traumatiska upplevelser man har som barn. Om ett barn upplever flera traumatiska saker i barndomen (dit räknas alkoholiserade föräldrar, våld i hemmet, övergrepp, psykisk ohälsa hos föräldrar, sorg, trauma, krig) så förkortas barnets telomerer för livet. Om ett barn upplever enbart en-två traumatiska saker i sin barndom så är barnet dock BÄTTRE rustad som vuxen än ett barn som upplevt noll traumatisk saker i sin barndom. Intressant va? 5. Livsstil. Dvs hur man väljer att forma sitt liv som vuxen med kostvanor, stresshantering, motion, sömn, socialt sammanhang, utbildningsnivå, vilket bostadsområde man väljer, vilken partner man väljer, familjebildning. Och här tenderar människor att välja om sina egna föräldrars val. 6. Viktigast av allt: MINDSET. Hur personen väljer att se på sitt liv, sina erfarenheter, sina förmågor. Detta var en jättegrej att upptäcka i Elizabeth Blackburns forskning. Hon kunde se att människor som hade en positiv grundinställning till livet TROTS enorma svårigheter och motgångar, hade en helt annan stressrespons än andra människor. Och de hade lika långa eller till och med längre telomerer än andra människor! Trots sina svårigheter i livet! Och de hade ofta jobbat medvetet med sin inställning i många år. De kände sig ofta lyckliga och tillfreds med livet, trots alla problem. Är det inte fantastiskt så säg? Om man vill fördjupa sig i detta heter boken Telomer-effekten.

  • Anonym (Juli)
    Tue 11 Aug 2020 09:25
    #197

    Och så ännu en berättelse från livet!

    Känner en kvinna som alltid talat nedsättande om personer som gräver ner sig. Precis som många här i tråden. Det gjorde hon enda tills ena (nu vuxna) barnet gick in i väggen. Då trillade poletten ner. I alla fall nästan. Vad hon förmodligen aldrig kommer att inse är att hennes aversion mot svaghet sannolikt är en del av barnets sjukdomsbild. Hen har ju vuxit upp med normen att man ska ta sig i kragen - välja att må bra. Klarar man inte det så är man misslyckad och dålig.

    Vad gör den inställningen med en i grunden lite skör människa? Hittills två års sjukskrivning.

  • Mrs Moneyb­ags
    Tue 11 Aug 2020 09:29
    #198
    +1
    Anonym (Love) skrev 2020-08-10 15:46:29 följande:
    Så är det givetvis. Alla kan inte, men det är ju (som allt annat) en övningssak. Att styra sina känslor och mående måste man öva på.

    Det som gör mig frustrerad är att så många verkar ha inställningen att det inte går, att känslor är något som bara händer en, ungefär som blixtnedslag, och man försöker inte ens ändra eller styra dessa. Och att detta är något universalt. Lite -eftersom jag inte kan, så kan absolut ingen.
    Jag förstår vad du menar. Men jag har själv haft både hjärtinfarkt och nu cancer och jag känner att det är betydligt viktigare att vi verkligen ser våra medmänniskor än att vi fokuserar på att lyfta oss själva. Det kanske till och med är så att genom att hjälpa andra kan vi lyfta oss själva ännu lättare. Det handlar inte bara om mig och vad jag vill och kan. Det handlar också om människor runt omkring oss. Mitt starkaste minne från mina sjukhusvistelser är mötet med andra patienter som jag annars aldrig skulle ha träffat, att få ta del av deras historier och livssituation. Så intressant och berikande! Att ändra mitt liv genom "mindset" känns ointressant och dessutom omöjligt. Mina sjukdomar går inte bort genom att jag ändrar inställning eller väljer andra vägar. Jag är fortfarande jag. Det finns något positivt i acceptans också. 

    Positivt tänkande blir lätt lite ytligt och hurtigt. Det funkar säkert om man inte har några större problem i livet. Har vänner med ett cancersjukt barn. Det är liksom grader av ångest som knappast går att lyfta med mindset. När det handlar om liv och död och våra barn till exempel, handlar det om primala krafter, instinkter som går betydligt djupare än vi kan nå genom aktivt tänkande. Vi utvecklas som människor om vi vågar möta de känslorna och låter dem finnas med i vår vardag. Det finns mörka sidor av livet, men de sidorna är en del av att leva. Faktum är att de ljusa sidorna blir så mycket mer bländande om man har det mörka med sig. 
  • Anonym (Juli)
    Tue 11 Aug 2020 09:38
    #199
    Anonym (Linn) skrev 2020-08-11 09:18:51 följande:

    Nu skulle jag vilja bidra till tråden med nobelpristagaren Elizabeth Blackburns forskning om telomerer. Telomerer är dom byggstenar i kroppen som visar på vårt åldrande och vår hälsa. Ju längre telomerer man har i kroppen ju friskare är man och ju längre lever man. Men vad påverkar telomerernas längd? Enligt forskningen detta (ej i någon rankningsordning): 1. Vilka föräldrar man har. Dvs föräldrarnas genetiska förutsättningar samt föräldrarnas utbildningsnivå, socioekonomiska bakgrund och levnadsstandard. 2. Om ens mamma gick igenom något traumatiskt under graviditeten (stor sorg, svält, våld, flykt). Detta påverkar mer än vad man har trott tidigare! 3. Var man föds och var man växer upp, om man tex föds i ett tryggt välfärdsland och i ett tryggt bostadsområde. Att växa upp i ett otryggt bostadsområde med mycket våld påverkar negativt, mer än vad man tidigare trott. 4. Anknytningen till sina föräldrar och hur många traumatiska upplevelser man har som barn. Om ett barn upplever flera traumatiska saker i barndomen (dit räknas alkoholiserade föräldrar, våld i hemmet, övergrepp, psykisk ohälsa hos föräldrar, sorg, trauma, krig) så förkortas barnets telomerer för livet. Om ett barn upplever enbart en-två traumatiska saker i sin barndom så är barnet dock BÄTTRE rustad som vuxen än ett barn som upplevt noll traumatisk saker i sin barndom. Intressant va? 5. Livsstil. Dvs hur man väljer att forma sitt liv som vuxen med kostvanor, stresshantering, motion, sömn, socialt sammanhang, utbildningsnivå, vilket bostadsområde man väljer, vilken partner man väljer, familjebildning. Och här tenderar människor att välja om sina egna föräldrars val. 6. Viktigast av allt: MINDSET. Hur personen väljer att se på sitt liv, sina erfarenheter, sina förmågor. Detta var en jättegrej att upptäcka i Elizabeth Blackburns forskning. Hon kunde se att människor som hade en positiv grundinställning till livet TROTS enorma svårigheter och motgångar, hade en helt annan stressrespons än andra människor. Och de hade lika långa eller till och med längre telomerer än andra människor! Trots sina svårigheter i livet! Och de hade ofta jobbat medvetet med sin inställning i många år. De kände sig ofta lyckliga och tillfreds med livet, trots alla problem. Är det inte fantastiskt så säg? Om man vill fördjupa sig i detta heter boken Telomer-effekten.


    Nämner hon VARFÖR vissa klarar att göra det och andra inte?
  • Anonym (Linn)
    Tue 11 Aug 2020 10:35
    #200
    Anonym (Juli) skrev 2020-08-11 09:38:29 följande:

    Nämner hon VARFÖR vissa klarar att göra det och andra inte?


    Dels så skriver hon i boken om vikten av att ha en högre mening i livet och en tro, en känsla av att ens liv har ett syfte och en känsla av att ingå i någonting större. Människor som lever på detta sätt tenderar också att ha en mer positiv grundinställning till livet. Men det svarar inte på din fråga. Den forskning hon och Elissa Eipel har bedrivit följer mammor som vårdar sina svårt sjuka barn över lång tid. Det är en väldigt välgrundad forskning med många deltagare. Man vet sedan tidigare att en av de mest stressande och påfrestande saker man kan råka ut för här i livet är att ha ett kroniskt sjukt barn. Dessa mammor vårdar dygnet runt under många många år och har väldigt lite avlastning och möjligheter till eget liv. Dessutom oroar de sig konstant över om deras barn ska överleva. Samtidigt måste de ofta jobba med vanliga jobb och ta hand om övrig familj. Men deras telomerer är olika korta! Vissa av dom påverkas inte nämnvärt på cellnivå och visar en mycket stabil stressrespons samt en positiv grundinställning till sitt liv. Och långs telomerer. TROTS svårigheterna. I forskningen så framkommer att dom har JOBBAT med sitt eget mindset i åratal på olika sätt. Dvs dom har medvetet försökt att acceptera sin situation och trots det glädjas åt livet, eller nåt...
Svara i tråden
Svar på tråden Ändra sitt liv genom mindset. Varför gör inte alla det?

INNEHÅLL

Forum
Avdelningar
FamiljeLiv.se
© 2003-2024 - All rights reserved       Modern Women Media Sweden AB       Kungsgatan 44, 5tr       111 35 Stockholm       Sweden


Annonsera Kontakt Säkerhet & regler Cookies