Forum Allmän debatt - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Ändra sitt liv genom mindset. Varför gör inte alla det?

    Tis 4 aug 22:31 Läst 0 gånger Totalt 212 svar
    Anonym (Minds­et)
    Visa endast
    Tis 4 aug 22:31 -5 +2

    Jag fick upp ögonen för mindset för länge sedan, redan i slutet på tonåren och insåg då att bara jag har ansvar för mitt eget liv. Jag träffar så många människor som påstår att dom inte kan, att dom inte är smarta och som väljer att leva ett tragiskt liv. Varför kan inte detta med mindset komma ur mer i samhället. Intelligens är något man kan jobba upp. Hur man reagerar på saker ligger helt och hållet hos en själv. Varför orkar folk lägga så mycket fokus på att må dåligt och inte göra något åt det och sen skylla på att allt händer dom.

    Hur man reagerar bestämmer man själv. Vilket liv du har det är också ditt val.

    Varför väljer inte människor lycka? Byt jobb om du är missnöjd, utbilda dig om du vill, byt partner om du inte är nöjd. Välj att göra saker som gör dig lycklig.

  • Tor 6 aug 14:51 #41
    Anonym (Mindset) skrev 2020-08-06 11:36:36 följande:
    Självklart är man inte glad. Men hur man hanterar det är ju ett val. Gräver man ner sig eller bestämmer man sig att detta suger men jag ska klara mig igenom det.
    Man är ju inte en egen liten ö.

    Säg att mitt syskon får en stor hemsk hjärntumör och dör relativt snabbt. Hur ska jag reagera? Tja, för mig skulle det då vara hälsosammast kanske att gråta i 3 dygn, sedan skaffa mig en boxboll att slå på, ta ledigt från hela världen till efter begravningen och sedan påbörja min återhämtning. Låter det som en vettig inställning?

    I praktiken går det bara just om jag är ensam och utan ansvar för någon annan. Ute i verkligheten måste jag i stället trycka bort min egen sorg för att ta hand om mina föräldrar som brutit i hop totalt, mina förtvivlade barn, mina föräldralösa syskonbarn och min vän, som just fått en cancerdiagnos. Förutom att vara en klippa för dem, så måste jag sköta allt det löpande som hör till vardagen; laga mat, tvätta, handla, diska, betala räkningar osv.

    När någon påstår att det handlar om inställning och att planera sitt liv rätt, då känner jag mig nästan lite upprörd. Det finns så många som faktiskt inte kan ändra sin situation genom att ändra sin inställning. Ja, man kan bestämma sig för att bita i hop och inte ge upp, men då handlar det om att överleva och inte om att leva ett lyckligt liv.
  • Anonym (jodu)
    Visa endast
    Tor 6 aug 14:55 #42
    momjanet skrev 2020-08-06 14:48:25 följande:
    Självklart tycker du det eftersom du visar att du saknar stora delar va empatin.
    Tyson, vad lyckades han med? ATt bli rik?
    Är det din definition på att lyckas???

    Oavsett är han ett extremt undantag och undantag gör ingen regel. Det går alltså inte att säga att alla kan, för det är helt enkelt inte sant. Ska du inte ljuga så ska du i så fall säga, att man kan bli "lyckad" i vissa extrema undantag men chansen är extremt liten. Han är en enda person. Det lever 47 miljoner fattiga i USA. Chansen att lyckas som honom är alltså en på 47 miljoner....
    Din definition av empati verkar vara att tycka synd om andra. Istället för att tycka synd om andra kan man förvänta sig mer av dem.
  • Anonym (Minds­et) Trådstartaren
    Visa endast
    Tor 6 aug 15:14 #43
    momjanet skrev 2020-08-06 14:45:05 följande:

    Det är en sanning med extremt mycket modifikation.

    Tycker att du ska höja ögonen från nästippen.

    Fundera på vad det är du skrivit och börja läsa om människor som inte lever lika priviligerat som du. Sen funderar du igen vilka val de eventuellt skulle kunna ha.

    Vilka val tror du en fattig kvinna i Afghanistan har? Vilka val har hon när hon kommer hit som flykting?


    I Afghanistan....inte så många. Som flykting här, desto fler helt klart. Jag är däremot också mycket mer medveten än du tror. Gift med en man från annan kultur med mycket misär dock född här men mycket av hans släkt har sakta men säkert kommit hit och börjat om från noll. Just nu bor hans kusin hos oss som har ett pris på sitt huvud och på flykt. Blev tvungen att lämna sina barn och sin man i ett annat land. Vet du vad hon gjorde direkt hon kom hit? Jo hon började plugga svenska på egen hand under den långa väntan för att få uppehållstillstånd. Precis som min mans andra kusiner som kom hit. Flydde över gränsen under stenblock med risk för sitt liv. Flydde över Medelhavet och genom resten av Europa. Vet du vad dom gjorde när dom kom hit? Började plugga svenska och medan dom gjorde det jobbade dom för att sen gå utbildning och har nu startat företag. Dom kom för 4.5 år sedan. Dom hade gett sig fan på att skapa ett bra liv för sig själva. Och det har dom gjort. Dom har sett mycket död och misär. Men ändå orkat dom kämpa för något mer.

    Så jo jag tror stenhårt på detta och att alla har ett val. Alla kan så klart inte ta samma väg men alla har en väg framåt. Och jag jobbar med något där jag dagligen hjälper människor i det jobbiga i livet och jag är väldigt omtyckt och uppskattad för mitt arbete oavsett vilken inställning jag har till livet. Jag hoppas att du kan förstå någon gång.
  • Anonym (Linn)
    Visa endast
    Tor 6 aug 15:16 #44
    Anonym (Mindset) skrev 2020-08-06 14:24:30 följande:

    Inte alls. Inte med i någon sekt alls utan älskar bara att utvecklas och välja att se möjligheter istället för hinder. Jobbat med mitt tankesätt i mer än 10 år.


    Tack för din tråd, jag hamnar lätt i ältande av det förflutna just nu och behövde läsa detta! Jag håller med dig om att man själv är sin egen största fiende. Och cellerna lyssnar på ens tankar...det har även Nobel-pristagare insett vid det här laget. Har du några mer tips på hur du jobbar med mindset i vardagen?
  • Anonym (Minds­et) Trådstartaren
    Visa endast
    Tor 6 aug 15:17 #45
    momjanet skrev 2020-08-06 14:48:25 följande:

    Självklart tycker du det eftersom du visar att du saknar stora delar va empatin.

    Tyson, vad lyckades han med? ATt bli rik?

    Är det din definition på att lyckas???

    Oavsett är han ett extremt undantag och undantag gör ingen regel. Det går alltså inte att säga att alla kan, för det är helt enkelt inte sant. Ska du inte ljuga så ska du i så fall säga, att man kan bli "lyckad" i vissa extrema undantag men chansen är extremt liten. Han är en enda person. Det lever 47 miljoner fattiga i USA. Chansen att lyckas som honom är alltså en på 47 miljoner....


    I sånt fall finns det många undantag. Coby Bryant till exempel. Han var en exceptionell man.

    Och nej att bli rik är inte per automatik att lyckas. Jag är långt ifrån rik i pengar men jag är lycklig och därmed rik på det sättet. Jag är tacksam för det jag har och dom människor jag har i mitt liv.
  • Tor 6 aug 15:22 #46
    Anonym (Alla kan) skrev 2020-08-06 14:10:33 följande:

    Har läst den. Det är en bok som väldigt väl visar att positiv inställning och hårt arbete kan förändra ens liv!


    Nej. Frank i boken jobbade hårt och fick ett bättre liv som _vuxen_ men det var ju så dags då. Han hade ÄNDÅ en pissig barndom. Inget positivt tänkande i världen kunde ändra det.
  • Anonym (Minds­et) Trådstartaren
    Visa endast
    Tor 6 aug 15:24 #47
    korngryn skrev 2020-08-06 14:49:12 följande:

    Varför valde du depression, adhd och mobbing då?


    Det är ju det jag försöker säga. Man väljer inte vilka sjukdomar eller diagnoser man får. Man väljer hur man hanterar dom och hanterar situationen. Jag må ha varit mobbad men det har hett mig mer envishet att lyckas i livet med det jag velat. Adhd är inget som jag på något sätt låter definiera mig eller mitt liv. Och depression fick jag efter förlossning men det sökte jag hjälp för. Jag valde att inte låta det hindra det liv jag ville ha och jag använder dom kunskaperna för att hjälpa andra.
  • Anonym (Minds­et) Trådstartaren
    Visa endast
    Tor 6 aug 15:28 #48
    korngryn skrev 2020-08-06 14:39:56 följande:

    Du har aldrig tänkt på att det kan ligga en del hinder i vägen?

    T ex byt partner. Ja, men det kanske innebär att barnen kommer få ett helvete varannan vecka och man inte kan skydda dem då?

    Eller utbilda dig. Man kanske inte har CSN-terminer kvar? De är liksom begränsade. Visst, man kan jobba på nätterna och plugga på dagarna, men vissa människor behöver (hör och häpna!) sömn ibland. En del vill också träffa sina barn några timmar per dygn.

    Visst kan jag hålla med dig om att många saker kan man förändra själv, men du har en oerhört naiv syn på saken.

    Många vuxna har t ex barn som man behöver prioritera framför något himla ?mindset? eller vad du kallar det.


    Och du tror att det faktum att jag jobbar med mitt mindset påverkar tiden jag har med mina barn? Knappast. Dom får en gladare förälder som orkar mer och som lär barnen att man kan göra vad man vill bara man jobbar för det.

    Och vad det gäller csn terminer så har man ju typ 6 år. Plus att man kan plugga halvfart och eller distans. Det beror ju helt på om man ser hinder eller möjligheter.
  • Anonym (Minds­et) Trådstartaren
    Visa endast
    Tor 6 aug 15:33 #49
    lövet2 skrev 2020-08-06 14:51:34 följande:

    Man är ju inte en egen liten ö.

    Säg att mitt syskon får en stor hemsk hjärntumör och dör relativt snabbt. Hur ska jag reagera? Tja, för mig skulle det då vara hälsosammast kanske att gråta i 3 dygn, sedan skaffa mig en boxboll att slå på, ta ledigt från hela världen till efter begravningen och sedan påbörja min återhämtning. Låter det som en vettig inställning?

    I praktiken går det bara just om jag är ensam och utan ansvar för någon annan. Ute i verkligheten måste jag i stället trycka bort min egen sorg för att ta hand om mina föräldrar som brutit i hop totalt, mina förtvivlade barn, mina föräldralösa syskonbarn och min vän, som just fått en cancerdiagnos. Förutom att vara en klippa för dem, så måste jag sköta allt det löpande som hör till vardagen; laga mat, tvätta, handla, diska, betala räkningar osv.

    När någon påstår att det handlar om inställning och att planera sitt liv rätt, då känner jag mig nästan lite upprörd. Det finns så många som faktiskt inte kan ändra sin situation genom att ändra sin inställning. Ja, man kan bestämma sig för att bita i hop och inte ge upp, men då handlar det om att överleva och inte om att leva ett lyckligt liv.


    I den situationen kanske det handlar om att få bryta ihop också. Självklart ska man ha rätt att känna känslor. Ingen kan ju bara gå vidare efter något sådant. Men då kanske man hjälps åt i familjen. Tillåter sig sörja tillsammans och hjälpa åt att hålla ihop livet.
  • Tor 6 aug 15:34 #50
    Anonym (Mindset) skrev 2020-08-06 15:24:03 följande:

    Det är ju det jag försöker säga. Man väljer inte vilka sjukdomar eller diagnoser man får. Man väljer hur man hanterar dom och hanterar situationen. Jag må ha varit mobbad men det har hett mig mer envishet att lyckas i livet med det jag velat. Adhd är inget som jag på något sätt låter definiera mig eller mitt liv. Och depression fick jag efter förlossning men det sökte jag hjälp för. Jag valde att inte låta det hindra det liv jag ville ha och jag använder dom kunskaperna för att hjälpa andra.


    Nej, om du lyssnar på dig själv så är ju depression inget man bara får. Det är en reaktion som man väljer (enligt dig). När du fick barn valde du att reagera med att bli nedstämd. Varför? Varför mindsettade du inte fram glädje och lycka över att ha fått barn i stället?

    Och ännu mer med adhd, det är ju en _beteendestörning_ och du om någon måste väl anse att man väljer sitt beteende. Du må ha haft en dålig uppväxt, men varför valde du att reagera på det genom att bete dig okoncentrerat, ouppmärksamt och hyperaktivt? Varför mindsettade du inte fram ett lugnt, uppmärksamt och koncentrerat beteende i stället?

    Man väljer ju själv?
Logga in
Bli medlem
Medlemsregistreringen är tillsvidare avstängd mellan 00:00 och 07:00. Vänligen återkom senare.

Innehåll

Innehåll

Svara i tråden...

Innehåll