Forum Familjehem - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • "100 spänn på att de gör det för pengarnas skull"

    Ons 5 aug 08:28 Läst 0 gånger Totalt 77 svar
    Anonym (Mamma till två plus en)
    Visa endast
    Ons 5 aug 08:28

    Hejsan.

    Denna tråd handlar inte skriver jag redan nu om hur det finns familjer som är jourhem, familjehem med fel avsikter eller onda uppsåt. Forskning visar att det funnits och säkert alltid kommer finnas "fel" människor som blir godkända för dessa uppdrag.

    Men i allafall. Vi börjar med mig och min familj och avslutar med ett dilemma jag behöver lite råd kring.

    Jag är gift sedan många år med min man som jag mötte som 16 åring. Vi är idag 32 och 34 år. Bor i en villa med våra två biologiska barn där ena är en rätt nybliven tonåring och den andra börjar mellanstadiet om nästa vecka.

    Utifrån min ålder är det lätt att se att vi fått barn i unga år. Och vi pratade alltid om tre barn. Men studier på universitetet kom i mellan (har 8.5 år på nacken av studier på grund och avancerad nivå).

    Eftersom tiden gick känndes det inte rätt att börja om med en bebis, vi hade kommit in i en ny fas i livet

    Vi kunde snorkla tillsammans utomlands, göra aktiviteter på ett annat sätt än tidigare och, ja men ni som har äldre barn vet. Ju äldre barnen blir desto mer "frihet" får man också som förälder. En promenad på tu man hand, handla i mataffären ensam. Slippa hämta och lämna på fritids osv. Även om det såklart blir tuffare också med, träningsr hit, läxor dit, kompisar, matcher osv osv osv.

    Vi trivdes alltså bra i vårt liv. Men en sak saknades. Vår trea. Eftersom jag själv och maken har en sämre uppväxt och har andra vuxna än våra föräldrar som våra förebilder har vi också en klar bild av vad familjehem innebär. Vi har mött många barn genom åren, alla med olika bakgrund och på nära håll upplevt hur mina "bonusföräldrar" hjälpt dem finna sig själva. Bli hel(are). Fighter med bup, soc och vakna nätter, utbrott, sönderslagna rum, droger, ja allt man kan tänka sig har dessa människor mött. Och givit oss således en stark och stabil grund att stå på inför det beslut vi förra året tog.

    Vi ville bli familjehem. Och fick napp fort. För att korta historien här så har vi nu en tredje liten stjärna som bor med oss. Som förgyller vår vardag, som vi kämpar för varje dag för att ge denne en sådan uppväxt och sådana minnen som barn bör få ta med sig senare i livet. Barnet är i en sådan ålder att hen börjar skolan nu. Vilket gör att vi fortfarande kan göra våra snorklingsresor (tyvärr har vi inte gjort den ännu pga corona men räknar med en Asien resa i mars), de aktiviteter vi gillar. Även om vårt liv är förändrat så är det inte så mycket som förändrats som om vi skulle fått ett spädbarn. Vi är alltså mer än tacksamma för att vi fått chansen att ta hand om detta barn så länge som det krävs, vi är tacksamma för att just X kom till vårt hem. X har lärt oss massor och utvecklat oss alla. Och relationen bio barnen har till denne stjärna är vacker.

    Vi gör alltså detta för att det saknades en pusselbit i vårt liv. För att hjälpa ett barn från det liv vi själva levde en gång. För att vi har kunskap, erfarenhet och god inlyssningsförmåga samt erhåller en god reflektion och analytisk förmåga. För att våra hjärtan är stora...

    Ja detta var det jag fick sitta och förklara gång på gång förra helgen. Vi hade barnvakt för första gången sedan X flyttade hem till oss för 9 månader sedan. En dag och en natt denna sommar ville jag och maken vara ensamma. Sedan klarar vi oss tills nästa sommar eftersom vi kan ta en timmer promenad ibland då de stora barnen passar den yngre. Vi klarar oss på det.

    Men under middagen som är med mina bästa vänner uppkom diskussionen från maken till bästa vänne gång på gång " ni gör det för pengarna, för att kunna resa, ha ungarna i dyra sporter, köpa dyr inredning osv osv osv".

    Och det gör mig så arg och ledsen att behöva försvara sig.

    Vi har rest utomland mellan 1-2 gånger per år sedan barnen var fem år. jag och dottern har ridit i flera år. Hela familjen föredrar kläder med märken, men handlar billigt och begagnat eller i HM butiker med. Detsamma med inredning, åena sidan kan jag köpa en vas för 70 kr på dollar, men å andra sidan en vas från Svenskt tenn för 3000 kr. Vi blandar dyrt med billigt och har alltid gjort.

    När man sedan försöker förklara att NI som våra vänner borde väl veta att denna livsstil är sedan länge. Och med handen på hjärtat, OM du också är familjehem är det vara jag, eller går du också back i princip på att vara familjehem?

    Den där omkostnaden man får täcker bara en liten del av vad ett barn faktiskt kostar per år. Och lönen, ja den får således täcka upp för de kostnader som uppstår.

    Nu vet jag inte riktigt hur jag ska tackla helgens samtal.. jag känner att jag inte kan släppa detta. Som ni märker har jag ju försökt övertala er att jag gör detta av rätt avsikter. Men vad jag än skriver kommer väl alltid någon skriva "eller hur, vad menar du här, la la la".

    Så frågan är, bör jag låta detta vara, eller gå upp på kaffe och prata med dessa, främst bästis make om vår dispyt? Jag vill ju inte att någon har fel bild av oss direkt.

  • Anonym (.)
    Visa endast
    Ons 5 aug 16:39 #31
    Fjäril kär skrev 2020-08-05 16:20:35 följande:
    Argumenterar du med dina vänner på samma sätt som du gör med oss här genom att dra långa utlägg om hur er ekonomi och utgifter ser ut? I så fall är det ju därför du inte blir trodd.
    Om pengar inte är det primära så sluta berätta om just er ekonomi och hur barnen ska få sitt. Varför är det viktigt att stapla upp era utgifter och vart pengarna går inför oss och era vänner?
    Nu svarade TS mitt inlägg som i stort sett endast handlade om den ekonomiska aspekten.
    Jag har fördomar och erkänner det men tycker inte du är riktigt juste i din argumentation.
  • Anonym (.)
    Visa endast
    Ons 5 aug 16:44 #32 +1
    Anonym (Mamma till två plus en) skrev 2020-08-05 15:56:20 följande:
    Absolut och jag förstår ditt resonemang. Det finns olika sorters människor helt enkelt. Men för mig som är väldigt känslotyrd tar det hårt när någon tror fel om oss. Jag arbetat fortfarande, med ett arbete jag älskar. Min man också. Vi bodde i huset innan hen flyttade in. Och har liksom inte ändrat på något vad gäller det ekonomiska.

    Självklart blir det dyrare med en femte person oavsett om det är en middag ute eller två veckor i utlandet. Detta gör att vår "lön" för arvodet dels täcker upp för ett långsiktigt sparande till placering, och en del som heter "resekassa". Den tredje delen går till att betala extra skatt. Och den sista lilla biten, (1500kr, det är det jag har kvar) den försvinner på resekostnader till umgänge, och förlorad arbetsinkomst de dagarna jag behöver vara ledig för dessa träffar. Alternativt utbildningar osv osv.

    Vet inte varför jag försvarar mig. Spelar nog ingen roll vad jag skriver när de flesta redan har sin bild klar. Och jag vill vara säga att jag är ledsen, för de barn som placeras i hem där det inte sker av rätt orsak. Där dessa inte prioriteras jämlikt med de biologiska barnen, där de gång på gång ställs utanför "kärnfamiljen".
    Tack för att du tar dig tid att svara och tack för att du förstår mig.
    Samtidigt förstår jag dig och inser att fördomar är inget annat än fördomar.
    Skulle tro att dina ord här kommer att finnas i mitt bakhuvud nästa gång jag stöter på någon som valt att ta emot fosterbarn.

    Samtidigt som det finns de som tar emot dem av fel orsaker finns det sådana som du. Det är jag otroligt glad och tacksam för. Att vi i samhället har resurser att ta hand om barn som av olika anledningar inte kan bo i sina biofamiljer.  (Ja, jag hör själv att jag är mycket dubbelmoralisk).

  • Anonym (Mamma till två plus en) Trådstartaren
    Visa endast
    Ons 5 aug 17:30 #33 +1
    Anonym skrev 2020-08-05 16:16:22 följande:

    Det första jag tänkte var att du kallar dig för mamma även till ert placerade barn...


    Förstod att denna skulle komma med. Men vet du, den diskussionen orkar jag inte ta. För mig indikerar dock begreppet "mamma/förälder" på att jag ger hen samma typ av kärlek som våra biologiska barn får. Hen får engagemang, en närvarande vårdnadshavare som vill stötta, lyssna, uppfostra, finnas där, pucha, trösta, glädjas med, skratta, upptäcka världen med, ja jag vet inte listan kan göras lång.

    Därav att jag kallar mig familjehemsmamma i denna tråd. Hemma, kallar jag mig vid förnamn när jag talar om mig själv inför hen. Och mamma inför mina biologiska.
  • Anonym (L)
    Visa endast
    Ons 5 aug 17:32 #34

    Jag vet en familj som slängde ut sin egen dotter för att kunna ge hennes rum till ett fosterbarn då undrar man. Dottern fick hjälp av soc. Dessa föräldrar hade låga inkomster. Jag tror att de som har dålig ekonomi och dessutom låga utbildningsnivå och tar in fosterbarn kanske är de som utnyttjar arvodet och lägger det i egen ficka och inte ger barnen det de behöver, men nu är jag också fördomsfull.

  • Anonym (Mamma till två plus en) Trådstartaren
    Visa endast
    Ons 5 aug 17:33 #35 +2
    Akidoki skrev 2020-08-05 16:24:17 följande:

    För att ha en avancerad utbildning i ryggsäcken skriver du illa TS.

    I skrift tolkar jag dig som tonåring/ung vuxen, både grammatiskt och uttrycksmässigt.


    Tyvärr har jag läs och skrivsvårigheter. Och eftersom det inte sätts betyg här, varken orkar jag eller bryr jag mig om att korrekturläsa ;)
  • Anonym (Mamma till två plus en) Trådstartaren
    Visa endast
    Ons 5 aug 17:36 #36
    Fjäril kär skrev 2020-08-05 16:20:35 följande:

    Argumenterar du med dina vänner på samma sätt som du gör med oss här genom att dra långa utlägg om hur er ekonomi och utgifter ser ut? I så fall är det ju därför du inte blir trodd.

    Om pengar inte är det primära så sluta berätta om just er ekonomi och hur barnen ska få sitt. Varför är det viktigt att stapla upp era utgifter och vart pengarna går inför oss och era vänner?


    När absolut inte, det behövs inte..vi har känt varandra i över 25 år, ja maken till bästis i "bara 11 år". Jag ökade utlägg för er enbart. Inför dem försökte vi mer lyfta det primära. Men, nja... han var svår. Nu har vi dock pratat och jag vet varför han sade som han gjorde. Det handlar inte om mig, utan om egen erfarenhet på ett sätt som varken vi eller min bästa vän visste att han hade.
  • Anonym (Mamma till två plus en) Trådstartaren
    Visa endast
    Ons 5 aug 17:38 #37
    Anonym (fri) skrev 2020-08-05 16:31:37 följande:

    Man kan ju ställa frågan såhär, att om ni bara hade fått motsvarande barnbidraget för det placerade barnet, hade ni fortfarande tyckt det vore självklart att vara familjehem då? Ni har ju uppenbarligen råd med det även utan inkomsten från kommunen.


    Både ja och nej. Det ända jag skulle sätta mig emot är den förlorade inkomsten vid umgängen som jag skulle vilja ha betalt för.
  • Ons 5 aug 17:50 #38
    Anonym (Mamma till två plus en) skrev 2020-08-05 17:30:56 följande:
    Förstod att denna skulle komma med. Men vet du, den diskussionen orkar jag inte ta. För mig indikerar dock begreppet "mamma/förälder" på att jag ger hen samma typ av kärlek som våra biologiska barn får. Hen får engagemang, en närvarande vårdnadshavare som vill stötta, lyssna, uppfostra, finnas där, pucha, trösta, glädjas med, skratta, upptäcka världen med, ja jag vet inte listan kan göras lång.

    Därav att jag kallar mig familjehemsmamma i denna tråd. Hemma, kallar jag mig vid förnamn när jag talar om mig själv inför hen. Och mamma inför mina biologiska.
    Så tog du diskussionen ändå.

    Hur gammalt är barnet i fråga?
  • Anonym (.)
    Visa endast
    Ons 5 aug 17:54 #39
    Anonym (L) skrev 2020-08-05 17:32:04 följande:
    Jag vet en familj som slängde ut sin egen dotter för att kunna ge hennes rum till ett fosterbarn då undrar man. Dottern fick hjälp av soc. Dessa föräldrar hade låga inkomster. Jag tror att de som har dålig ekonomi och dessutom låga utbildningsnivå och tar in fosterbarn kanske är de som utnyttjar arvodet och lägger det i egen ficka och inte ger barnen det de behöver, men nu är jag också fördomsfull.
    Jag känner flera som är familjehem. Samtliga har minst en varit högutbildad. Mycket vill ha mer...
  • Anonym (Mamma till två plus en) Trådstartaren
    Visa endast
    Ons 5 aug 18:17 #40
    Anonym skrev 2020-08-05 17:50:15 följande:

    Så tog du diskussionen ändå.

    Hur gammalt är barnet i fråga?


    Varför undrar du? Har du olika argumentationen beroende på barnets ålder? Barn placeras direkt från BB ibland och i alla åldrar därefter. Vissa bor en kort stund i ett familjehem, andra nästan hela uppväxten. Vissa placeringar kommer för all framtid betrakta familjehemmet som "sitt hem", och vilja ha en väl etablerad kontakt resten av den vuxnas liv.
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll