Forum Familjehem - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • "100 spänn på att de gör det för pengarnas skull"

    Ons 5 aug 08:28 Läst 0 gånger Totalt 77 svar
    Anonym (Mamma till två plus en)
    Visa endast
    Ons 5 aug 08:28

    Hejsan.

    Denna tråd handlar inte skriver jag redan nu om hur det finns familjer som är jourhem, familjehem med fel avsikter eller onda uppsåt. Forskning visar att det funnits och säkert alltid kommer finnas "fel" människor som blir godkända för dessa uppdrag.

    Men i allafall. Vi börjar med mig och min familj och avslutar med ett dilemma jag behöver lite råd kring.

    Jag är gift sedan många år med min man som jag mötte som 16 åring. Vi är idag 32 och 34 år. Bor i en villa med våra två biologiska barn där ena är en rätt nybliven tonåring och den andra börjar mellanstadiet om nästa vecka.

    Utifrån min ålder är det lätt att se att vi fått barn i unga år. Och vi pratade alltid om tre barn. Men studier på universitetet kom i mellan (har 8.5 år på nacken av studier på grund och avancerad nivå).

    Eftersom tiden gick känndes det inte rätt att börja om med en bebis, vi hade kommit in i en ny fas i livet

    Vi kunde snorkla tillsammans utomlands, göra aktiviteter på ett annat sätt än tidigare och, ja men ni som har äldre barn vet. Ju äldre barnen blir desto mer "frihet" får man också som förälder. En promenad på tu man hand, handla i mataffären ensam. Slippa hämta och lämna på fritids osv. Även om det såklart blir tuffare också med, träningsr hit, läxor dit, kompisar, matcher osv osv osv.

    Vi trivdes alltså bra i vårt liv. Men en sak saknades. Vår trea. Eftersom jag själv och maken har en sämre uppväxt och har andra vuxna än våra föräldrar som våra förebilder har vi också en klar bild av vad familjehem innebär. Vi har mött många barn genom åren, alla med olika bakgrund och på nära håll upplevt hur mina "bonusföräldrar" hjälpt dem finna sig själva. Bli hel(are). Fighter med bup, soc och vakna nätter, utbrott, sönderslagna rum, droger, ja allt man kan tänka sig har dessa människor mött. Och givit oss således en stark och stabil grund att stå på inför det beslut vi förra året tog.

    Vi ville bli familjehem. Och fick napp fort. För att korta historien här så har vi nu en tredje liten stjärna som bor med oss. Som förgyller vår vardag, som vi kämpar för varje dag för att ge denne en sådan uppväxt och sådana minnen som barn bör få ta med sig senare i livet. Barnet är i en sådan ålder att hen börjar skolan nu. Vilket gör att vi fortfarande kan göra våra snorklingsresor (tyvärr har vi inte gjort den ännu pga corona men räknar med en Asien resa i mars), de aktiviteter vi gillar. Även om vårt liv är förändrat så är det inte så mycket som förändrats som om vi skulle fått ett spädbarn. Vi är alltså mer än tacksamma för att vi fått chansen att ta hand om detta barn så länge som det krävs, vi är tacksamma för att just X kom till vårt hem. X har lärt oss massor och utvecklat oss alla. Och relationen bio barnen har till denne stjärna är vacker.

    Vi gör alltså detta för att det saknades en pusselbit i vårt liv. För att hjälpa ett barn från det liv vi själva levde en gång. För att vi har kunskap, erfarenhet och god inlyssningsförmåga samt erhåller en god reflektion och analytisk förmåga. För att våra hjärtan är stora...

    Ja detta var det jag fick sitta och förklara gång på gång förra helgen. Vi hade barnvakt för första gången sedan X flyttade hem till oss för 9 månader sedan. En dag och en natt denna sommar ville jag och maken vara ensamma. Sedan klarar vi oss tills nästa sommar eftersom vi kan ta en timmer promenad ibland då de stora barnen passar den yngre. Vi klarar oss på det.

    Men under middagen som är med mina bästa vänner uppkom diskussionen från maken till bästa vänne gång på gång " ni gör det för pengarna, för att kunna resa, ha ungarna i dyra sporter, köpa dyr inredning osv osv osv".

    Och det gör mig så arg och ledsen att behöva försvara sig.

    Vi har rest utomland mellan 1-2 gånger per år sedan barnen var fem år. jag och dottern har ridit i flera år. Hela familjen föredrar kläder med märken, men handlar billigt och begagnat eller i HM butiker med. Detsamma med inredning, åena sidan kan jag köpa en vas för 70 kr på dollar, men å andra sidan en vas från Svenskt tenn för 3000 kr. Vi blandar dyrt med billigt och har alltid gjort.

    När man sedan försöker förklara att NI som våra vänner borde väl veta att denna livsstil är sedan länge. Och med handen på hjärtat, OM du också är familjehem är det vara jag, eller går du också back i princip på att vara familjehem?

    Den där omkostnaden man får täcker bara en liten del av vad ett barn faktiskt kostar per år. Och lönen, ja den får således täcka upp för de kostnader som uppstår.

    Nu vet jag inte riktigt hur jag ska tackla helgens samtal.. jag känner att jag inte kan släppa detta. Som ni märker har jag ju försökt övertala er att jag gör detta av rätt avsikter. Men vad jag än skriver kommer väl alltid någon skriva "eller hur, vad menar du här, la la la".

    Så frågan är, bör jag låta detta vara, eller gå upp på kaffe och prata med dessa, främst bästis make om vår dispyt? Jag vill ju inte att någon har fel bild av oss direkt.

  • Anonym (L)
    Visa endast
    Ons 5 aug 19:27 #51
    Anonym (.) skrev 2020-08-05 17:54:03 följande:

    Jag känner flera som är familjehem. Samtliga har minst en varit högutbildad. Mycket vill ha mer...


    Fast har de stoppat mycket av pengarna i egen ficka och inte varit så bra familjehem som man hade önskat?

    Jag vet också de som varit familjehem men de som haft det bra ställt själva har också verkat varit ganska bra.
  • Anonym (.)
    Visa endast
    Ons 5 aug 19:37 #52
    Anonym (L) skrev 2020-08-05 19:27:48 följande:
    Fast har de stoppat mycket av pengarna i egen ficka och inte varit så bra familjehem som man hade önskat?
    Jag vet också de som varit familjehem men de som haft det bra ställt själva har också verkat varit ganska bra.
    Jag kommenterade enbart påståendet om att familjehem som gör det primärt av ekonomiskt intresse är lågutbildade med låglönearbeten.
    Inget annat.

    Hur "bra" de var som familjehem kommer inte att gå att diskutera eftersom det är en diskussion mellan hemmen och soc. Alltså inget en pöbel och folkdomstol på familjeliv ska sitta och spekulera i.
  • Ons 5 aug 20:13 #53 -1
    Anonym (Mamma till två plus en) skrev 2020-08-05 19:18:41 följande:

    Vet du en sak? Jag skickar här en kram till dig. Du verkar behöva lite kärlek!


    Jag förstår inte poängen med att sitta och överdriva på ett anonymt forum.
  • Anonym (Mamma till två plus en) Trådstartaren
    Visa endast
    Ons 5 aug 20:24 #54
    Akidoki skrev 2020-08-05 20:13:48 följande:

    Jag förstår inte poängen med att sitta och överdriva på ett anonymt forum.


    Vad är det du vill ha sagt?
  • Ons 5 aug 20:31 #55 -1
    Anonym (Mamma till två plus en) skrev 2020-08-05 20:24:22 följande:

    Vad är det du vill ha sagt?


    Precis det jag skrivit. Känns det oklart på något vis?
  • Ons 5 aug 20:31 #56 -1
    Anonym (Mamma till två plus en) skrev 2020-08-05 20:24:22 följande:
    Vad är det du vill ha sagt?
    Jag tror att din ts är sann, förutom det där med din utbildning.
    Det känns FÖR osannolik med tanke på hur du skriver att du skulle vara högutbildad.
  • Anonym (Glitt­erjann­e)
    Visa endast
    Ons 5 aug 20:37 #57 +1

    Jantelagen är en del av den svenska kulturen! Köpte sportigare bil förra året, av ett ovanligt märke bland barnfamiljer. Oj så det tisslas och tasslas och stirrad bland grannar, tänk om vi dessutom hade haft fosterbarn? Ujujuj då hade vi nog fått en orosanmälan på oss.

    Det ingen tänker på är att bilen är sex år gammal med tiotusen mil på mätaren, inköpet är lite billigare än deras egen Volvo xc70 och Skoda superb...

    Svenskar alltså, där är vi nog ganska unika ändå.

  • Anonym (Svar på tal)
    Visa endast
    Ons 5 aug 20:47 #58 +1

    Att du ens satt och förklarade dig! Det enda jag hade förklarat var hur fruktansvärt förolämpande det är att bli ifrågasatt så där och att era s.k. vänner utgår från att ni gör en god gärning för pengar! Man kunde tro att de känner er bättre än så. Sedan hade jag nog väldigt kort förklarat den riktiga bakgrunden, att man gör det för att det känns rätt för en själv och sedan tackat för oss för den kvällen.

    Kontakta den där maken och förklara hur du känner dig, antagligen väldigt förolämpad bland annat, att ni ska behöva sitta och försvara era livsval osv. Förhoppningsvis fattar han att han borde be om ursäkt, annars får du säga att du förväntar dig att han gör det inom kort om han ens tänkt att ni ska ha någon vänskap par emellan, och avsluta samtalet.

  • Anonym (Mamma till två plus en) Trådstartaren
    Visa endast
    Ons 5 aug 21:28 #59 +1
    Anonym skrev 2020-08-05 20:31:55 följande:

    Jag tror att din ts är sann, förutom det där med din utbildning.

    Det känns FÖR osannolik med tanke på hur du skriver att du skulle vara högutbildad.


    Aha! Förlåt, men jag är verkligen ledsen över att erkänna att det hela är sant. En kandidatexamen och en master i bagaget. Hade det inte varit för det faktum att jag likt dig kan erkänna att mitt ordförråd är tunt hade jag sökt till forskare, hade också velat undervisa inom mitt ämne. Nackdelen är, det spelar ingenrolm hur mycket jag läser och försöker lära mig det akademiska språket, synonymer. Hur än jag gör vill väldigt få av dessa fastna i mitt huvud. Så jag hade inte klarat att undervisa på högskolenivå eftersom jag inte naturligt har "språket". Jag har kunskapen bara.

    Var nästan sugen på att ta en bild på antagning.se där mina meriter finns. Men näh, jag vinner inget på att bevisa mig för en främling.
  • Ons 5 aug 21:57 #60
    Anonym (Mamma till två plus en) skrev 2020-08-05 21:28:11 följande:
    Aha! Förlåt, men jag är verkligen ledsen över att erkänna att det hela är sant. En kandidatexamen och en master i bagaget. Hade det inte varit för det faktum att jag likt dig kan erkänna att mitt ordförråd är tunt hade jag sökt till forskare, hade också velat undervisa inom mitt ämne. Nackdelen är, det spelar ingenrolm hur mycket jag läser och försöker lära mig det akademiska språket, synonymer. Hur än jag gör vill väldigt få av dessa fastna i mitt huvud. Så jag hade inte klarat att undervisa på högskolenivå eftersom jag inte naturligt har "språket". Jag har kunskapen bara.

    Var nästan sugen på att ta en bild på antagning.se där mina meriter finns. Men näh, jag vinner inget på att bevisa mig för en främling.
    Vad i hela världen menar du med detta?
    Är du full eller?
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll