Måste man vara beredd på detta i hemtjänsten?

För att det är så, människor med demens fungerar inte som du eller jag med normalt tänkande, normala spärrar eller normalt agerande. De är inte sig själva längre. Det är helt enkelt inte de som tafsar utan sjukdomen.

Det är sällsynt med sexuella närmanden men det förekommer. Det förekommer både från gubbar och gummor. Så sent som förra veckan råkade en manlig kollega ut för det.
Skillnaden ligger, enligt min uppfattning, i att manliga kollegor inte pratar om det så mycket för att det är skamligt att råka ut för det. Ungefär som det var för kvinnor för bara några år sedan.

Det här är en av de mindre angenäma delarna av att arbeta i vården, man möter människor med demens och då kan i princip vad som helst hända. Samma risker finns i många andra jobb, som polis osv.
Är det bara helt uteslutet att hantera underliga människor med underligt beteende ska man inte jobba med något som har social interaktion.

Det kan vara en bra utgångspunkt men den har stora brister. Bland annat den att man bränner ut männen. Svårt dementa människor kan vara oerhört krävande att ta hand om, att tvingas gå till en och samma under lång tid kan vara risk för att människor bränner ut sig.

Det leder även till andra konsekvenser, att man kan vägra som personal att gå till en pensionär av många olika anledningar: tex att pensionären traksserar muntligt, är rasisk och gud vet vad.

Det går varken att planera eller leda en sådan arbetsplats på ett vettigt sätt.

Istället måste man ha en professionellt förhållande till de personer man vårdar. Det innebär att personalen måste vara kompetenta och professionella.

Jo, det är vad du säger.
Jobba inte med något som innebär kontakt med andra människor är mitt råd.

Men männen ska acceptera att de blir tafsade på?
Vilket kön du har är totalt ointressant i denna diskussion.