Stämma xfrun lögn om faderskap i 8år. Skadestånd+mer?

Jag tror dina chanser är ytterst små, och risken är hög att du blir stående med dyra rättegångskostnader.

Det låter som traumatisk upplevelse, men det är ovanligt att man i Sverige får skadestånd för sveda och värk.

Kontakta en jurist för att kolla vad hen säger, men ha inte för höga förväntningar.

Var har ts skrivit att han INTE vill fortsätta vara pappa till 8-åringen??

Jag utgick från det eftersom han vill kräva tillbaka allt underhåll sedan separationen.  Om han ville fortsätta agera som fadersfigur och ta sitt ansvar i en sådan roll, utgick jag ifrån att han inte skulle kräva tillbaka dessa pengar eftersom det enbart handlade om 8 månader. Verkade så futtigt att då kräva tillbaka dessa 8 månader om han ändå tänkte fortsätta agera som en pappa för barnet. (Med det säger jag inte att han bör fortsätta betala underhåll).

Självklart vill jag fortsätta vara far.

8åringen är helt klart "trasig" och har vägrat träffa mig på ett tag nu.

Jag respekterar detta och tvingar inte/försöker övertala jag har också berättat för 8åringen att jag älskar honom som min och han är välkommen.

Den minsta sonen träffar mig fortfarande på regelbunden basis och allting går super fint.

Barnen utvecklas som dom ska enligt mina rapport från förskolan/skolan.

Bodelningen såg ut så här, eftersom den pressade ekonomin och skulden inte var katastrof.

Att starta en rättsprocess för det skulle sluta med +-noll för mig, samt skicka henne till gatan.

(Ren illvilja)

Lånen är direkt på mitt namn och då blir det svårt, men mina saker står fortfarande hos henne som jag värderar till 50000 snabb affär. Men hon har vägrat att överlämna något. (Jag har också kvitton kvar på en del av sakerna)

Hon och jag har båda skrivit på med underskrift och vittnen i faderskap hos socialen. Där hon och intygar att jag är fader som helt uppenbart var en lögn.

Nån frågade hur jag blev lurad.

Vi hade bott tillsammans i två år, förhållande börjar bli dåligt.

Hon blir gravid och väljer att bli "vuxna" o vuxen jag blev.

Om jag hade vetat att hon var otrogen skulle jag ha lämnat henne direkt mitt barn eller ej. Samt lämnat henne om hon inte vart gravid.

Och förmodligen anledningen till varför hon inte sa något.

Min bitterhet ligger i om sanningen skulle gälla skulle livet vara lättare utan henne.

Och att jag kommer betala underhållsbidrag i cirkus 10-14 år till (stor summa totalt)

Som kunde undvikas om hon var ärlig.

Till topic stämma henne eller ej. Få pengarna tillbaka (underhållsbidrag) dom 8 månader jag och xfrun kom hyfsat överens om cirkus 11000-12000 då jag inte hade skyldighet att betala för honom då han inte var min samt inte bodde ihop längre.

Böter/straff att bedra en man på detta vis att ljuga i faderskap.

Ja relationen är Toxic och måste gå via tingsrätten då hon är helt utan moral.

Missuppfattade jag dig eller menar du att du ska fortsätta att betala underhåll trots att det uppdagats att du inte är pappan? Vilken myndighet säger så?

Varför gjordes ett faderskapstest nu när ni brutit upp? Finns det en annan pappa någonstans som vill erkänna sitt barn? Då bör väl underhållsskyldigheten övergå till honom.

Och umgänge bör du nog kunna få eftersom barnet alltid går i första rummet , det äldsta barnet har ju växt upp med dig som pappa. Det blir ju också konstigt om bara lillebror skulle bo varannan vecka. Har du kollat alla dina frågor med socialförvaltningen?

Tror ts menar att han skall fortsätta betala underhåll för det yngre barnet endast som är hans eget biologiska barn, vilket blir i ca 10-14 år till.

Fint av dig ts att du känner så. Fortsätt att på olika sätt visa att du finns där för 8 åringen, med sms/brev/vykort eller vad som nu bara går. Du skall självklart inte försöka "övertala" hen till något, bara fortsätt att visa att du finns för hen och att du aldrig glömmer bort hen.

Väldigt bra och starkt ts av dig om du kan skilja på din relation till barnet och din relation till barnets mamma och dina känslor inför mamman. På så vis kan du nå en väg framåt i din relation till barnet. Det är svårt att göra det när man upplevt det du gjort med mamman, men som sagt barnet är helt oskyldigt till både sin tillkomst och mammans lögner.
Visste mamman redan från början att det inte var ditt barn? Eller är det något som uppenbarats nu på senare år av någon anledning?

Och tror ts menar att han skulle inte behövt betala detta underhåll om han vetat att mamman varit otrogen för då skulle han lämnat mamman långt innan detta barn kom till. Men nu får ts såklart rätta mig om han menar något annat.

Jag förstår din bitterhet om det var så att hon verkligen visste om att du inte var pappan, kan det ha varit så att hon inte visste om det var du eller den som hon var otrogen med?
För om du vet att ni hade sex runt den tiden barnet blev till kan ju inte hon heller varit säker på vem som var pappan.
Men självklart borde hon ha tagit reda på det men hoppades nog att du skulle vara pappan eftersom hon levde ihop med dig.
Så visst var det fel av henne men fortfarande förstår jag inte varför ni inte gjorde en riktig bodelning och delade 50/50 om det inte var så att ni hade äktenskapsförord.
Allt ni ägde skulle delas upp. Varför har hon alla saker kvar och vad är det för saker du värderar till  50 000 kr? har du köpt dom under äktenskapet ingår dom sakerna i bodelningen, hon kan heller inte neka dig saker ifrån hemmet men dom ska delas upp.
Om ni inte kan komma överens behöver ni ta hjälp med bodelningen.
Vad är det du har för lån som på 250 000? ny bostad?
Bodde ni i hyresrätt som hon bor kvar i? för om ni bodde i bostadsrätt, hus eller annat ska ni ju dela på värdet, antigen sälja bostaden och dela eller om en köper ut den andra.

Skilsmässan har ju bara blivit orättvis om du gått med på att hon fått behålla saker och bostad, varför gjordes ingen bodelning?
Du kan göra det efteråt inom en viss tid, hör med jurist.

Däremot kommer du inte att kunna stämma henne för att ha hemlig hållit att hon varit otrogen.
För att överhuvudtaget kunna ha chans att inte betala underhåll i framtiden räcker det inte med ett faderskapstest, du måste alltså tas bort som far till barnet, dvs faderskapet upphävas, det måste göras rättsligt och då kommer man att försöka hitta den biologiska pappan.
Då har du inga rättigheter till det äldsta barnet, kan inte begära umgänge osv, du har då bara ett barn.
Är du villig att göra det?
Däremot om du vill fortsätta att träffa barnet kan du stå kvar som vårdnadshavare till barnet och ha umgänge men då är du ju betalningsskyldig för barnet om inte mamman vill uppge att du inte är pappa och ta det till rätten för att avsluta ditt faderskap.
Du kan inte stämma henne för att du fått betala för barnet utan att ge upp ditt faderskap.
Frågan är om du vill fortsätta att vara pappa till barnet och träffa det, då kommer du att få betala för barnet eller så avslutar du det.

Du kan inte ha vårdnad eller umgängesrätt samtidigt som du begär pengar tillbaka för kostnader för barnet.

Om vill fortsätta att träffa barnet kommer det ju att kosta, annars skulle mamman alltid få betala för barnet när det är med dig men inte för syskonet.

Tänk igen noga vad som är viktigast för dig, att få pengar du betalt för barnet eller att kunna ha umgänge.
vill du fortsätta att vara pappa till barnet kan du inte föra en process om pengar för barnet, det kan du endast göra om du vill avsäga dig faderskapet.
Så frågan är om du vill vara barnets pappa även i framtiden eller ej.
Du kan inte agera pappa och inte ha kostnader för det.

Kan förstå att barnet blir förvirrat om det fått veta att du inte är pappan, skulle han få veta att du för en rättslig process för att få tillbaka pengar för hans kostnader kan du inte räkna med att barnet förstår.

Förstår mer än väl din ilska, och hat gentemot mamman. Men betänk hur det skulle påverka ett redan trasigt barn att mamma blir knäckt. Jag ber dig avstå från den striden, inte för hennes skull, men för barnens skull. Vidare vill jag berätta för dig att 8 åringen behöver att du ligger på och tjatar och övertalar. Du kan inte lämna över bollen till en 8 åring som fått sin värld helt omskakad. Om han har dragit sig undan så är det för att han nu provar om du verkligen ändå kommer att finnas kvar.

Anonym M och drottningen jag tackar er för bra tankeställare, samt andra som kommenterar ni har bidragit med stor visdom tack.

Jag kommer gräva ner stridsyxan och inte stämma xfrun.

Tack Mvh S***

När det gäller det barn som det visat sig att du inte är biologisk fader till så håller jag faktiskt med om vad de flesta redan skrivit. Du har behandlat detta barn som ditt o det ser dig som sin far, om du önskar fortsätta relationen så är det bara att axla föräldraansvaret med allt vad det innebär.
Men varför inte kämpa för ett växelvist boende?

När det sen kommer till ekonomin kring separationen så tycker jag absolut inte att du bara ska lägga dig ner platt o låta henne köra över dig fullständigt.

Jag förstår din vilja att gå med på hennes krav i en strävan att allt ska flyta smidigt, samt att du är rädd för att om du säger emot så kommer det leda till ytterligare konflikter.... Allt detta är även din motpart mycket väl medveten om, och utnyttjar på alla sätt hon kan.